Comment:1 Mos 1:2

Från Rilpedia

Rilpedia - faktabibel

(←Tillbaka)

Första dagen - Gud skapar universum (materia, tid och rum) ur intet. Ljus och planeten jorden skapas, helt täckt av vatten (se även Skapelsedagarna).

"öde och tom" | | 1 Mos 1:2a | Jes 34:11 | (Jes 45:18)^[1] | Jer 4:23 |

• öde och tom (tohu och bohu) - Jorden var inte ursprungligen stadd i kaos vilket ibland härleds ur KJVs; "utan form" samt ur andra kulturers skapelsemyter (vilket inte har någonting med Bibelns grundtext att göra). Versen klarlägger istället att Gud hade full kontroll över sin skapelse med orden ”Guds Ande svävade över vattnet” (precis som örnen i 5 Mos 32:11 har full kontroll över sina ungar).
  Resten av skapelseberättelsen återger steg för steg hur Gud inreder jorden och fullbordar sin skapelse."^[2]
• vattnet - Jorden var helt täckt med vatten.
• Ande - Ande och vind är samma ord på det Hebreiska grundspråket.

Översättningskommentarer:

• Bibel 2000 - BK översätter; "och en gudsvind svepte fram över vattnet".
  Det hebreiska ordet rúach Elohim skall översättas med ”och Guds Ande svävade över vattnet” (som de flesta översättningar gör). Det ensamma ordet rúach kan betyda både 'vind' och 'ande', men det sammansatta uttrycket rúach Elohím betyder aldrig ”Guds vind” (eller ”en gudsvind” eller ”en våldsam vind”).^[2]
• stormvind - För att uttrycka 'stormvind' eller en 'våldsam vind' i samband med rúach, skriver man rúach gedolá eller rúach seará eller rúach searóth. Men oftast används inte rúach alls utan istället sáar eller seará eller sufá^[2]
• Guds Ande - Uttrycket ”rúach Elohím” kan inte översättas på något annat sätt än ”Guds Ande”. Men Notboken i Bibel 2000 påstår trots detta att översättningen ”Guds Ande” är ”mindre sannolik”. Verbet i satsen visar också att översättningen ”gudsvind” är omöjlig.^[2]
• svävade - Översättningsfelet i Bibel 2000 (vond istället för ande) resulterar i en ”en gudsvind” som "svävar" fram, vilket naturligtvis är en omöjlighet. Därför ändrar BK utan vidare verbets (svävar) betydelse till ”svepte fram” och rättfärdigar sig med en not som lyder: ”Det hebreiska ordets betydelse osäker.” Detta är märkligt, eftersom ordets verkliga betydelse alldeles tydligt kommer fram i 5 Mos 32:11. (Om ett ord förekommer en enda gång och utan någon hjälpande parallellism, kan det vara svårt att avgöra detta ords rätta innebörd. Det finns sådana ord i GT. Men richéf är, som vi sett, inte ett av dem. Därför är BKs not vilseledande).^[2]
• Gud, Skaparen - Ordet Elohím = Gud används 31 gånger i 1 Mos 1:1 - 2:3 och syftar genomgående på Skaparen.^[2]

Referenser