Sidonie Gabrielle Colette
Från Rilpedia
Sidonie Gabrielle Colette, (Colette) född 28 januari 1873, död 3 augusti 1954 i Paris, fransk författare, varietéartist och dansös.
Hennes far, som hade förlorat ett ben i den italienska frihetskampen, arbetade som skatteindrivare, och hennes mor var en okonventionell figur som älskade sina husdjur och sin trädgård.
20 år gammal gifte hon sig med den 15 år äldre musikkritikern och journalisten Henri Gauthier-Villard, känd som "Willy", och som uppmuntrade henne att börja skriva. Hon debuterade 1900 med den första boken med flickan Claudine i huvudrollen, Claudine i skolan (Claudine à l'école). Denna bok och de påföljande i serien utkom först under makens signatur, Willy.
1901 kom nästa bok om Claudine, Claudine i Paris (Claudine à Paris) som handlar om Claudines tid som nygift. I båda böckerna finns, liksom i hennes övriga produktion, starka självbiografiska element. I Varieté (La Vagabonde 1910) försörjer sig huvudpersonen precis som författaren som varietéartist efter en skilsmässa (Colette var gift 1893-1906). Hon separerade från sin make 1905, då hon tröttnat på hans utomäktenskapliga affärer.
Hon började sedan uppträdda som strippa på musikhallar, där hon djärvt visade ena bröstet. Hon mimade kopulation i ett framträdande på Moulin Rouge i Paris, och detta blev en stor skandal. Under denna tid hade hon en kvinnlig beskyddare, känd som "Missy", som var släkt med Napoleon III av Frankrike. Hon hade även flera lesbiska kärleksförhållanden.
1912 gifte hon sig med redaktören för tidningen Le Matin och fick med honom en dotter - denna har sedermera berättat att hon var helt försummad av sina föräldrar och att hennes mor egentligen aldrig ville få barn. Äktenskapet slutade i skilsmässa 1924 och hon gifte sedan om sig 1935 med en judisk man i diamantbranschen, som hon hjälpte att gömma sig under andra världskriget.
Under de sista tjugo åren av sitt liv led Colette av en förlamande variant av artrit, som hade utlösts 1931 vid en vadbensfraktur.
Idag räknas Colette som en av de viktigaste franska 1900-talsförfattarna. Hennes böcker behandlar frispråkigt kvinnans kval och njutningar, sexualitet och frihet, något som chockerade Frankrike vid seklets början men som mot slutet av hennes liv förde henne högt upp i det franska litterära etablissemanget.
Hennes kanske mest kända roman Gigi om den unga parisflickan Gigi och hennes förälskelsehistoria med den äldre kusinen Gaston Lachaille blev en stor Broadwaysuccé och Hollywoodfilmatiseringen från 1958 belönades med nio oscar (se filmen Gigi, ett lättfärdigt stycke).
Ett antal av hennes andra verk har också dramatiserats för scenen och filmen, bland annat Fjärran tillflykt (La Retraite sentimentale, 1907), I bojor (L'Entrave 1913), Mitsou (1919), Chéri (1920), Tidig blomning (Le Blé en herbe 1923), Kattan (La Chatte 1933), och Duo (1934).
Colette ligger begravd på den berömda Père Lachaise-kyrkogården i Paris.
Bibliografi (utgivet på svenska)
- Willy 1920
- Varieté 1944
- Chéri 1945
- I Paris 1951
- Duo 1953
- Tidig blomning 1954
- Mitsou 1955
- I bojor 1957
- Fjärran tillflykt 1958
- Kattan 1959
- Mitsou eller hur flickor kommer till insikt 1972
