Karies
Från Rilpedia
 |
|
|---|---|
| En tand vars hals är svårt ansatt av dental karies vilket leder till förstörelse | |
| ICD-10 | K02. |
| ICD-9 | 521.0 |
| DiseasesDB | 29357 |
| MedlinePlus | 001055 |
Karies (caries dentalis), eller tandröta, är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier som normalt lever i munhålan vilkar orsakar lokala angrepp på tandytan vilket resulterar i att emaljen urkalkas. Obehandlad karies kan leda till kaviteter, "hål i tänderna", som i förlängningen kan leda till tandvärk och att tanden går förlorad.
Innehåll |
Historia
Arkeologiska fynd visar att karies är en uråldrig åkomma och har hittats i skallar som sägs vara miljoner år gamla. Ökningen av karies kan hänga samman med ökningen av plantor som innehåller kolhydrater, i synnerhet ris, som ökade då människa gick från att ha varit jägare till att bli jordbrukare.
I en sumerisk text från omkring 5000 f.Kr. beskriver en "tandmask" som orsken till karies. [1] Fler bevis på denna folktro har funnits i Indien, Egypten, Japan och Kina. [2]
Tidiga tecken på tandläkarkonst ses på skallar från 5000-7000 f.Kr. som visar nästan perfekta hål som är borrade med primitiva borrar.[3] Skrifter från Assyrien från 600-talet f Kr beskriver tandutdragning som en utväg för att hindra inflammation att sprida sig. [2]
Kariesfrekvensen var relativt låg under brons- och järnåldern men steg kraftigt under medeltiden. Periodiska ökningar i kariesprevalensen har varit relativ små sedan 1000-talet e Kr då sockerrör blev mer tillgängliga för västvärlden.
Under Upplysningstiden var tron att "tandmasken" orsakade karies inte längre accepterad i medicinska kretsar. Pierre Fauchard, känd som den moderna tandläkarkonstens fader, var en av de första att förkasta idén att maskar orsakade tandskada och noterade att socker var förödande för tänder och tandkött.
W D Miller gjorde en serie försök på 1890-talet som ledde fram till en förklaring för karies som har influerat nuvarande teorier. Han fann att bakterier bodde i munnen och att de producerade syror som förstörde tandstrukturer i närvaro av jäsbara kolhydrater. Denna förklairng är känd som den kemoparasitiska kariesteorin. Millers bidrag tillsammans med forskning på plack av G V Black och J L Williams lade grunden för den moderna förståelsen för karies etiologi.
Epidemiologi
Karies är en av världens vanligaste sjukdomar. Det har uppskattats att 90% av skolbarnen i världen och de flesta vuxna har haft karies. [4] Riktigt fattiga länder där tillgången på sockerprodukter är låg och riktigt rika länder som Sverige där tandhygienen är god är relativt förskonade från karies. [5]
Orsaker
Det finns fyra huvudkriterier för att karies skall uppstå: en tandyta (emalj eller dentin); kariogena (eller potentiellt karies-orsakande) bakterier; jäsbara kolhydrater (som sackaros) och tid.
Tänder
Vissa inneboende fel i tänderna som sjukdomarna Amelogenesis imperfecta och Dentinogenesis imperfecta gör tänderna mer sårbara för kariesangrepp då emaljen inte är lika skyddande. Även tändernas struktur kan göra det lättare för karies att få fäste.
Bakterier
Munnen innehåller en mängd olika bakterier, men endast ett fåtal specifika bakterierarter tros kunna orsaka karies, bland dem återfinns Streptococcus mutans och Lactobacilli. [6] Bakterierna i tändernas plack lever på jäsbara kolhydrater som tillförs med kosten.
Fermenterbara kolhydrater
Bakterierna i en persons mun omvandlar sockerarter (glukos och fruktos, och vanligast sackaros - eller strösocker) till syror så som mjölksyra genom en glykolytisk process som kallas fermentering (jäsning). [7] Om syrorna får forsatt kontakt med tanden så kan dessa syror orsaka demineralisering vilket är detsamma som upplösningen av mineralinnehållet i tanden. Processen är dynamisk och remineralisering förekommer också och kan vända kariesförloppet.
Tid
Frekvensen för syraangreppen på tänderna påverkar sannolikheten att karies skall utvecklas. Efter måltid eller mellanmål som innehåller socker så metaboliserar bakterierna i munnen dessa till syror vilka sänker pH. Efter hand så återgår pH till normala nivåer p.g.a. salivets bufferkapacitet och att matresterna löses upp. Under dessa episoder med sur tandmiljö som varar ca 2 timmar bryts tänderna ned och ju oftare som tänderna belastas desto svårare har tänderna att remineraliseras och återhämta sig. Att ständigt under dagen dricka söta drycker (som läsk) är inte bra om man vill undvika karies.
Andra riskfaktorer
- Reducerad salivproduktion, t.ex. vid olika sjukdomstillstånd och som biverkan av läkemedel
- Tobaksanvändning
Behandling
Processen vid befintlig karies kan stoppas om den nerbrutna tandsubstansen avlägsnas och ersätts med en lagning. Den proceduren utförs av en tandläkare. Vid lättare angrepp kan det räcka att sköta den orala hygienen, se prevention nedan. I svårare fall kan man behöva borra för att sedan fylla igen hålet med komposit, amalgam, porslin eller guld. I riktigt svåra fall kan tanden behövs dras ut och det görs även med mjölktänder eller som ett steg i tandreglering för att ge plats åt exempelvis visdomständer.
Prevention
Risken för karies kan minskas genom att antalet intag av jäsbara kolhydrater begränsas, genom att placket på tänderna avlägsnas (tandborstning, tandtråd) och genom att tänderna tillförs fluor, exempelvis i tandkrämen vid tandborstning. De individer som har hög kariesrisk bör tillföra extra fluor till tänderna, till exempel med fluorsugtabletter, fluortuggummi, fluorsköljning eller tandkräm med extra hög fluorhalt.
- Oral Hygien: tandborstning, munsköljning
- Kostomläggning: mindre kolhydratrikkost och minskat småätande
- Övrigt: Fluor
Se även
Källor
- ↑ History of Dentistry en tidslinje över tandläkarhistorien, från American Dental Association (ADA) (Engelska)
- ↑ 2,0 2,1 Suddick, Richard P. and Norman O. Harris. "Historical Perspectives of Oral Biology: A Series". Critical Reviews in Oral Biology and Medicine, 1(2), pages 135-151, 1990. (Engelska)
- ↑ Dig uncovers ancient roots of dentistry: Tooth drilling goes back 9,000 years in Pakistan, scientists say, hosted on the MSNBC website. Page accessed on January 10, 2007. (Engelska)
- ↑ The World Oral Health Report 2003: Continuous improvement of oral health in the 21st century – the approach of the WHO Global Oral Health Programme, released by the World Health Organization. (File in pdf format.) Page accessed on August 15, 2006. (Engelska)
- ↑ "Table 38.1. Mean DMFT and SiC Index of 12-Year-Olds for Some Countries, by Ascending Order of DMFT", from the Disease Control Priorities Project. Page accessed January 8, 2007. (Engelska)
- ↑ Hardie, J.M. (1982). The microbiology of dental caries. Dental Update, 9, 199-208. (Engelska)
- ↑ Holloway, P.J. (1983). The role of sugar in the etiology of dental caries. Journal of Dentistry, 11, 189-213. (Engelska)
Externa länkar
- ”Hål i mjölktänderna – karies hos barn”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=23404.
