Junkers Ju 87

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009)

Junkers Ju 87 över Polen 1939

Junkers Ju 87 Stuka, tyskt lågvingat stridsflygplan från andra världskriget. Tillverkare Junkers Flugzeug und Motorwerke AG.

Framtagandet av Junkers Ju 87 kom till efter att Ernst Udet varit i USA 1931 och där provflugit en Curtiss F6 störtbombare. Han köpte med stöd av den nazistiska regeringen 1933 två flygplan med tanke på att använda dem i sina flyguppvisningar. Tillsammans med Wolfram von Richthofen, utvärderade han flygplanen för Reichsluftfahrtministeriums (RLM) räkning. von Richthofen blev inte övertygad om att störtbombtekniken var en bra lösning för det nya Luftwaffe, men med stöd av Hermann Göring lyckades Udet få möjlighet att driva projektet med störtbombare vidare. En förfrågan sändes 1935 ut till flygindustrin om tillverkning av lämpliga flygplan. Tre fabriker Arado, Heinkel och Junkers erbjöd sig att ta fram tvåsitsiga provflygplan för utvärdering.

Konstruktion

Konstruktionen av Ju 87 var redan igångsatt 1934 av konstruktören Hermann Pohlmann, som arbetade med en ersättare för Heinkel He50. Mycket av grundkonstruktionen för Ju 87 hämtades från en tidigare konstruktion Junker K 47. K 47 var en militärversion av det civila flygplanet K 48, vilket byggdes hos flera av Junkers filialer utanför Tyskland, däribland AB Flygindustri i Limhamn utanför Malmö. För att Tyskland skulle kunna kringå bestämmelserna i Versaillefördraget efter 1:a Världskriget skedde ombyggnaden av K 48 till K 47 hos AB Flygindustri, där också byggandet av den på K 47 baserade första prototypen av Ju 87, som blev kallad Ju 87 V1 (Versuchsflugzeug 1), skedde. Detta flygplan togs över till Tyskland under 1935 för vidare utveckling. Prototypflygplanet flög 17 september 1935 med Willi Neuenhofen som testpilot. Flygplanet var utrustat med en Rolls Royce Kestrel-motor eftersom det tänkta motoralternativet Jumo 210 inte fanns tillgängligt. Flygplanet var försett med dubbla fenor på kanterna av stabilisatorn. 24 januari 1936 havererade Neuenhofen under en provdykning. Neuenhofen och en konstruktör omkom vid haveriet.

Ju 87A

En månad senare blev det andra provflygplanet klart. Bakpartiet var omkonstruerat med en fena placerad centralt över stabilisatorn som på Ju K 47, samt med den nu tillgängliga Jumo 210-motorn. Ytterligare två provflygplan tillverkades och de utvärderades av Udet under försommaren 1936 tillsammans med Heinkels förslag He118. Udet förordade ett köp av Heinkel, men efter att han havererade med en He118 27 juli 1936 ändrade han åsikt och Ju 87 valdes som Luftwaffes nya störtbombare.

Totalt tillverkades tio Ju 87 i en förserie under hösten 1936, och på våren 1937 startades serietillverkningen av Ju 87A-1. Under hösten 1937 deltog tre Ju 87A-1 i Condorlegionen för att prova flygplanet i skarpt läge.

Ju 87B

1941

1938 modifierades flygplanet med en Jumo 211Da-motor samt mindre ändringar av flygplanskroppen och vingarna. Flera olika varianter konstruerades för att flygplanet skulle kunna utföra olika uppgifter, Ju 87B-2/U2 utrustades med förstärkt pansar mot markeldgivning, medan Ju 87B-2/U4 försågs med skidor för landning på snö. Inga flygplan tillverkades för landning på vatten men en version tillverkades med infällbara vingar för att användas på det planerade hangarfartyget Graf Zeppelin. När sedan projekteringen av hangarfartyget avbröts byggdes dessa flygplan om med fasta vingar. En luftdriven siren monterades dessutom på Stukas.

Ju 87D

Under Slaget om Storbritannien uppdagades att flygplanet var för långsamt och ett lätt mål för de engelska jaktplanen, varför en total omkonstruktion av Ju 87 inleddes. Flygplanskroppen gavs en bättre aerodynamisk utformning samt en nykonstruerad cockpithuv. Även motorutrustningen sågs över och planet försågs med den starkare Jumo 211J-motorn. Flygplanet blev bättre skyddat med pansarplåt och klarade även högre G-krafter. Ytterligare förbättringar infördes men RLM ansåg att typen inte längre var en krigsnödvändig konstruktion varför tillverkningen upphörde 1944.

Ju 87G

Junkers Ju 87 G på östfronten

Ett antal Ju 87D konventerades för pansarbekämpning försedda med två BK 37 luftvärnskanoner och dessa användes främst på östfronten.

Eftersom Ju 87 inte längre klarade att lösa de nya kraven som ställdes vid fronttjänst, startade Junkers en helt ny konstruktion 1942 - Junkers Ju 187 som var försett med nykonstruerade vingar och infällbart landställ. Maxfarten skulle bli ca 100 km/h högre och lastförmågan skulle öka med ca 2 000 kg. RLM var inte intresserat och projektet lades ner 1943.

Några exemplar av Ju 87 tillverkades för andra länder. Japan och Ungern köpte vardera två exemplar, under krigets gång överfördes exemplar även till allierade länders flygvapen Bulgarien, Italien, Kroatien, Rumänien, Slovakien och Ungern erhöll alla Ju 87. Som enda flygvapen efter andra världskriget anskaffade Tjeckoslovakien Ju 87 och gav dem benämningen B37.

Totalt tillverkades 6 513 Ju 87 i 28 varianter.

Data

Etymologi

Stuka är en kontraktion av Sturzkampfflugzeug; på svenska störtbombare.

Användes av

• Bulgarien
• Italien
• Kroatien
• Rumänien
• Slovakien
• Tyskland
• Ungern

Se även

• Lista över stridsflyg

• Wikimedia Commons har media som rör Junkers Ju 87
  Bilder & media