Bok:Vårt ursprung/Referenser och noter/Kapitel 1
Från Rilpedia
SHL (Diskussion | bidrag) m (flyttade Bok:Vårt ursprung?/Referenser och noter/Kapitel 1 till Bok:Vårt ursprung/Referenser och noter/Kapitel 1) |
Nuvarande version från 25 oktober 2015 kl. 21.36
<--- | ---> | Kapitel 1 - Tro, Vetande, Skapelse och Evolution - sid 282
Kapitel 1
1. Förord till Morris, H. M. & Parker, G. E. "What is Creation Science?", MB 1982.
2. Hela titeln är "Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller bevarandet av gynnade raser i kampen för tillvaron". (I svenska bibliotek: "Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller De bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron".)
3. Maddox, J. "Down with the Big Bang", Nature, vol 340, 1989, sid 425 och Davies, P. "Gud och den nya fysiken", FoF, nr 5 1985, sid 26-35 och Ulander, K. "Faktum är...", Genesis, nr 1 1990, sid 28-31 och Molén, M. "Vetenskapsmän styrs av tro", Genesis, nr 2 1990, sid 26-28.
4. Ett av de största problemen med dagens debatt är att många evolutionister inte har insett detta. De tror att de är upplysta, tänker vetenskapligt och avvisar dogmer. De ser inte att de ofta okritiskt har accepterat ovetenskapliga filosofiska tankegångar och stora delar av evolutionsteorin som inte på något sätt är bevisade. Se Kerkut, G. A. "Implications of Evolution", PP 1960, sid 3-5.
Skapelsetroende forskare är dock vanligen medvetna om att den grund de bygger på inte är vetenskaplig, dvs de tror på en Gud och att Bibeln beskriver denna Gud. (Detta säger ingenting om huruvida grunden är sann eller falsk.) Däremot kan de också ofta falla i fällan att okritiskt acceptera en mängd obevisade teorier som verkar överensstämma med deras tro.
5. Andrews, E. H. "God, Science & Evolution", Evangelical Press, Hertfordshire 1980, sid 33-36.
6. Ulander, K. "En icke-vetenskaplig grund", FoF, nr 7 1985, sid 67.
7. Ppper, K. R. "The Logic of Scientific Discovery", HPG 1959, sid 40-42, 78-92.
8. Moorhead, P. S. & Kaplan, M. M. "Mathematical Challenges to the Neo-Darwinian Interpretation of Evolution", WIP 1967, sid 47, 62-71 och Birch, L. C. & Ehrlich, P. R. "Evolutionary History and Population Biology", Nature, vol 214, 1967, sid 349-352 och "How Evolution Became a Scientific Myth", NS, vol 87, 1980, sid 765.
9. Skapelsetro, nr 3 1983, intervju gjord av Erik Amkoff, på British Museum of Natural History (London) och Patterson, C. "Evolution", Routledge & Kegan Paul, London 1978, sid 149-151 och "Evolutionism and Creationism", opublicerat tal vilket Colin Patterson höll på The American Museum of Natural History, New York, 5 nov 1981.
10. Matthews, H. L. Förord till "Origin of Species" (Charles Darwin) JMD 1971, sid x.
11. Plantinga A. "When Faith and Reason Clash: Evolution and the Bible" och "Reply to McMullin" i "The Philosophy of Biology", Hull, D. L. & Ruse, M. (red.), 1998, sid 674-697, 734-754 (se även Ruse, M. "Introduction to Part X" sid 671-673) och Eger, M. "A Tale of Two Controversies: Dissonance in the Theory and Practise of Rationality", Zygon, vol 23, 1988, sid 291-325 och Renard, K. "Övertro på förnuftet gör vetenskapen till ‘religion'", Genesis, nr 3 1998, sid 18-24. Se även Horgan, J. "The Worst Enemy of Science", SCIAM, vol 268, maj 1993, sid 36-37.
