Operativsystem

Från Rilpedia

Version från den 26 maj 2009 kl. 02.48 av 83.248.93.208 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
En schematisk bild över operativsystemets relation till resten av datorsystemet, som det ser ut på vanliga PC-datorer. User = användare, "Application" = applikation, Operating system = operativsystem, hardware = hårdvara.

Ett operativsystem är ett datorprogram eller en samling datorprogram som syftar till att underlätta användandet av en dator, genom att utgöra länken mellan datorns maskinvara och de tillämpningsprogram som användaren vill köra på datorn. Operativsystemet fungerar som en värd för de program som finns på datorn. Det är ansvarigt för hanteringen och koordinationen av datorns aktiviteter och för fördelandet av resurser på datorn.

Ett operativsystem kan ses som en form av mellanlager mellan de program som användaren nyttjar och datorns fysiska komponenter. Det kan också ses som datorns "grundlag" – en standardiserad regeluppsättning som bestämmer hur program och användare får använda datorns olika delar.

Ett operativsystem kan delas upp i tre delar: operativsystemskärnan, en grundläggande uppsättning användarprogram och systembiblioteken. Kärnan fördelar datorns resurser, till exempel arbetsminne, in- och utmatningsenheter och processortid mellan de program som körs i datorn och ser till att det inte uppstår några konflikter mellan dessa. Användarprogrammen ger användaren möjlighet att använda systemet och består i allmänhet av allt ifrån konfigurationsverktyg och textredigerarprogram till program för att formatera hårddisken. Systembiblioteken är de programbibliotek som erbjuder datorplattformens grundläggande infrastruktur för övriga program.

Vilka program och programbibliotek som skall räknas till operativsystemet är omdebatterat. En pragmatisk definition har varit ”det som följer med installationmedierna” vilket i tiderna i allmänhet var ekvivalent med det som kan förväntas vara installerat på ifrågavarande operativsystem. För exempelvis en linuxdistribution är sambandet däremot inte alls entydigt.

Innehåll

Funktioner

Operativsystem erbjuder en rad tjänster till tillämpningsprogrammen liksom till användarna. Programmen tar del av dessa tjänster genom Application Programming Interfaceprogrammeringsgränsnitt (engelska: application programming interfaces, (API)). Genom att använda dessa gränssnitt kan ett program efterfråga olika tjänster från operativsystemet. Användare kan å sin sida interagera med operativsystemet genom ett användargränssnitt. Tidiga användargränssnitt bestod av textkommandon i olika kombinationer (CLI). Numera används främst grafiska användargränsnitt (GUI). För handdatorer och skrivbordsdatorer anses användagränsnittet i allmänhet vara en del av operativsystemet. På Unix består användargränssnittet av olika program som kan, men inte behöver, höra till operativsystemet.

Vanliga operativsystem

Vanliga nutida operativsystem inkluderar Microsoft Windows, Mac OS, Linux, BSD och Solaris. Microsoft Windows har en starkt dominerande marknadsandel för skrivbordsdatorer och bärbara datorer. Datorer som används som servrar kör dock oftare Linux eller andra Unix-liknande system. Marknaden för inbäddade datorsystem är uppdelad mellan flera olika operativsystem.[1][2]

Tidsaxel

<timeline> ImageSize = width:960 height:800 PlotArea = left:40 right:10 bottom:20 top:10

DateFormat = yyyy Period = from:1965 till:2010 TimeAxis = orientation:ver ScaleMajor = unit:year increment:5 start:1965 PlotData=

 bar:DOS color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M
 at:1981 text:"MS-DOS 1.0"
 at:1983 text:"MS-DOS 2.0"
 at:1990 text:"DR DOS 5.0"
 at:1991 text:"MS-DOS 5.0"
 at:1994 text:"PC-DOS 6.3"
 at:1997 text:"MS-DOS 7.1"
 at:2006 text:"FreeDOS 1.0"

 bar:Windows color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M
 at:1985 text:"Windows 1.0"
 at:1987 text:"Windows 2.0"
 at:1992 text:"Windows 3.1"
 at:1993 text:"Windows NT 3.1"
 at:1994 text:"Windows NT 3.51"
 at:1995 text:"Windows 95"
 at:1996 text:"Windows NT 4"
 at:1998 text:"Windows 98"
 at:2000 text:"Windows 2000"
 at:2000 text:"Windows ME"
 at:2001 text:"Windows XP"
 at:2003 text:"Windows 2003"
 at:2004 text:"Windows XP SP2"
 at:2006 text:"Windows Vista"
 at:2009 text:"Windows 7"

 bar:Apple color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M
 at:1978 text:"Apple DOS 3.1"
 at:1983 text:"Lisa OS"
 at:1984 text:"Mac System 1"
 at:1990 text:"Mac System 7"
 at:1997 text:"Mac OS 8"
 at:1998 text:"Darwin 0.1"
 at:1999 text:"Mac OS 9"
 at:2000 text:"Mac OS X Beta BSD"
 at:2001 text:"Mac OS X 10.0 BSD"
 at:2002 text:"Mac OS X 10.2 BSD"
 at:2003 text:"Mac OS X 10.3 BSD"
 at:2005 text:"Mac OS X 10.4 BSD"
 at:2007 text:"Mac OS X 10.5 BSD"

