Belgisk vallhund
Från Rilpedia
| Belgisk vallhund | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 |
||||||||||||||
| Ursprungsland | ||||||||||||||
| Belgien | ||||||||||||||
| Rasgrupp | ||||||||||||||
|
||||||||||||||
| Rasstandard (extern länk) | ||||||||||||||
| Rasstandard | ||||||||||||||
| Övrigt | ||||||||||||||
| Övrigt |
Innehåll |
Allmänt
Belgisk vallhund (nederländska: Belgische herdershond; franska: Chien de Berger Belge) -- mer vardagligt "belgare" -- finns i fyra varianter: Belgisk vallhund / groenendael, Belgisk vallhund / laekenois, Belgisk vallhund / malinois och Belgisk vallhund / tervueren. Dessa skiljer sig endast åt avseende färg och hårlag:
- Groenendael: Långhårig, svart
- Laekenois: Strävhårig, olika färger av fawn (grå fawn, röd fawn)
- Malinois: Korthårig, olika färger av fawn (grå fawn, röd fawn)
- Tervueren: Långhårig, olika färger av fawn (grå fawn, röd fawn)
Anatomi och exteriör
Den belgiska vallhunden är en medelstor hund. Mankhöjden för en hane är ca 62 cm och för en tik ca 58 cm, det vill säga ungefär som en Schäfer. Belgaren är dock betydligt lättare; en hane väger 25 - 28 kg och en tik 20 - 22 kg. Den har harmoniska proportioner utan överdrifter och utstrålar elegans och kraft. Rasen är kvadratisk, härdig och rustad för utomhusvistelse oberoende av årstider och klimatväxlingar. Ansiktsuttrycket är vaket och intelligent.
Temperament
Den belgiska vallhunden är alert, vaksam, livfull och alltid redo till handling. Den kan uppfattas som reserverad mot främlingar vilket i kombination med en inte obetydlig skärpa gör rasen till en utmärkt vakthund. Skärpan, det livliga temperamentet och arbetsviljan hos den belgiska vallhunden innebär att nybörjaren bör välja en annan ras.
Rörelser
Belgaren ger ett intryck av att vara outtröttlig. Rörelserna är snabba, elastiska och livliga. Hunden är kapabel till plötsliga vändingar i full fart. På grund av sitt kvicka temperament samt önskan att vakta och skydda, visar den ofta en tendens att röra sig i cirklar.
Användningsområden
Belgaren är ursprungligen en vallhund för i huvudsak får och används fortfarande i viss utsträckning som sådan. (I detta avseende skiljer den sig alltså från den tyska schäfern, som sitt namn till trots knappast används i vallningsarbete.) Belgaren är i dag mest uppskattad som brukshund och har framgångsrikt deltagit i samtliga discipliner (rapport, spår, skydd och sök), liksom vid lydnadsprov och agility. I hemlandet Belgien och framför allt i Frankrike är rasen mycket vanlig som tjänstehund hos polis, tull, räddningstjänst och försvarsmakt. På senare tid har den även i Sverige blivit en uppskattad polishund (företrädesvis Malinois, den korthåriga varianten). Förutsatt att den får utlopp för sin energi och arbetslust, fungerar den utmärkt också som familje- och sällskapshund.
Hälsa
Rasen är känd för att vara frisk och sund. Det förekommer dock höftledsdysplasi (HD), armbågsledsdysplasi (AD), Osteokondros (OCD), epilepsi (EP), PRA, bakre polkatarakt och kryptorchism. Eftersom dessa defekter ändå är relativt ovanliga är de möjliga att bekämpa utan att riskera alltför stora genetiska förluster på andra områden. Inavelsgraden är dock något för hög i Sverige och AfBV (Rasklubben för Belgiska Vallhundar) rekommenderar därför större utbyte med uppfödare i andra länder.
Historia
Vid slutet av 1800-talet fanns i Belgien ett antal vallhundar av skilda typer och olika pälsvarianter. En grupp ledd av professor A. Reul från veterinärmedicinska högskolan i Cureghem bildades för att organisera aveln och få fram en enhetlig typ.
- 1891 bildades en rasklubb
- 1892 presenterade rasklubben en första mycket detaljerad rasstandard
- 1901 blev de första belgiska vallhundarna registrerade hos den belgiska kennelklubben
- 1910 (ca) hade den belgiska vallhundens typ och temperament blivit befäst.
I Sverige tog det några år innan rasen blev känd: Groenendael kom i början av 50-talet, Tervueren några år senare medan den första Malinois importerades 1974. Laekenois var tämligen obekant fram till 1984, då det första exemplaret togs in och denna variant är fortfarande den minst förekommande i landet.
Externa länkar
- Rasklubben för Belgiska Vallhundar
- Koninklijke Maatschappij Sint-Hubertus/Société Royal Saint-Hubert (Belgiska Kennelklubben)
- Belgisk Vallhund (med betoning på fårvallning)
- Belgier in Not (Belgians in Need, Germany)
