Lövstabruk

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Lövstabruk Siffrorna avser orten
Landskap	Uppland
Län	Uppsala län
Kommun	Tierps kommun
Församling	Hållnäs-Österlövsta församling
Folkmängd(2005)	107
Area(2005)	20 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11)

Lövstabruk (äldre stavning Leufsta bruk) småort i Österlövsta socken i Tierps kommun. Lövstabruk är ett internationellt känt vallonbruk. Här finns bland annat Leufsta herrgård. I Lövstabruks kyrka finns en berömd orgel, den så kallade Cahmanorgeln i Lövstabruk.

Redan tidigt hade Leufsta en ansenlig järntillverkning. Bruket ligger där det ligger för att Risforsån kunde bistå med kraft till hammare och smedjor. Under de äldre De Geerarnas tid var Leufsta landets största järnverk och hade 1660 två masugnar och tre hamrar för vallonsmide.

Herrgården på Leufsta består av en tvåvånings huvudbyggnad och två med denna sammanbyggda flygelbyggnader samt på något avstånd två halvrunda flyglar, allt av sten.

Där Lövstabruk nu ligger har sedan urminnes tid funnits hyttor, som tillhört bönder i kringliggande gårdar. Det kallades Bondebruket till skillnad från Kronobruket, ett stycke längre upp i strömmen. Kronobruket anlades 1601 och drevs för kronans räkning. Willem de Besche arrenderade Olands härad samt Lövsta och Hållnäs socknar av staten 1626 tillsammans med Österby och Lövsta bruk. År 1627 fick De Besche och Louis De Geer detta kontrakt förlängt på sex år. År 1633 övertog De Geer ensam arrendet som pant för en sin fordran hos kronan, och detta förnyades 1636, 1639 och 1642. År 1643 köpte han kronobruket vid Lövsta, Österby och Gimo bruk samt en mängd kronohemman i Uppland. År 1646 bekräftades köpeavtalet av drottning Kristina, sedan hon blivit myndig.

Louis De Geers son Emanuel köpte 1668 även det ovannämnda Bondebruket och anlade Tobo masugn. Han satte sin brorson Charles De Geer (1660-1730) som arvtagare av hela sin förmögenhet. Under dennes tid brände ryssarna den 25-26 juli 1719 såväl Lövstabruk som nästan hela socknen med kyrka och prästgård. Charles De Geer återuppbyggde inte bara bruket utan även herrgården och kyrkan. Genom testamente förordnade han att Leufsta, Åkerby nu rivna bruk och Karlholmsbruk skulle tillfalla hans brorson, sedermera friherre Charles De Geer och efter honom hans manliga avkomma, som fideikommiss. Under Charles De Geers tid förenades Hillebola, Strömsbergs, Västlands och Ullfors bruk med stamgodset, men ingick inte i fideikommisset. Komplexen hölls emellertid samman under hans son, kammarherre Charles De Geer. Då dennes son, excellensen greve Karl De Geer, inte efterlämnade någon son, ärvdes bruken samt flera andra gods av hans enda dotter, gift med excellensen greve B.J.E. von Platen, medan fideikommisset övergick till excellensens kusins son Karl Emanuel De Geer (död ogift 1877). Han efterträddes av sin bror, hovmarskalken friherre Louis De Geer (död 1887), vars son, friherre Karl De Geer övertog ägarskapet.

Lövstabruks sista smedja byggdes 1887 och var sedan i drift till den 5 november 1926, då lancashiresmidet slutligen lades ned.

Järnvägen

Den 23 december 1926 öppnades officiellt Roslagsbanans nordligaste gren till Lövstabruk. Ironiskt nog skedde detta en dryg månad efter det att sista smedjan i bruket hade stängts ner för gott. Banans nordligaste stoppbock hamnade strax söder om Risforsån - än i dag finns de stenfundament kvar på vilka bron över ån påbörjades men aldrig byggdes färdig. Den sista biten av Lövstabruksgrenen byggdes aldrig. Från början hade stationen planerats att ligga vid Lövstabruks norra grindar, varifrån ett stickspår skulle dras till vallonsmedjan en knapp kilometer bort. Stationshuset skulle också innehålla ett postkontor, och järnvägen skulle senare förlängas en dryg mil till Fagerviken vid Lövstabukten. Men dyrtid och bruksnedläggning satte stopp för dessa planer, och banan kortades i stället av lite. Men den låg kvar i 40 år - banan revs 1956 efter att ha legat helt otrafikerad under sina sista år. Resterna efter banvallen ligger kvar väl synliga än i dag.

Byggnadsminne

Lövstabruk är i dag ett byggnadsminne.

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Småorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar

• Gert Forsströms brukssida

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Löfsta, 1904–1926 ^(Not).