Junkers Ju 87
Från Rilpedia
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Junkers Ju 87 Stuka, tyskt lågvingat stridsflygplan från andra världskriget. Tillverkare Junkers Flugzeug und Motorwerke AG.
Framtagandet av Junkers Ju 87 kom till efter att Ernst Udet varit i USA 1931 och där provflugit en Curtiss F6 störtbombare. Han köpte med stöd av den nazistiska regeringen 1933 två flygplan med tanke på att använda dem i sina flyguppvisningar. Tillsammans med Wolfram von Richthofen, utvärderade han flygplanen för Reichsluftfahrtministeriums (RLM) räkning. von Richthofen blev inte övertygad om att störtbombtekniken var en bra lösning för det nya Luftwaffe, men med stöd av Hermann Göring lyckades Udet få möjlighet att driva projektet med störtbombare vidare. En förfrågan sändes 1935 ut till flygindustrin om tillverkning av lämpliga flygplan. Tre fabriker Arado, Heinkel och Junkers erbjöd sig att ta fram tvåsitsiga provflygplan för utvärdering.
Innehåll |
Konstruktion
Konstruktionen av Ju 87 var redan igångsatt 1934 av konstruktören Hermann Pohlmann, som arbetade med en ersättare för Heinkel He50. Mycket av grundkonstruktionen för Ju 87 hämtades från en tidigare konstruktion Junker K 47. K 47 var en militärversion av det civila flygplanet K 48, vilket byggdes hos flera av Junkers filialer utanför Tyskland, däribland AB Flygindustri i Limhamn utanför Malmö. För att Tyskland skulle kunna kringå bestämmelserna i Versaillefördraget efter 1:a Världskriget skedde ombyggnaden av K 48 till K 47 hos AB Flygindustri, där också byggandet av den på K 47 baserade första prototypen av Ju 87, som blev kallad Ju 87 V1 (Versuchsflugzeug 1), skedde. Detta flygplan togs över till Tyskland under 1935 för vidare utveckling. Prototypflygplanet flög 17 september 1935 med Willi Neuenhofen som testpilot. Flygplanet var utrustat med en Rolls Royce Kestrel-motor eftersom det tänkta motoralternativet Jumo 210 inte fanns tillgängligt. Flygplanet var försett med dubbla fenor på kanterna av stabilisatorn. 24 januari 1936 havererade Neuenhofen under en provdykning. Neuenhofen och en konstruktör omkom vid haveriet.
Ju 87A
En månad senare blev det andra provflygplanet klart. Bakpartiet var omkonstruerat med en fena placerad centralt över stabilisatorn som på Ju K 47, samt med den nu tillgängliga Jumo 210-motorn. Ytterligare två provflygplan tillverkades och de utvärderades av Udet under försommaren 1936 tillsammans med Heinkels förslag He118. Udet förordade ett köp av Heinkel, men efter att han havererade med en He118 27 juli 1936 ändrade han åsikt och Ju 87 valdes som Luftwaffes nya störtbombare.
Totalt tillverkades tio Ju 87 i en förserie under hösten 1936, och på våren 1937 startades serietillverkningen av Ju 87A-1. Under hösten 1937 deltog tre Ju 87A-1 i Condorlegionen för att prova flygplanet i skarpt läge.
Ju 87B
1938 modifierades flygplanet med en Jumo 211Da-motor samt mindre ändringar av flygplanskroppen och vingarna. Flera olika varianter konstruerades för att flygplanet skulle kunna utföra olika uppgifter, Ju 87B-2/U2 utrustades med förstärkt pansar mot markeldgivning, medan Ju 87B-2/U4 försågs med skidor för landning på snö. Inga flygplan tillverkades för landning på vatten men en version tillverkades med infällbara vingar för att användas på det planerade hangarfartyget Graf Zeppelin. När sedan projekteringen av hangarfartyget avbröts byggdes dessa flygplan om med fasta vingar. En luftdriven siren monterades dessutom på Stukas.
Ju 87D
Under Slaget om Storbritannien uppdagades att flygplanet var för långsamt och ett lätt mål för de engelska jaktplanen, varför en total omkonstruktion av Ju 87 inleddes. Flygplanskroppen gavs en bättre aerodynamisk utformning samt en nykonstruerad cockpithuv. Även motorutrustningen sågs över och planet försågs med den starkare Jumo 211J-motorn. Flygplanet blev bättre skyddat med pansarplåt och klarade även högre G-krafter. Ytterligare förbättringar infördes men RLM ansåg att typen inte längre var en krigsnödvändig konstruktion varför tillverkningen upphörde 1944.