12. Peters, H. R. "Tautology in Evolution and Ecology", The American Naturalist, vol 101, jan-feb 1976, sid 1-12.
13. Sagan, C. "Tema Kosmos", del 2, "En röst i den kosmiska kören".
14. För en längre utläggning med kritik av läromedel, se: Genesis - en tidning om ursprung, nr 1-2 1990, nr 4 1995 - nr 4 1996.
15. Knutsson, B. & Ärlemalm, E. "Liv och Tro 2: Skapelse och död", LiberLäromedel, Stockholm 1978.
16. Bengts, S. et al "Hur började allt?", kontakt-studiesats, Esselte 1975, sid 23, 25.
17. Fabricius, S. et al "Biologi Spektrum", Liber 1995, sid 386.
18. Tipler, F. J. "Sophistry and Illusion", Nature, vol 369, 1994, sid 198 och Dennet, D. "Darwin's Dangerous Idea", The Sciences, vol 35, nr 3 1995, sid 34-40 och "Interview — Richard Dawkins", Omni, vol 12, nr 4, sid 58-60, 84-89.
19. Nyholm, Sunesson & Österlind "Gymnasiebiologi 1", Esselte 1970, sid 20. I senare upplagor har man tagit bort "av en ren slump" och skrivit "Senare bildades även organiska färgämnen, såsom det komplicerat byggda klorofyllet." (Esselte 1979, sid 5).
20. "Evolutionens historia", S867/1974 & "Evolutionens mekanismer", S868/1974, Pogo produktion AB. Text till ljudbildbandsserie, tagen från lärarhäfte.
21. Nature, vol 290, 1981, sid 82.
22. Dobzhansky, T. "Darwinian or ‘Oriented’ Evolution?", Evolution, vol 29, 1975, sid 376-378.
23. Grassé, P. P. "Evolution of Living Organisms", AP 1977, sid 8.
24. Lipson, H. S. "A Physicist Looks at Evolution", Physics Bulletin, vol 31, maj 1980, sid 138.
25. Todd, S. C. "A View from Kansas on that Evolution Debate", Nature, vol 401, 1999, sid 423.
26. Birch, R. C. & Ehrlich, P. R. "Evolutionary History and Population Biology" , Nature, vol 214, 1967, sid 349-352 och Rydén, L. "Resan till livets början", Studieförlaget, Uppsala 1985, sid 65-66 och Patterson, C. "Null or Minimal Models" i "Models in Phylogeny Reconstruction", Scotland, R. W. et al (red.) Systematics Ass. Spec. Vol. No. 52, Clarendon Press, 1994, sid 173-192.
27. Några exempel är: Futuyma, D. J. "Science on Trial", Pantheon Books, New York 1995 och Jukes, T. H. "The Creationist Challenge to Science", Nature, vol 308, 1984, sid 398-400 (se även Andrews, E. H. "Creationism in Confusion?", Nature, vol 312, 1984, sid 396) och Murphy, J. "Är Bibeln en lärobok i biologi?", FoF, nr 5 1985, sid 36-40 (se även Landgren, P. "Utebliven granskning av FBS", Skapelsetro, nr 3-4 1985, sid 3-6) och Godfrey, L. R. (red.) "Scientists Confront Creationism", WWN 1983 och Nordström, S. "Charles Darwin — hädare eller hedersman?", Cordia 1990 (se även diskussioner om denna bok i Genesis nr 2 1991 (sid 22-35), nr 3 1991 (sid 27-30) och nr 4 1991 (sid 19-23)).
Tidskriften New Scientist reagerade mot debatten om skapelse och evolution, samtidigt som man dock uppfattade frågan om tro och vetenskap och vad frågan gäller på ett något felaktigt sätt. Se NS, vol 166, 22 apr 2000, sid 3, 32-48 och speciellt Appleyard, B. "You Asked for It", sid 44-45.
28. Futuyma, D. J. ibid. Se t ex sid xi, 18, 21, 94, 161.
29. Se t ex: Bergman, J. "The Criterion", Onesimus Publ. 1984 och Bergman, J. "Censorship of Information on Origins", ENTJ, vol 10, 1996, 405-414. Landgren, P., Ulander K. och Fjæstad, B. diskuterar Fjæstads ledare från FoF nr 4 1991, i tidningen Genesis, nr 2 1992, sid 19-23.
