Sejd
Från Rilpedia
Alla medier, så även en wiki, granskas enligt den vetenskapliga metoden källkritik. Den bygger på fem principer:
- identifikationen
- samtidighetskriteriet
- tendenskriteriet
- beroendekriteriet (se även källkritik).
- urvalskriteriet
Med hjälp av dessa fem verktyg att granska kan man även granska en wiki.
Innehåll |
Identifikationen
I internets barndom trodde många att man kunde vara anonym på internet, och de spår man lämnade efter sig skulle ingen kunna härleda till just den personen. Ganska snart förstod de flesta att detta inte var fallet då Internetoperatörerna (ISP) loggade allt man gjorde. Dessutom loggar de flesta webbservrar vad en besökare på dess hemsidor gör. Detta gör att man alltid kan härleda en källa (vem som skrivit något), även om det ofta kan vara svårt för den oerfarne internetanvändaren.
På en wiki är det enklare att se vem som gjort vilka ändringar, och om man använt en viss wiki en tid känner man igen antingen olika personers användarnamn eller vilka ip-adresser som en viss person använder.
Det kan vara svårt att bedöma varför en person har skrivit något på en wiki, men genom att jämföra med tidigare versioner av en sida (om en sådan funktion finns) kan man se vilka uppgifter som har ändrats eller lagts till. Dessutom kan man se vad samma person har skrivit tidigare i andra ämnen som man själv har god kunskap om. Om det ser ut att stämma där, borde även andra sidor på samma wiki innehålla trovärdig och korrekt information.
På många wikier (till exempel susning.nu) kan man med hjälp av andra söktjänster söka efter sidor med samma namn som den ifrågasatta sidan, för att enkelt kunna jämföra den information som finns på wikin med andra källor på internet.
Dessutom är man sällan ensam på en wiki, och information som inte stämmer ändras snabbt av andra användare av wikin. För att en wiki ska vara tillförlitlig ska den gärna ha fem till tio aktiva användare, då samtliga användare mer eller mindre kontrollerar varandra. Ju fler användare på en wiki desto mer säker kan man vara att informationen på sidan stämmer.
Samtidighetskriteriet
Samma problem som gäller alla medier, även wiki, så är det alltid svårt att avgöra om källorna är nära i tid och rum. Det man främst bör studera är närhet mellan händelsen och källans avtryck av händelsen. En mer samtida källa är i detta sammanhang bättre än en mer sentida källa, ceteris paribus. Med hjälp av versionshanteringen kan man enkelt se när någon gjorde en förändring på en artikel och med hjälp av diff-funktionen kan man enkelt se vad som har ändrats mellan olika versioner.
Tendenskriteriet
Detta är svårare att avgöra på en wiki (och för övrigt alla medier) än de två ovanstående punkterna, då en persons avsikter med en text kan vara svår att avgöra om det handlar om ett ämne som man inte har kunskap om och att man inte heller känner personen så väl.
Man behöver dock inte vara en frekvent användare av olika wikisidor för att relativt enkelt kunna observera vad författaren/författarna vill. Även här ska man använda sig av versionshanteraren. En aktiv wiki har många användare som läser varje artikel och ändrar om någon tycker det är fel. Om versionshanteraren för en sida består av många ändringar under en kort tidsperiod av ett fåtal författare (oftast bara två stycken) ska man vara kritisk då det förmodligen pågår ett redigeringskrig (se mera i bilagan) och de som debatterar i frågan är trångsynta i sin uppfattning. Om versionshanteraren däremot består av många ändringar av många personer under en längre tid kan man i högre grad förlita sig på att innehållet stämmer. Sidan har blivit granskad ett större antal gånger.
En viktigare funktion än vad man kanske tror är att kunna se hur många gånger en sida blivit besökt. Om den blivit besökt av många personer och inte ändrad ofta kan man konstatera att sidan förmodligen innehåller korrekt information.
Beroendekriteriet
Precis som för alla andra medier är det viktigt att wikiförfattare har tillgång till primärkällor, och det är lika svårt på en wiki som för vilket annat medium som helst att avgöra i vad mån författaren hämtat informationen från en primärkälla.
Det är dock här som wiki skiljer sig från andra medier, då författaren kan ha gjort många ord klickbara så att man kommer till nya artiklar. En sida som har många ord länkade till andra sidor, som existerar och som innehåller information som går att relatera till samma ämne, vinner i trovärdighet.
Men om det är samma person som skrivit samtliga sidor på en wiki som relaterar till varandra, utan att någon granskat, får alla sidor i gruppen mindre tyngd. Men det hindrar givetvis inte att informationen faktiskt är korrekt. Den kan exempelvis vara så färsk att ännu ingen annan hunnit granska den.
Urvalskriteriet
Det går att bevisa i stort sett vad som helst genom att välja sina källor. Därför är det viktigt att granska en författares urval, vilket också förklarar varför det i akademiska sammanhang läggs stor vikt vid tydliga referenser. Urvalskriteriet i detta fall innebär att man bedömer upphovsmannens val av källor och deras tendens, dvs även en bedömning av vilka källor som saknas och ev. skulle kunna förända utsagan.
