Speedskiing

Från Rilpedia

Version från den 19 april 2009 kl. 19.30 av SieBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Speedskiing, eller "den flygande kilometern" som den ofta kallas, är en form av alpin skidåkning där man åker nerför specialpreparerade backar för att uppnå en så hög hastighet som möjligt.

Vid slutet av 1920-talet experimenterades det med att fastställa hastigheten på skidåkare i St. Moritz, Schweiz. Nyfikenheten var naturligtvis stor för störtloppsåkare som ständigt levde med frågan "Hur fort kan man åka?". Tidtagning med stoppur gav ingen vidare noggrannhet men det tog inte lång tid förrän elektroniska mätmetoder började användas. 1930 mättes en hastighet av 105 km/h. Det var Gustav Lantschner som tog sig nerför kilomètre lancé-pisten (kallat KL) i Corviglia i bergen runt St. Moritz. Denna hastighet mättes dock över 150 meter, en sträcka som året efter ändrades till 100 meter. Skidåkaren Leo Gasperl uppmättes då åka i 136,6 km/h vilket i dag är känt som det första officiella rekordet i ett FIS-sanktionerat KL-lopp.

På senare tid har sporten döpts om till speedskiing. Efter andra världskriget fick man tillgång till större skidorter som gav längre och brantare backar och i dag mycket högre hastigheter. Den längsta backen i dag, "Course du Vitesse", ligger i Les Arcs 2000 och mäter nästan 2000 meter med en bromsplan som är 700 meter lång. Att bromsplanen är så lång är en säkerhetsdetalj som Jeffery Hamilton fick erfara när vurpade strax efter mål i 243 km/h. Väggen i Hundfjället är Nordens snabbaste backe med ett rekord på 198 km/h.[källa behövs]Världsrekorden för herrar respektive damer sattes den 20 april 2006 i Les Arcs och innehas tills vidare av:

Sverige Sverige), 242,59 km/h

Deras skidor är 238 cm långa. Dräkterna är gjorda av en sorts gummi som sitter så tight att hjälp krävs för att ta på sig den. Hjälmarna är påbyggda för att vara så aerodynamiska som möjligt och passa åkarens kropp.

Externa länkar


Personliga verktyg