30. Se t ex www.genesis-vus.se samt länkar till olika organisationer och tidskrifter.
31. Morris, H. M. "Bible-Believing Scientists of the Past", Impact nr 103, ICR, jan 1982.
32. Eiseley, L. "Darwin's century", Doubleday & Co, New York 1961, sid 62 och Hooykaas, R. "Religion and the Rise of Modern Science", Scottish Academic Press 1973 och Roth, A. A. "Origins", RH 1998, sid 49-50.
33. Eiseley, L. "Darwin and the Mysterious Mr. X", E. P. Dutton, New York 1979.
34. Denton, M. "Evolution: A Theory in Crisis", HPG 1985, sid 99-104, 117, 354-355 och Landgren, P. "Något om utvecklingslärans idémässiga bakgrund", Skapelsetro, nr 1 1986, sid 3-6.
35. Andrews, E. H. "God, Science & Evolution", ibid, sid 9.
36. Dobzhansky, T. "Changing Man", Science, vol 155, 1967, sid 409.
37. Dubos, R. "Humanistic Biology", AS, vol 53, 1965, sid 6.
38. "How Evolution Became a Scientific Myth", NS, vol 87, 1980, sid 765.
39. Cartmill, M. "Misdeeds in Anthropology", Science, vol 244, 1989, sid 858-859 och Ferguson, J. "The Laboratory of Racism", NS, vol 103, 27 sept 1984, sid 18-20 och Gasman, D. "The Scientific Origins of National Socialism", MacDonald, London 1971 och Stein, G. J. "Biological Science and the Roots of Nazism", AS, vol 76, 1988, sid 50-58 och Ulander, K. "Rasism som ideologi", Genesis, nr 4 1992, sid 16-19 och Bergman, J. "The Biological Theory of Atavism and Its Influence on Social Policy", ICC2, vol 1, sid 31-35 och Bergman, J. "The Biological Theory of Atavism: A History and Evaluation", CRSQ, vol 29, 1992, sid 33-44 och Molén, G. "Ota Benga - pygmén på zoo", Genesis, nr 3 1994, sid 19-21 och Bergman, J. "Darwinism and the Nazi Race Holocaust", ENTJ, vol 13, nr 2 1999, sid 101-111.
40. Darwin, C. "Menniskans härledning och könsurvalet", BA 1872, se speciellt "Förra bandet", sid 126-136. Se även Nilsson, P. "Den australiska människoslakten", Genesis, nr 3 1994, sid 22 och Bergman, J. "Nineteenth Century Darwinism and the Tasmanian Genocide", CRSQ, vol 32, 1996, sid 190-196 och Wieland, C. "The Scars of a Nation", EN, vol 22, nr 2 2000, sid 48-49.
41. Szent-Györgi, A. "Drive in Living Matter to Perfect Itself" i "Synthesis 1", vol 1, nr 1 1977, Vargiu, J. (red.), sid 14-26. Taget från Morris, H. M. & Parker, G. E. "What Is Creation Science?", MB 1982, sid 37-38.
42. "Anhängarna av denna uppfattning anser, att de små förändringar, genom vilka livet på vår planet ‘utvecklats’ från de lägsta formerna till människan inte skett slumpvis utan genom ‘strävan’ eller ‘ändamålsbestämdhet’ hos en livskraft. Man måste fråga dem som har denna uppfattning, om de med livskraft menar något besjälat. I förra fallet är ‘en själ som ger liv och bringar det till fulländning’ i själva verket en Gud, och denna uppfattning sammanfaller då med den religiösa. Varom icke — vad är då meningen med att påstå, att något som saknar själsliv ‘strävar’eller ‘har ändamål'. Detta medför enligt min mening, att ståndpunkten blir ohållbar. Ett av skälen till att många anser den skapande utvecklingen så tilltalande är, att den i viss mån ger samma emotionella tröst som tron på Gud men ingen av dess mindre angenäma följder. När man är väl till mods och solen skiner och man inte vill tro, att hela världsalltet bara är en atomernas virveldans, är det skönt att kunna tro, att denna stora hemlighetsfulla kraft verkar genom seklerna och driver livet till sin höjdpunkt. Om man å andra sidan har något skumt i sinnet, så är livskraften bara en blind kraft utan några moraliska krav och lägger sig aldrig i dina förehavanden som den där besvärliga Guden vi hörde talas om som barn. Livskraften är ett slags beskedlig gud. Man kan anlita honom när man så vill, men han tränger sig aldrig på en. Med all den ljuvhet religionen skänker men utan de offer den kräver är livskraften den största produkt av önsketänkande världen hittills skådat."
