Fred

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 16.35 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För fotbollsspelaren från Brasilien, se Frederico Chaves Guedes
Antikärnvapenmärket, formgivet av Gerald Holtom, symbolen för den brittiska anti-kärnvapenrörelsen har blivit en vanlig symbol för fred

Fred är ett tillstånd av harmoni, med en avsaknad av aggressioner. Termen används för att beskriva avslutningen eller en avstanning av internationell konflikt; i detta sammanhang är fred motsatsen till krig.

Begreppet fred är omtvistat och inom fredsforskningen finns det främst två skolor – den som studerar positiv- respektive negativ fred. Men även inom det kulturella och religiösa etablissemanget finns en mängd olika skolor och åsikter/tankar om vad fred verkligen är.[1]

Innehåll

Negativ fred

Negativ fred är traditionell och huvudsakligen statscentrerat och har som utgångspunkt att alla sociala enheter ytterst vilar på våld där den starkaste parten alltid tar till våldet för att kuva den svagare och på så sätt behålla relationen och lugnet eller för att vinna fördelar. Freden görs negativ då den inte ses som något naturligt utan snarare i motsatsförhållande till kriget. Målet är självklart att undvika krig. För att i det längsta skjuta upp kriget kan staterna använda sig av alliansbyggnad genom traktat och pakter. Allt för att upprätthålla maktbalansen och på så sätt avskräcka andra stater från aggressioner.[2]

Positiv fred

Begreppet positiv fred är inte lika statscentrerat som negativ fred utan framhåller att det även vid frånvaron av direkt våld dör eller skadas människor (psykiskt eller fysiskt). Något som gör att de inte längre kan leva ett fullvärdigt liv. Detta på grund av ojämlikheten i samhälleliga strukturer. Institutionellt våld, exploatering, rasism eller frånvaron av lika möjligheter (till exempel mellan män och kvinnor) är exempel. Positiv fred uppnås alltså först när det strukturella våldet har avlägsnats och frihet, jämlikhet, integration etc. har realiserats. Den som utövar våldet (aktören) är ofta svårdefinierbar (till skillnad vid direkt våld) och våldet är ofta fördröjt. Den fredsforskning som är inriktad mot positiv fred har ökat allt mer under de senaste åren medan den negativa minskar. Detta innebär att strävan efter positiv fred är en process som aldrig tar slut.[3]

Fred kan också beskriva ett förhållande mellan ett antal partier, karaktäriserat av respekt, rättvisa och välvilja.

Se även

Källor

Noter

  1. Svante Karlsson (2004). Freds- och konfliktkunskap. Lund: Studentlitteratur, ss 21-24.
  2. Svante Karlsson (2004), ss 24-28.
  3. Svante Karlsson (2004), ss 31-34.
Personliga verktyg