Jeff Porcaro

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel eller stycke har ansetts innehålla text med låg reell substans. Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information.

Jeff Porcaro
Jeff Porcaro spelar på Fahrenheit World Tour, 1986
Information
Födelsenamn	Jeffery Thomas Porcaro
Född	1 april 1954 Hartford, Connecticut
Död	5 augusti 1992 Los Angeles, Kalifornien
Genre(r)	Rock
Instrument	Trummor, percussion
Aktiva år	1970 – 1992
Relaterade band	Toto

Jeffery Thomas Porcaro, född 1 april 1954 i Hartford, Connecticut, död 5 augusti 1992, var en amerikansk studiomusiker och trummis i den amerikanska rockgruppen Toto.

Biografi

Barndom

Den 1 april fick Joe och Eileen Porcaro sin första son, Jeffery Thomas Porcaro. Redan på barnsben intresserade han sig av trummor och slagverk. Jeff minns inte själv när han egentligen började, men fadern intygar att det började på allvar redan när han var sju år gammal. Under sina unga år flyttade familjen till Los Angeles och här etablerade sig fadern som studiomusiker. På helgerna tillbringade han tid med sina tre söner, Jeff och hans yngre bröder Mike och Steve, ute i familjens egna hemmastudio. På senare tid studerade han vidare med Bob Zimmitti och Rich Lapore.

Karriär

Redan som 14-åring kompade han Sonny & Cher i Las Vegas och i samband med detta hoppade han av high school. På detta följde sedan en period där han spelade in, liksom turnerade med en rad olika grupper, så som Seals and Crofts, Boz Scaggs och Steely Dan. Men Jeff hade inte uppnått en sådan position som artist om det inte vore för gruppen Toto, vilken han var med och grundade. 28 år gammal hade han uppnått stor erfarenhet som musiker och ett rykte som få andra inom branschen.

Jeff hade inga visioner om att vara en av världens skickligaste trummisar, då han inte ville lägga en sådan press på sig själv. Men även om hans musicerande formade hela hans liv så hade han kontroll över det.

Jeff visste var han stod som trummis. Han spelade i en stor grupp och hade många meriter i bagaget men enligt honom själv förtjänade han inte ett sådant stort anseende bland musiker, liksom kritiker och lyssnare. Det tog tid för honom att acceptera den status som han upnått. Enligt Jeffs mening borde något sådant dediceras till några, som enligt honom, verkligen förtjänade detta; Steve Gadd, Louie Bellson, Omar Hakim och Tony Williams. Det var inte så att han inte trodde på sig själv, utan han hade bara ett tydligt perspektiv på var hans karriär fört honom. Han hade dessutom en mycket djup respekt för sina musikaliska föregångare. Hans starkaste övertygelse var för integriteten i musiken, liksom sin kärlek till familjen.

Jeff var väldigt rak och tydlig; var han missnöjd med något sade han det rakt ut, men han var minst lika snabb på att berätta för någon hur mycket han tyckte om denna. Han var heller inte den som ursäktade sig i onödan. Porcaro hade stadigt grepp om sitt liv, han visste vem han var.

Jeff Porcaro var ända sedan början av sin karriär ansedd som en av musikindustrins topptrummisar. Han hade en otroligt stadig känsla för rytm och dessutom ett väldigt brett register som täckte de flesta musikstilar.

Här ges några exempel på några av alla de hundratals album som Jeff spelar på; Boz Scaggs "Silk Degrees" (till vilket han skrev 'Lowdown' och 'Lido Shuffle'), Dire Straits "On Every Street", Michael Jacksons "Thriller", Elton Johns "Jump Up", Don Henleys "End Of The Innocence", Warren Zevons "Excitable Boy", Rickie Lee Jones debut och Bruce Springsteens "Human Touch". På meritlistan finns också Bonnie Raitt, The Bee Gees, Jackson Browne, Michael McDonald, Lowell George, Etta James, Joe Cocker, Nils Lofgren, Manhattan Transfer, Greg Lake, George Benson, Larry Carlton, Paul McCartney, Pink Floyd, Elton John, Michael Jackson, Peter Frampton, Airplay, Peter Allen, America och Stanley Clarke.

Död

Jeff Porcaro avled i en hjärtattack den 5 augusti 1992. Han använde sig av ett ogräsmedel i sin trädgård, vilket utlöste hjärtattacken. Vid senare undersökningar visade det sig att han haft allvarliga hjärtproblem tiden före sin död, vilket man då inte upptäckt. I en undersökning av Los Angels County Coroner, ungefär en månad efter hans bortgång, fann man dock spår av kokain i kroppen. Detta uppmärksammades kraftigt av media runt om i världen och man gick ut med att kokainet var den egentliga dödsorsaken. Men upprepade gånger påpekade olika personer som stod honom nära att han inte använt drogen på många år.

Jeffs begravning, vilken besöktes av så mycket som 1500 personer, hölls den 10 augusti i Hall of Liberty i Forest Lawn Memorial Park (Hollywood Hills). Man grundade också The Jeff Porcaro Memorial Fund, vilken var ämnad till att stödja musik- och konstutbildningen i Grant High School i Los Angeles, där Jeff själv studerade under den tidigare delen av 1970-talet. Denna fond bidrar till att man varje år delar ut fyra stipendier på skolan. Den 14 december hölls det en minneskonsert vid Universal Amphitheater i Los Angeles. Vid denna konsert medverkade en rad olika musiker, därav; Boz Scaggs, Donald Fagen, Don Henley, Michael McDonald, Eddie Van Halen och, självklart, Toto. Intäkterna från konserten användes för att etablera en utbildningsfond till Jeffs söner.

Det var många som sörjde hans hastiga bortgång; hans föräldrar Joe och Eileen, bröderna Mike och Steve, systern Joleen, sin fru Susan, sönerna Christopher, Miles och Nico, och slutligen av många, många vänner och fans vilka aldrig kommer att glömma honom. Toto hedrade honom i en minneskonsert med Simon Phillips på trummor med massor av gästartiser. Sedan dess har Toto fortsatt vara framgångsrika med bl.a den nya plattan: Falling in Between.

Externa länkar

• Povlab - Jeff Porcaro
• Drummerworld - Jeff Porcaro