Från Lewis, C. S. "Kan man vara kristen?", Libris, Örebro 1978, not på sid 28.
43. Coppedge, J. F. "Evolution: Possible or Impossible", Zondervan, Grand Rapids 1973, sid 65-73, 243-256 och Bradley, D. "A New Twist in the Tale of Nature's Assymetry", Science, vol 264, 1994, sid 908 (denna artikel refererar till laboratorieförsök med ett magnetfält som var 50 000 gånger starkare än jordens magnetfält, således något som är omöjligt att uppnå i naturen) och Irion, R. "Did Twisty Starlight Set Stage for Life?", Science, vol 281, 1998, sid 626-627 och Sarfati, J. "Origin of Life: The Chirality Problem", ENTJ, vol 12, 1998, sid 263-266.
44. Coppedge, J. F. ibid.
45. Det finns ca 1.2x10130 olika sätt att bilda endast ett enda 100 aminsyror långt protein, så sannolikheten blir oerhört mycket mindre. Se: Javor, G. T. "Life: An Evidence for Creation", Origins, vol 25, 1998, sid 2-48.
46. Moorhead, P. S. & Kaplan, M. M. ibid, sid 73-80.
47. ibid, sid 30.
48. Daily Express, London, fredag 14 aug 1981 och Shallis, M. "In the Eye of a Storm", NS, vol 101, 19 jan 1984, sid 42-43.
49. "Hoyle on Evolution", Nature, vol 294, 1981, sid 105.
50. Daily Express, ibid.
51. Coppedge, J. F. ibid, sid 167.
52. Borel, É. "Probabilities and Life", Dover Publ., New York 1962, sid 28 och Borel, É. "Elements of the Theory of Probability", PH 1965, sid 57 (taget från Coppedge, J. F. ibid, sid 166-167).
53. Abelson, P. H. "Chemical Events of the Primitive Earth", PNAS, vol 55, 1966, sid 1365-1372 och Joyce, G. F. "RNA Evolution and the Origins of Life", Nature, vol 338, 1989, sid 217-224 och Ohmoto, H. et al "3.4-Billion-Year-Old Biogenic Pyrites from Barberton, South Africa: Sulfur Isotope Evidence", Science, vol 262, 1993, sid 555-557 och Bada, L. "Cold Start", The Sciences, vol 35, nr 3 1995, sid 21-25 och Maden, B. E. H. "No Soup for Starters?", Trends in Biochemical Sciences, vol 20, 1995 och Ohmoto, H. "Evidence in Pre-2.2 Ga Paleosols for the Early Evolution of Athmospheric Oxygen and Terrestrial Biota", Geology, vol 24, 1996, sid 1135-1138.
54. Fox, S. W. & Dose, K. "Molecular Evolution and the Origin of Life" , WHF, 1972, sid 106 och Larralde, R. et al "Rates of Decomposition of Ribose and Other Sugars: Implications for Chemical Evolution", PNAS, vol 92, 1995, sid 8158-8160.
55. Hull, D. E. "Thermodynamics and Kinetics of Spontaneous Generation", Nature, vol 186, 1960, sid 693-694 och Lazcano, A. & Miller, S. L. "How Long Did It Take for Life to Begin and Evolve to Cyanobacteria?", JME, vol 39, 1994, sid 546-554 och Yockey, H. P. "Information in Bits and Bytes", BioEssays, vol 17, nr 1 1995, sid 85-88.