 bar:UNIX/UNIX-lika color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M
 at:1969 text:"UNICS"
 at:1971 text:"UNIX V1"
 at:1972 text:"UNIX V2"
 at:1973 text:"UNIX V3 & V4"
 at:1974 text:"UNIX V5"
 at:1976 text:"UNIX V6"
 at:1977 text:"Eunice"
 at:1978 text:"USG 2.0"
 at:1979 text:"UNIX V7"
 at:1980 text:"XENIX OS"
 at:1981 text:"Unix System III"
 at:1982 text:"SunOS 1.0"
 at:1983 text:"Unix System V"
 at:1984 text:"QNX"
 at:1985 text:"UNIX V8"
 at:1986 text:"Plan 9"
 at:1987 text:"Minix 1.0"
 at:1988 text:"HP-UX 2.0"
 at:1989 text:"NeXTSTEP 1.0"
 at:1990 text:"Solaris 1"
 at:1991 text:"GNU/Hurd"
 at:1992 text:"Ultrix 4.3"
 at:1993 text:"Irix 5.3"
 at:1994 text:"AIX 4.1"
 at:1995 text:"Unix Ware 2.0"
 at:1996 text:"Mach4 UK22"
 at:1997 text:"OPENSTEP 4.2"
 at:1998 text:"Unix Ware 7"
 at:1999 text:"Unix Ware 7.1"
 at:2000 text:"Unix Ware 7.1.1"
 at:2001 text:"AIX 5.1"
 at:2002 text:"Solaris 8"
 at:2003 text:"Minix 2.0.4"
 at:2004 text:"Unix Ware 7.1.4"
 at:2005 text:"Solaris 10"
 at:2007 text:"AIX 6.1"

 bar:BSD color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M
 at:1978 text:"1 BSD"
 at:1979 text:"2 BSD"
 at:1980 text:"4.0 BSD"
 at:1981 text:"4.1 BSD"
 at:1982 text:"2.8.1 BSD"
 at:1983 text:"4.2 BSD"
 at:1985 text:"2.9 BSD-Siscmo"
 at:1986 text:"4.3 BSD"
 at:1987 text:"2.10 BSD"
 at:1988 text:"4.3 BSD Tahoe"
 at:1989 text:"2.10.1 BSD"
 at:1990 text:"4.3 BSD Reno"
 at:1992 text:"386 BSD"
 at:1993 text:"FreeBSD 1.0"
 at:1994 text:"NetBSD 1.0"
 at:1995 text:"OpenBSD 1.0"
 at:1997 text:"BSD/OS 3.0"
 at:1998 text:"4.4 BSD Lite 2"
 at:2000 text:"FreeBSD 4.0"
 at:2001 text:"OpenBSD 3.0"
 at:2003 text:"FreeBSD 5.0"
 at:2004 text:"DragonFly BSD 1.0"
 at:2006 text:"FreeBSD 6.1"
 at:2007 text:"OpenBSD 4.1"
 

 bar:GNU/Linux color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M
 at:1991 text:"Linux 0.01"
 at:1994 text:"Linux 1.1.0"
 at:1995 text:"Linux 1.3.0"
 at:1996 text:"Linux 2.0"
 at:1997 text:"Linux 2.0.28"
 at:1998 text:"Linux 2.0.34"
 at:1999 text:"Linux 2.2.0"
 at:2000 text:"Linux 2.2.14"
 at:2001 text:"Linux 2.4.0"
 at:2002 text:"Linux 2.4.18"
 at:2003 text:"Linux 2.6.0"
 at:2004 text:"Linux 2.6.1"
 at:2005 text:"Linux 2.6.11"
 at:2006 text:"Linux 2.6.15"
 at:2007 text:"Linux 2.6.20"
 at:2008 text:"Linux 2.6.24"
 at:2009 text:"Linux 2.6.29"

 bar:Övriga color:red width:25 mark:(line,red) align:left fontsize:M
 at:1969 text:"Multics"
 at:1975 text:"DEC Starlet"
 at:1976 text:"CP/M"
 at:1980 text:"VMS"
 at:1981 text:"Xerox Star"
 at:1985 text:"AmigaOS"
 at:1987 text:"OS/2 1.0"
 at:1988 text:"VMS 5.0"
 at:1990 text:"BeOS 1.0"
 at:1991 text:"VMS blir OpenVMS"
 at:1993 text:"OpenVMS 6.0"
 at:1994 text:"OS/2 Warp 3.0"
 at:1995 text:"OpenVMS 7.0"
 at:1996 text:"OS/2 Warp 4.0"
 at:2001 text:"eComStation 1.0"
 at:2003 text:"OpenVMS 8.0"
 at:2006 text:"OpenVMS 8.3"
 at:2007 text:"Syllable 0.6.3"
 at:2008 text:" i 6.1"

</timeline>

Användargränssnittet hos Ubuntu en variant av operativsystemet Linux.

Observera att tabellen saknar de flesta operativsystem för stordatorer, till exempel ICL George, IBM MFT, IBM MVS, IBM VM, Univac, Tandem, och minidatorer som Digital PDP, etc. Flera av dessa har historisk betydelse, då moderna trender är att köra Unix/Linux.

Se även

Externa länkar

Vidare läsning

Auslander, Marc A.. "The evolution of the MVS Operating System". IBM J. Research & Development. http://www.research.ibm.com/journal/rd/255/auslander.pdf

  • Deitel, Harvey M.; Deitel, Paul; Choffnes, David. Operating Systems. Pearson/Prentice Hall. ISBN 978-0-13-092641-8. 
  • Bic, Lubomur F.; Shaw, Alan C. (2003). Operating Systems.. Pearson: Prentice Hall. 
  • Stallings (2005). Operating Systems, Internals and Design Principles. Pearson: Prentice Hall. 
  • Silberschatz, Avi; Galvin, Peter; Gagne, Greg (2008). Operating Systems Concepts. John Wiley & Sons. ISBN 0-470-12872-0. 

Referenser

  1. ↑ Linux market share set to surpass Win 98, OS X still ahead of Vista
  2. ↑ Linux server market share keeps growing

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Operativsystem"
Personliga verktyg