Muslimska kalendern
Från Rilpedia
| Månader i den muslimska kalendern |
| 1. Muharram |
| 2. Safar |
| 3. Rabi' al-Awwal |
| 4. Rabi' al-Akhir |
| 5. Jumada-l-Awwal |
| 6. Jumada-l-Akhirah |
| 7. Rajab |
| 8. Sha'ban |
| 9. Ramadan |
| 10. Shawwal |
| 11. Dhu-l-Qa'dah |
| 12. Dhu-l-Hijjah |
Den muslimska kalendern (anno hegirae, förkortat AH) (eller islamiska kalendern) är en månkalender. Tideräkningen börjar med den dag (16 juli 622 e.Kr.) då profeten Muhammed flydde från Mekka till Medina. Det arabiska ordet för flykt är hijra och den muslimska kalendern kallas därför även hijrakalendern. I vissa islamiska länder används den gregorianska kalendern parallellt med den muslimska kalendern för att få tideräkningen i överensstämmelse med den övriga världens.
Ett år i den muslimska kalendern omfattar i enlighet med Koranen (9:36) tolv månader. Varje månad motsvarar månens synodiska omloppstid, vilket innebär att de är 29 eller 30 dagar, och att ett år är 354 dagar. Eftersom ett år är kortare än jordens omloppstid förskjuts månaderna gradvis i förhållande till årstiderna. Ursprungligen var skillnaden mellan den muslimska och västerländska kalendern 622 år, men det har nu minskat till omkring 579 eftersom ett muslimskt år är kortare.
Anledningen till att islam använder en månkalender är att ett tillförande av en extra månad då och då, för att anpassa räkningen till ett solår fördöms som hedniskt av Koranen (9:37). I exempelvis den hebreiska kalendern, som ursprungligen var en ren månkalender, läggs en extramånad in med jämna mellanrum för att ett år i genomsnitt skall motsvara jordens omloppstid.
Nyårsdagen infaller den första dagen i månaden Muharram. Fredagen är muslimsk helgdag och torsdag – fredag är veckohelg.
Externa länkar
- Kalenderkonvertering - Konvertering mellan islamisk och gregoriansk (västerländsk) kalender.
- Islamiska.org
- Muslimska.se