56. Yockey, H. P. "A Calculation of the Probability of Spontaneous Biogenesis by Information Theory", JTB, vol 67, 1977, sid 377-398 och Denton, M. ibid, sid 260-261 och Kenyon, D. H. "Going Beyond the Naturalistic Mindset in Origin-Of-Life Research", OD, vol 12, nr 1 1989, sid 1, 5, 14-16 och Clemmey, H. & Badham, N. "Oxygen in the Precambrian Atmosphere: An Evaluation of the Geological Evidence", Geology, vol 10, 1982, sid 141-146 och Yockey, H. P. 1995 ibid..
57. Cairns-Smith, A. G. "The First Organisms", SCIAM, vol 252, juni 1985, sid 74-82. För en kort kritik, se: Dose, K. "Clay Minerals and the Origins of Life", Bio Systems, vol 22, nr 1 1988, sid 89. För kritik till en liknande teori, se: Javor, G. T. "A New Attempt to Understand the Origin of Life: The Theory of Surface-Metabolism", Origins, vol 16, 1989, sid 40-44.
58. Gish, D. T. "Speculations and Experiments Related to Theories on the Origin of Life: A Critique", ICR 1972 och Gish, D. T. "A Consistent Christian-Scientific View of the Origin of Life", CRSQ, vol 15, 1979, sid 185-203. Se även Scherer, S. "Could Life Have Arisen in the Primitive Atmosphere?", JME, vol 22, nr 1 1985, sid 91-94 och Javor, G. T. "Origin of Life: A Look at Late 20th-Century Thinking", Origins, vol 14, 1987, sid 7-20.
59. I alla nedanstående artiklar tar man upp fel i olika teorier (både de jag nämnt och en del mindre kända teorier), även om en del försöker försvara sin egen teori. I en del artiklar skriver dock evolutionisterna själva att man "drömmer", man antar en "magisk katalysator", skulle behöva en "organisk kemist" el dyl.
Joyce, G. F. 1989 ibid och Horgan, J. "In the Beginning...", SCIAM, vol 264, febr 1991, sid 101-109 och Joyce, G. F. & Orgel, L. E. "Prospects for Understanding the Origin of the RNA World" i "The RNA World" Gesteland, R. F. & Atkins, J. F. (red.), Cold Spring Harbor Lab. Press, 1993, sid 1-25 och Scherer, S. "Uppkom livet genom kemisk evolution?", Genesis, nr 4 1993, sid 23-27 och Lazcano, A. & Miller, S. L. ibid och Larralde, R. et al ibid och Cohen, J. "Getting All Turned Around Over The Origins of Life on Earth", Science, vol 267, 1995, sid 1265-1266 och Maden, B. E. H. ibid och Bergman, J. "A Review of Exobiogenesis Theories", CRSQ, vol 31, 1995, sid 204-213 och Lazcano, A. & Miller, S. L. "The Origin and Early Evolution of Life: Prebiotic Chemistry, the Pre-RNA World, and Time", Cell, vol 85, 1996, sid 793-798 och Mills, G. C. & Kenyon, D. "The RNA World: A Critique", OD, vol 17, nr 1 1996, sid 9-18 och Aw, S. "The Origin of Life: A Critique of Current Scientific Models", ENTJ, vol 10, 1996, sid 300-314 och Sarfati, J. D. "Self-Replicating Enzymes?", ENTJ, vol 11, 1997, sid 4-6 och Hecht, J. "Inner Circles", NS, vol 159, 8 aug 1998, sid 11 och Irion, R. ibid och Vogel, G. "A Sulfurous Start for Protein Synthesis?", Science, vol 281, 1998, sid 627-628 och Sarfati, J. 1998 ibid, och Sarfati, J. "Origin of Life: The Polymerization Problem", ENTJ, vol 12, 1998, sid 281-284 och "Making RNA: The Ingredients Won't Keep", OD, vol 19, nr 2, sid 24 och Javor, G. T. "Life: An Evidence for Creation", Origins, vol 25, 1998, sid 2-48 och Dover, G. "Looping the Evolutionary Loop", Nature, vol 399, 1999, sid 217-218.
