Kenyas fotbollslandslag
Från Rilpedia
 |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
| Förbund | Kenyanska fotbollsförbundet | ||||||||||||||||||||
| Flest landskamper | ? (?) | ||||||||||||||||||||
| Flest mål | ? (?) | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Kenyas fotbollslandslag, "Harambee stars", representerar Kenya i fotboll. De har kvalat till alla världsmästerskap sedan 1974, men aldrig lyckats komma till slutspelet. Tränare sedan februari 2009 är Antoine Hey.
Under 1990- och 2000-talet har konflikter mellan det kenyanska fotbollsförbundet och tränare och spelare lett till en mängd tränarbyten. I december sparkades den populäre Francis Kimanzi efter att öppet ha kritiserat förbundet för att sköta sitt jobb för dåligt.
Innehåll |
Historia
Laget spelade sin första landskamp mot Ugandas fotbollslandslag den 1 maj 1926. Matchen slutade 1 - 1.
Den förste kenyanska tränaren efter självständigheten 1963 var Elijah Lidonde (1967-1971).
1974 kvalade Harambee Stars till världsmästerskapen för första gången.
Laget har vunnit CECAFA Cup fem gånger: 1975, 1981, 1982, 1983 och 2002.
African Nations Cup
I African Nations Cup har de spelat slutspel fem gånger men klarat sig förbi första omgången.
1972
Man var med för första gången med 1972. Man slog ut Stor-Etiopien som bestod av spelare från Etiopien och Eritrea. 1-0 borta, och 2-0 hemma. I andra omgången slog man ut Mauritius. 2-1 hemma och bara 0-0 borta. Man gjorde redan mål i sin första match, men förlorade med uddamålet 1-2. I nästa match tog man 1 poäng av Mali efter ha spelat 1-1. I nästa match spelade man 1-1 mot Togo. Kenyas 2 poäng räckte inte mer till en tredjeplats i gruppen. Man fick målskillnaden 3-4.
1988
Det skulle dröja 14 år innan Kenya var tillbaks. Man slog Madagaskar hemma med 2-0 och förlorade borta med 1-2, men gick vidare till nästa omgång. I sista omgången spelade man 1-1 borta och 0-0 hemma mot Zimbabwe, men gick vidare på fler(ett) borta mål. Man förlorade första matchen mot Nigeria med hela 0-3. Nigeria hade redan gjort alla tre målen 6:e 13:e och 33:e minuten. Nästa match kunde man inte upprepas utan förlorade igen med 0-3. Den här gången mot Egypten, men man lyckades ordna 1 poäng i sista matchen mot de blivande mästarna Kamerun genom att spela 0-0. Man kom sist i turneringen och gruppen med sin 1 poäng.
1990
Man var redan tillbaks efter 1988. Man förlorade första matchen med 1-0 i kvalet mot Sudan. På returen vann man hemma med 1-0, men gick vidare på straffar. På sin lott fick man Malawi i sista omgången. Man slog Malawi borta med 3-2. Hemma blev det 0-0. Man fick en biljett till cupen. Första matchen gjorde man en ganska bra insats geno att spela 0-0 mot tvåorna i gruppen Senegal. Man förlorade nästa match med 0-1 mot Zambia. I nästa match förlorade man med 0-2 mot Kamerun. Man tog återigen 1 poäng och slutade sist i gruppen. Man slutade näst sist i turneringen, bara före Egypten.
1992
Efter 1990 var Kenya tillbaks till cupen. Kenya förlorade de två första matcherna i kvalet men vann de andra båda. Man kom före Mozambiqe och Sudan tack vare fler gjorda mål. Man förlorade första matchen med 1-2 mot Nigeria efter två mål av Yekini (Nigeria). Målskytt för Kenya var Weche på en straff. I nästa match förlorade man med hela 0-3 mot Senegal. Man slutade sist i turneringen och gruppen med noll poäng.
2004
2004 var Kenya senast med (just nu). Man vann fyra matcher i kvalet och spelade en oavgjord och en förlust. Man gjorde ett imponerande kval. Man hamnade i grupp B med Mali, Senegal och Burkina Faso. Man förlorade första matchen med 1-3 mot Mali. Man förlorade även nästa match med 0-3 mot Senegal och var redan utslagen. I nästa match blev det bra och sviten bröts äntligen efter 13 matcher. Man slog Burkina Faso med hela 3-0. Kenyas landslag blev populärt, inte bara resultatet och spelarna utan supportrarna spred glädje. Kenya blev 3:a i gruppen.
Lista över tidigare tränare
- Ray Bachelor (England) 1961–1966
- Jack Gibbons (England) 1966–1967
- Elijah Lidonde 1967–1971
- Eckard Krautzun (Västtyskland) 1971–1972
- Jonathan Niva (spelande tränare) 1972–1975
- Ray Wood (England) 1975–1979
- Gregory Palakov (Polen) 1979
- Stephen Yongo 1979–1980
- Marshall Mulwa 1980-1983
- *Bernhard Zgoll (Västtyskland) 1984–1987
- Reinhard Fabisch (Västtyskland) 1987–1988
- Cristopher Makokha 1988
- Mohammed Kheri 1988-1990
- Vakant 1990-1992
- Gerry Saurer (Österrike) 1992–1995
- Mohammed Kheri 1995–1996
- Vojo Gardasevic (Jugoslavien) 1996–1997
- Reinhard Fabisch (Tyskland) 1997–1998
- Abdul Majid 1998
- Christian Chukwu (Nigeria) 1998–1999
- James Aggrey Siang'a 1999–2000
- Reinhard Fabisch (Tyskland) 2001–2002
- Joe Kadenge 2002–2003
- Jacob Mulee 2003–2004
- Twahir Muhiddin 2004–2005
- Mohammed Kheri 2005
- Jacob Mulee 2005–2006
- Bernard Lama (Frankrike) 2006
- Jacob Mulee 2006–2007
- Timan Olaba 2007
- Jacob Mulee 2007–2008
- Francis Kimanzi 2008–2009
- John Ogolla 2009
- Antoine Hey (Tyskland) 2009–
|
|||||