Ju 87G
Ett antal Ju 87D konventerades för pansarbekämpning försedda med två BK 37 luftvärnskanoner och dessa användes främst på östfronten.
Eftersom Ju 87 inte längre klarade att lösa de nya kraven som ställdes vid fronttjänst, startade Junkers en helt ny konstruktion 1942 - Junkers Ju 187 som var försett med nykonstruerade vingar och infällbart landställ. Maxfarten skulle bli ca 100 km/h högre och lastförmågan skulle öka med ca 2 000 kg. RLM var inte intresserat och projektet lades ner 1943.
Några exemplar av Ju 87 tillverkades för andra länder. Japan och Ungern köpte vardera två exemplar, under krigets gång överfördes exemplar även till allierade länders flygvapen Bulgarien, Italien, Kroatien, Rumänien, Slovakien och Ungern erhöll alla Ju 87. Som enda flygvapen efter andra världskriget anskaffade Tjeckoslovakien Ju 87 och gav dem benämningen B37.
Totalt tillverkades 6 513 Ju 87 i 28 varianter.
Data
Flygplansvarianter | |||||
---|---|---|---|---|---|
Ju 87A | Ju 87B | Ju 87D | Ju 87G | ||
Typ | Störtbombare | Störtbombare | Störtbombare | pansarvärn | |
Besättning | 2 | 2 | 2 | 2 | |
Första flygning | |||||
I aktiv tjänst | 1936-38 | 1938-41 | 1941-44 | ombyggd Ju 87D | |
Varianter | |||||
Tillverkare | Junkers | Junkers | Junkers | Junkers | |
Generella egenskaper | |||||
Längd | 10,8 m | 11,1 m | 11,1 m | 11,1 m | |
Vingbredd | 13,8 m | 13,8 m | 13,8 m | 13,8 m | |
Höjd | 3,90 m | 3,9 m | 3,9 m | 3,90 m | |
Vingyta | 31,90 m2 | 31,90 m2 | 31,90 m2 | 31,90 m2 | |
Tomvikt | 2 273 kg | 2 760 kg | 2 810 kg | 3 600 kg | |
Lastförmåga | |||||
Maximal startvikt | 3 324 kg | 4 400 kg | 5 720 kg | 5 100 kg | |
Motor | Junkers Jumo 210A | Junkers Jumo 211D | Junkers Jumo 211J-1 12 cylindrar |
Junkers Jumo 211J | |
Motorstyrka | 530 kW (720 hk) | 883 kW (1 200 hk) | 1 037 kW (1 410 hk) | 1 037 kW (1 410 hk) | |
Prestanda | |||||
Maximal hastighet | 310 km/h | 340 km/h | 354 km/h | 344 km/h | |
Räckvidd vid maximal vikt | 800 km | 600 km | 1 165 km | 1 000 km | |
Transporträckvidd | |||||
Maximal altitud | 9 430 m | 8 100 m | 9 000 m | 7 500 m | |
Stigförmåga | 3 000 m på 8,8 min | 3 000 m på 14 min | 3 000 m på 13,6 min | ||
Kraft/viktförhållande | |||||
Elektronik | |||||
Elektronik | |||||
Beväpning | |||||
Kanoner / kulsprutor | 1x7,92mm MG 17 (framåt) 1x7,92 mm MG15 (bakåt) |
2x7,92mm MG 17 (framåt) 1x7,92mm MG 15 (bakåt) |
2x7,92mm MG 17 (framåt) 1/2x7,92mm MG 81Z |
2x7,92mm MG 17 2x37mm BK 37 (framåt) 1x2/7,92mm MG 81Z (bakåt) |
|
Bomber | 250 kg | 500 kg vanligen: 1x250 kg + 4x50 kg |
1 800 kg vanligen: 1x500/1 000 kg + 4x50 kg |
||
Robotar | |||||
Raketer | |||||
Övrigt |
Etymologi
Stuka är en kontraktion av Sturzkampfflugzeug; på svenska störtbombare.
Användes av
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Junkers Ju 87