Polyneuropati
Från Rilpedia
Polyneuropati är ett samlingsbegrepp inom neurologi. Ordet beskriver sjukdom i den perifera delen av nervsystemet (PNS).
Det karaktäristiska för polyneuropati är att många nerver är involverade, poly = många, neuropati = sjukdom i nerver. Oftast drabbas de längsta nerverna först, dvs sjukdomen har en benägenhet att starta i benen/fötterna. Senare kan symtomen spridas uppåt resp drabba händer/armar.
Polyneuropatier är en undergrupp till den större gruppen NMD, neuromuskulära sjukdomar. Polyneuropatier drabbar de perifera nervtrådarna som leder impulser till och från ryggmärgen eller hjärnan, för att styra kroppens muskler eller ta emot känselintryck från huden. Nervimpulser i de perifera nervtrådarna styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa. ”Poly” betyder flera, ”neuro” betyder nerv, ”pati” betyder lidande/sjukdom.
Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, ofta med försämrad muskelkraft eller att känseln tappas relativt fort. Den vanligaste formen är AIDP, akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati, eller Guillian-Barrés syndrom. AIDP drabbar i första hand myelinet, (det isolerande skiktet runt nerverna) men kan också drabba själva nervtråden, axonet. Patienten upplever ofta en tilltagande försvagning, ofta uppåtgående från fötterna till benen, och vidare uppåt. Förloppet är snabbt, ofta under dagar till veckor.
Det finns också kroniska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många år. En sådan är CIDP, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati. CIDP, liksom AIDP, beror ofta på en autoimmun störning, det vill säga att kroppens eget immunförsvar angripar de perifera nervtrådarna.
Intressant i sammanhanget är att det virus (Varicella zoster) som i unga år utlöser vattkoppor, i vuxenålder kan orsaka bältros, vilken i förlängningen kan utvecklas till Polyneuropati. Viruset ligger latent i nedre delen av ryggmärgen och aktiveras om kroppens eget immunförsvar av någon anledning slagits ut eller försvagats. Exempelvis genom svår infektion.
GBS
En variant av Polyneuropati är Guillain-Barrés syndrom (GBS)
Guillain-Barrés syndrom (GBS) är ett kliniskt definierat syndrom där en akut-subakut bilateral utveckling av slappa pareser och reflexbortfall ofta åtföljes av distala sensibilitetsrubbningar, smärta och autonom dysfunktion.
Orsaken är ett monofasiskt autoimmunt angrepp på perifera nerver och nervrötter. Utlösande faktor är i många fall en infektion.
CIDP
Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (chronic inflammatory demyelinating polyneuropathy, CIDP) är en inflammatorisk sjukdom i perifera nerver (nervsystemet utanför hjärnan och ryggmärgen). Demyelinisering innebär att det fettrika isoleringsskiktet (myelinet) runt nervtrådarna bryts ner, och polyneuropati betyder att funktionen i flera nerver är nedsatt.
CIDP angriper nervtrådar som kontrollerar muskelkraft (motorik), känsel (sensorik) samt ibland också icke-viljestyrda (autonoma) funktioner som hjärtrytm eller tarmrörelser. Sjukdomen förlöper ofta i skov (försämringsperioder) eller har ett mångårigt kroniskt förlopp. Den utvecklas som regel symmetriskt i flera nerver samtidigt.
Det finns också en akut form av inflammatorisk polyneuropati, Guillain-Barrés syndrom (GBS eller akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati, AIDP). Medan insjuknandet i CIDP är smygande och sjukdomen är fortskridande, har Guillain-Barrés syndrom ett snabbare förlopp, och en stor del tillfrisknar inom 6 till 12 månader.
Förekomst
CIDP kan förekomma hos både barn och vuxna. I Sverige finns sjukdomen hos cirka 10 personer per miljon invånare. I åldrarna 0-18 år är det bara några få per år som får sjukdomen, men den blir vanligare med stigande ålder. I åldersgruppen 70-80 år insjuknar cirka 70 personer per miljon invånare och år. Den vanligaste åldern för att insjukna i CIDP är 50-70 år.
Tilläggen från andra stycket har citerats och/eller kopierats från Internetmedicin och Socialstyrelsen av Christer Andersson
