Saliska franker
Från Rilpedia
Saliska franker, benämning på de franker som bodde "vid havet". Alternativt kan termen vara densamma som namnet på floden Ijssel, på latin "Isala" - området heter fortfarande Zeeland. Namnet de saliska frankerna användes av romarna först om de som bodde i detta område på 300-talet. Liksom de ripariska frankerna var de saliska frankerna ingen homogen grupp, utan en gruppering av flera stammar: bataverna framstår som en av de mer betydelsefulla stammarna, i övrigt ingick även andra stammar som tidigare vistades vid nedre Rhen. På 300-talet uppträder gruppen som en enhet. 358 besegras de av Julianus men behåller Bataviska ön och Toxandrien (mellan Maas och Schelde). Därifrån utbreder de sig över större delen av nuvarande Belgien. De fungerade tidvis som foederati
406 flyttade de sig under sin kung Chlodio söderut till området omkring Tournai (Doornik på flamländska) och in i Gallien. Under Klodvig började de erövringar som skulle skapa den starkaste stat som växte ur folkvandringarna, det merovingiska frankerriket.
Den lag som de saliska frankerna levde under fick namnet salisk lag och uppvisar många gemensamma drag med den lag som användes av östfrankerna, vilket antyder att de varit nära förbundna i ett tidigare skede.
Jämför ripariska franker.
