Jagellonska ätten
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård. Motivering: Ingen motivering angavs |
Jagellonska ätten var en kunglig dynasti med sitt ursprung i Litauen. Dynastin regerade i några centraleuropeiska länder mellan 1400-1600-talen. Medlemmar ur den kungliga dynastin var bland annat storhertigar över Litauen 1377–1392 och 1440–1572, kungar av Polen 1386–1572, kungar av Ungern 1440–1444 och 1490–1526 samt kungar i Böhmen 1471–1526. Familjen hade sitt ursprung i den litauiska Gediminidsdynasin.
Namnet har många stavningsformer, beroende på att ätten var representerad i så många riken med flera olika språk: Jagiellonians, Jagiellos, Jogailos, Jagiellonowie, Jagielloner etc. Namnet härleds från den litauiske härskaren Jagiello (polska) eller Jogaila (litauiska), vilken under namnet Vladislav II blev den första polska kungen från denna dynasti.
I Polen är denna dynasti känd under namnet Jagiellonowie (singular: Jagiellon); i Litauen hetter dynastin Jogailaičiai (singularis: Jogailaitis), i Vitryssland Ягайлавічы (Jagajłavičy, singularis: Ягайлавіч, Jagajłavič), i Ungern Jagellók (singularis: Jagelló), och i Tjeckien Jagellonci (singularis: Jagellonec; adjektiv: Jagellonský). I alla former av detta namn skall bokstaven J uttalas såsom i "Halleluja" (eller Y i engelska "yes"), och G som i engelska "get".
I slutet av 1500-talet regerade den Jagellonska ätten över ett stort område från Östersjön till Svarta havet och ner mot Adriatiska havet.
Jagiellonska ätten ärvde rätten till att överta den kungliga titeln i Polen och i Litauen.
Härskarna i Polen-Litauen av den Jagellonska ätten
- Hedwig (Jadwiga) 1384-1399, krönt 1384 till "kung", eftersom lagen tillät inte en "drottning" att regera; samregering med Vladislav II
- Vladislav II (Władysław Jagiełło) (i Litauen 1377–1401; i Polen 1386–1434)
- Vladislav III (1434–1444)
- Kasimir IV (1447–1492)
- Johan I Albrekt (1492–1501)
- Aleksander Jagiellon (1501–1505)
- Sigismund I (1506–1548)
- Sigismund II August (1548–1572)
Böhmen-Ungern
Jagiellonerna etablerade även dynasti kontroll över kungarikena Böhmen 1471 och framåt samt Ungern från 1490 och framåt med Wladislaus Jagiello som av flera historieböcker omnämns som Vladisla(u)s II.
Jagiellonska kungar av Böhmen-Ungern:
- Vladislaus II av Böhmen-Ungern (Vladislaus Jagiello)
- Louis II av Böhmen-Ungern (Louis Jagiello). Vid Louis plötsliga bortgång under slaget i Mohács 1526, dog den kungliga svärdsidan av ätten men på spinsidan fanns Anna.
- Anna av Böhmen-Ungern, kronprinsessan Anna blir regerande drottning eftersom hon är syster till Louis II. Hennes gemål Ferdinand I, den Helige Romanska Kejsaren valdes till kung av Böhmen baserat på Annas rättigheter. Han var även vald till kung av Ungern dock först efter lite trätande med John Zápolya och vidare med dennes Maka Isabella Jagiello men även sedan deras son John II Sigismund Zápolya. John Zápolya som ju var vinnare av slaget i Mohács skulle därför ha rätten till kronan.
John I fick sitt stöd främst från Sultanen i Osmanska riket men fick nöja sig med att vara kung över södra Ungern eftersom Ferdinand I besatt tronen för norra Ungern. John I han bara leva två veckor sedan hans son John II Sigismund kom till världen 1540. Hon försvarade sin sons tron tills dess hon gick bort 1559 och John II Sigismund var då 19 år. Ungern kom snart att delas upp i ett tre delat rike. Nämligen; Norra Ungern, Södra Ungern och Transylvanien.
