Penningby
Från Rilpedia
Penningby slott i Länna församling i Norrtälje kommun är ett av de mest välbevarade slotten från Vasatiden.
Penningby gård är första gången nämnd på 1330-talet, och på 1400-talet byggdes en medeltida borg på platsen. Den ersattes av en slottsbyggnad påbörjad av Birgitta Tordsdotter Bonde. År 1831 eldhärjades slottet, och tak och torn modifierades under renoveringen.
Slottet består av en nästan kvadratisk mittbyggnad och två diagonalt belägna runda torn. De två nedre våningarna, med rum täckta av tunnvalv, är uppförda av gråsten. De två övre, som sannolikt tillkommit under 1500-talet, genom Lars Turesson (Tre Rosor), är av tegel.
Slottet är inte längre bebott, men visas sommartid för besökare.
Historia
Namnets härledning är okänd. Det skrevs vid olika tillfällen Pitingæby (1339), Penningaby (1413), Pydingaby (1425) och Pyningaby (1478). En av godsets tidiga ägare var riksmarsken Tord Karlsson (Bonde) (död 1456), som skrev sig till Penningby. Det övergick sedan genom systerns giftermål till Nils Sture (död 1494), som även han skrev sig till Penningby. Det ärvdes av hans son, riksföreståndaren Svante Sture. Efter honom tillföll det sonen, riksföreståndaren Sten Sture den yngre, och därefter hans änka, Kristina Gyllenstierna. Genom hennes giftermål med riksrådet Johan Turesson (Tre Rosor) överfördes det till släkten Roos. Det har därefter tillhört medlemmar av ätterna Fleming, Bielke, Ryning, Oxenstierna, Torstenson, Stenbock, Lillie, Säck, Brahe, Wrede och von Rosen. Sedan 1836 har Penningby tillhört släkten Nordström. Det omvandlades till aktiebolag inom släkten 1949. En restaurering utfördes 1951-1953. Slottet förklarades som byggnadsminne 1980.
Externa länkar
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Penningby, 1904–1926 (Not).