60. Aw, S. "Chemical Evolution", MB 1982.
61. Eigen, M. et al "The Origin of Genetic Information", SCIAM, vol 244, april 1981, sid 78-94.
62. Aneshansley, D. J. & Eisner, T. "Biochemistry at 100°C: Explosive Secretory Discharge of Bombardier Beetles (Brachinus)", Science, vol 165, 1969, sid 61-63 och Eisner, T. "Chemical Defense against Predation in Arthropods" i "Chemical Ecology", Sondheimer, E. & Simeone, J. B. (red.), AP 1970, sid 186-189 och Eisner, T. & Aneshansley, D. J. "Spray Aiming in Bombardier Beetles: Jet Deflection by the Coanda Effect", Science, vol 215, 1982, sid 83-85 och Dean, J. et al "Defensive Spray of the Bombardier Beetle: A Biological Pulse Jet", Science, vol 241, 1990, sid 1219-1221 och Behe, M. J. "Darwin's Black Box", The Free Press, 1996, sid 31-36 och Eisner, T. & Aneshansley, D. J. "Spray Aiming in the Bombardier Beetle: Photographic Evidence", PNAS, vol 96, 1999, sid 9705-9709.
63. Patterson, C. "Evolution", ibid, sid 162 och Thomas, L. "Cellens liv", Forum, Helsingborg 1976, sid 34-36.
64. Hardin, G. Introduktioner i "39 Steps to Biology", SCIAM, WHF 1968, sid 104-105.
65. Darwin, C. "Om arternas uppkomst", NK 1967, sid 143.
66. Lumsden, R. D. "Not So Blind A Watchmaker", CRSQ, vol 31, 1994, sid 13-22 och Ayoub, G. "On the Design of the Vertebrate Retina", OD, vol 17, nr 1 1996, sid 19-22 och Peet, J. H. "Dawkins Blind Spot", BC, vol 12, juni 1999, sid 2-4 och Denton, M. J. "The Inverted Retina: Maladaptation or Pre-Adaptation?", OD, vol 19, nr 2, 1999, sid 14-17 och Roth, A. A. ibid, sid 94-115 och Gurney, P. W. V. "Our `Inverted' Retina - Is It Really `Bad Design'?", ENTJ, vol 13, nr 1 1999, sid 37-44.
67. Grassé, P. P. ibid, sid 104-105 och Hamilton, H. S. "The Retina of the Eye — An Evolutionary Road Block", CRSQ, vol 22, 1985, sid 59-64 och Salvini-Plawen, L. & Mayr, E. "On the Evolution of Photoreceptors and Eyes", Evolutionary Biology, vol 10, Hecht, Max K. et al (red.), Plenum Press, 1977, sid 207-263 och Baker, S. "Seeing and Believing", BC, vol 4, 1992, sid 11-14 och Behe, M. J. ibid, sid 15-22, 36-39 och Ulander, K. "Ögats evolution — en fråga om trovärdighet", Genesis, nr 1 1996, sid 25-31.
68. Land, M. "Nature as an Optical Engineer", NS, vol 84, 1979, sid 10-13 och Hamilton, H. S. "The Eye of the Air-Breathing Vertebrate: Did it Emerge from the Sea?", CRSQ, vol 25, 1988, sid 117-120.
69. Duke-Elder, S. "System of Ophtalmology", vol 1 "The Eye in Evolution", Henry Kimpton, London 1958, sid 178 och Roth, A. A. ibid.
70. Salvini-Plawen, L. & Mayr, E. ibid. Se även Eakin, R. M. "Evolutionary Significance of Photoreceptors: In Retrospect", American Zoologist, vol 19, 1979, sid 647-653.
Två forskare i Lund gjorde många misstag när de försökte beräkna hur lång tid det skulle ta för ögon att utvecklas. De utgick från en ljuskänslig fläck, som de sedan förändrade med en procent för olika strukturer i varje generation. Med så enkla medel, och antagandet att små procentförändringar hela tiden väljs ut av det naturliga urvalet, fick de fram en ljuskänslig grop med en enkel lins, på några hundratusen år. Om livet vore så enkelt skulle väl ingen tvivla på evolutionsteorin!
