|
|
| Rad 1: |
Rad 1: |
| - | <noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Jakob Johannes Sederholm''', född [[20 juli]] [[1863]] i [[Helsingfors]], död där [[26 juni]] [[1934]], var en finländsk [[geolog]]. | + | <noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> |
| - | | + | {{Polen i olympiska spelen}} |
| - | Sederholm blev student 1882, [[filosofie kandidat]] 1885 och [[filosofie licentiat]] 1892, allt i Helsingfors. Han studerade även hos [[Waldemar Christopher Brøgger]] i [[Stockholm]] och [[Harry Rosenbusch]] i [[Heidelberg]] samt genom resor i [[Skandinavien]] och [[Tyskland]]. Han var statsgeolog vid Geologiska kommissionen ([[Finland]]s [[geologi]]ska undersökning) 1888-1933 och var direktor för detta ämbetsverk från 1893, en institution som han höjde till en mycket hög vetenskaplig nivå. Under hans ledning blev [[Finland]] i mycket stor utsträckning geologiskt kartlagt och landets tillgångar till praktiskt användbara [[bergart]]er, [[malm]]er m.m. undersökta. I ett stort antal kartbladsbeskrivningar och officiella rapporter redogjorde han för dessa resultat.
| + | [[Kategori:Deltagande nationer i olympiska spelen]] |
| - | | + | |
| - | Inriktningen på Sederholms forskning bestämdes i hög grad av hans befattning inom Geologiska kommissionen. Han bidrog mer än någon äldre eller samtida geolog till klargörandet av Finlands geologi och den ställning Finlands geologiska bildningar intar till motsvarande formationer i andra delar av [[Fennoskandia]]. Han påvisade även viktiga relationer mellan Finlands geografiska förhållanden och dess geologiska byggnad. Utöver talrika artiklar i in- och utländska tidskrifter lämnade han sammanfattande redogörelser i detta ämne i ''Atlas öfver Finland'' (1910), i vars redaktion han även övrigt i hög grad deltog.
| + | |
| - | | + | |
| - | Beskaffenheten av Finlands berggrund förde honom även till ett ingående studium av [[urberg]]et och dess uppkomst. Han utgick vid tolkningen av detsamma från en aktualistisk synpunkt, det vill säga påvisade, att urberget från början inte bildats under exceptionella förhållanden, utan att man i dess bergarter, trots en långt gången metamorfos, kan notera formationer av samma art som i de yngre systemen (se t.ex. avhandlingen ''Über archäische Ergussgesteine aus südwestlichen Finnland'', 1893, och ''Über eine archäische Sedimentformation im südwestlichen Finnland'', 1900).
| + | |
| - | | + | |
| - | Därefter lämnade han genom [[petrografi]]ska studier av bergarterna viktiga bidrag till förståelsen av metamorfosens gång och försökte slutligen genom studiet av ''[[migmatit]]erna'', det vill säga de intima sammanvävningarna av [[gnejs]] och [[granit]], som är så vanliga i klipporna i Finland och andra urbergsområden, visa att gnejsbildningen och granitiseringen berott därpå, att sådana delar av [[jordskorpa]]n varit nedpressade till stort djup och därvid under inverkan av den höga temperaturen blivit mer eller mindre fullständigt omsmälta och indränkta med granit (se den grundläggande avhandlingen ''Om granit och gnejs'', 1907, och flera efterföljande uppsatser). Genom dessa undersökningar blev han en av de ledande vetenskapsmännen på urbergsforskningens område. Han skrev även det populärvetenskapliga, illustrerade arbetet ''Forntidens djurvärld'' (1916).
| + | |
| - | | + | |
| - | Han kallades till ledamot av [[finska Vetenskapssocieteten]] 1904 och av svenska [[Vetenskapsakademien]] 1914. Han var filosofie [[hedersdoktor]] vid [[universitetet i Oslo]] och juris hedersdoktor vid universitetet i [[Toronto]] samt ledamot av [[Vetenskapssocieteten i Uppsala]] (1917) och [[Fysiografiska sällskapet]] i [[Lund]] (1920). Han tilldelades både [[Murchisonmedaljen]] och [[Penrosemedaljen]] 1928.
| + | |
| - | | + | |
| - | Sederholm deltog i [[lantdagen]] 1905-06 som medlem av borgarståndet. Efter att tidigare ha varit verksam som finländska regeringens politiske agent i utlandet i särskilda uppdrag, utsågs han i november 1921 till ledamot av en tremannakommission, som av [[Nationernas förbund]]s råd sändes till [[Albanien]] för att kontrollera de [[Kungariket Jugoslavien|jugoslaviska]] truppernas avtåg och avge rapport om Albaniens politiska förhållanden. Uppdraget förnyades 1922 för honom ensam och ledde till halvtannat års vistelse i Albanien, varunder han avgav ett antal rapporter om landets förhållanden och förslag till deras förbättrande.
| + | |
| - | | + | |
| - | ==Källa==
| + | |
| - | {{ugglan|artikel=Sederholm, Jakob Johannes|url=http://runeberg.org/nfcd/0741.html}} | + | |
| - | :[http://runeberg.org/nfcr/0150.html Supplement]
| + | |
| - | | + | |
| - | {{DEFAULTSORT:Sederholm, Jakob Johannes}}
| + | |
| - | [[Kategori:Finländska geologer]] | + | |
| - | [[Kategori:Ledamöter av Finlands lantdag]]
| + | |
| - | [[Kategori:LVA]]
| + | |
| - | [[Kategori:Hedersdoktorer]]
| + | |
| - | [[Kategori:Födda 1863]]
| + | |
| - | [[Kategori:Avlidna 1934]]
| + | |
| - | [[Kategori:Män]]
| + | |
| - | | + | |
| - | [[de:Jakob Johannes Sederholm]]
| + | |
| - | [[en:Jakob Sederholm]]
| + | |
| - | [[fi:Jakob Sederholm]]
| + | |
| - | [[ja:ヤコブ・ゼーデルホルム]]
| + | |
| - | [[pl:Jakob Sederholm]]
| + | |