Men, forskarna utgick t ex från evolutionsteorin som modell för hur förändringarna skulle ske, de hoppade över de flesta och svåraste strukturerna som måste samordnas i ögat, de visade inte hur de små förändringarna skulle komma till på DNA-nivå (man måste räkna skillnader i baser — är det hundra eller tusen baser som måste förändras för varje procent — man kan inte räkna i procent av en struktur) och de gjorde förenklade jämförelser med olika ögon i naturen. Nilsson, D.-E. & Pelger, S. "A Pessimistic Estimate of the Time Required for an Eye to Evolve", Proceedings of the Royal Society of London, serie B, vol 256, 1994, sid 53-58.
71. Basen A kopieras alltid till U (uracil), T alltid till A, G till C, C till G och U till A. Vi får alltså här en negativ kod som senare, i ribosomen, blir positiv igen (ungefär som ett fotonegativ blir en positiv bild).
72. Aw, S. E. ibid, sid 76.
73. Hos vissa enklare organismer behövs endast RNA och proteiner. Man har även funnit att hos enklare organismer kan RNA ibland själv fungera som katalysator för vissa reaktioner, och därför behövs inga proteiner för just dessa reaktioner. Det blir dock inte mindre komplicerat för att den molekyl som skall uppkomma både måste innehålla arvsanlag och samtidigt skall fungera som katalysator för kemiska reaktioner. (Se även referens 74.)
74. Den teoretiskt minsta, möjligen fungerande cellen måste innehålla över 250 olika proteiner, RNA och arvsmolekyler, enligt äldre beräkningar. Se Coppedge, J. F., ibid, sid 71-72, 101, 110-112, 156-157. Se även Rydén, L. "Resan till livets början", Studieförlaget, Uppsala 1985, sid 148, 206. Den minsta fritt levande organismen, en encellig parasit, har ca 470 gener. Se Fraser, C. M. et al "The Minimal Gene Complement of Mycoplasma Genitalium", Science, vol 270, 1995, sid 397-403. För nyare beräkningar, se: Bergman, J. "Why Abiogenesis Is Impossible", CRSQ, vol 36, 2000, sid 195-207.
75. Rydén, L. ibid, sid 200-202 och Maddox, J. "The Genetic Code by Numbers", Nature, vol 367, sid 111 och Yockey, H. P. ibid 1995 och Vogel, G. "Tracking the History of the Genetic Code", Science, vol 281, 1998, sid 329-331. Ibland kan koden/basparningen dessutom vara något annorlunda, ungefär som i ett mänskligt språk. Se exempel i Rasmussen, A.-S. & Arnason, U. "Molecular Studies Suggest that Cartilaginous Fishes have a Terminal Position in the Piscine Tree", PNAS, vol 96, 1999, sid 2177-2182.
76. Taylor, G. R. "The Great Evolution Mystery", Secker & Warburg, London 1983 och Grassé, P. P. "Evolution of Living Organisms", ibid ochAmbrose, E. J. "The Nature and Origin of the Biological World", JW, 1982 och Denton, M. ibid, sid 107, 199-232, 326-343 och Moliner, E. R. "`I Hiss Therefore I Am'", NS, vol 148, 11 nov 1995, sid 48.
Se även olika nummer av Genesis och annan litteratur av skapelsetroende forskare, där man tar fram hur väl djur och växter är uppbyggda, så att man förstår hur allt måste samverka. Ett exempel är Weston, P. "Frogs", EN, vol 22, nr 2 2000, sid 28-32. Här beskrivs t ex åtta olika sätt för grodor att utvecklas från ägg till vuxen individ. Det finns t ex grodor som har inre befruktning och sådana där de befruktade äggen sväljs och utvecklas i moderns magsäck (modern kan förstås inte äta under den tiden, och enzymer i äggen ändrar den vanliga funktionen i magen).
77. Ulander, K. "Ordet blev människa", Genesis, nr 2 1992, sid 24-29 och Renard, K. "Information — den tredje storheten", Genesis, nr 2 1995, sid 22-27.
