Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude><!--- Detta är koden för tabellen till höger. Själva artikeln börjar längre ned ----> {{Infobox planet | bgcolour = #EDD58B | namn = Venus | symbol = [[Fil:Venus symbol.svg|25px|Astronomisk symbol för Venus]] | bild = Venus-real.jpg<!--Licensing conditions: Image processing by R. Nunes http://www.astrosurf.com/nunes--> | bildtext = Venus i verkliga färger | epok = [[J2000]] | aphelium = 108&nbsp;942&nbsp;109&nbsp;km<br />0,728&nbsp;231&nbsp;28 [[Astronomisk enhet|AU]] | perihelium = 107&nbsp;476&nbsp;259&nbsp;km<br />0,718&nbsp;432&nbsp;70 AU | halv_storaxel = 108&nbsp;208&nbsp;930 km<br />0,723&nbsp;332 AU | excentricitet = 0,0068 | period = 224,700&nbsp;69 [[dygn]]<br/>0,615&nbsp;197&nbsp;0 [[julianskt år|år]] | synodisk_period = 583,92 dygn<ref name="nssdc">{{cite web |url = http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/venusfact.html |title = Venus Fact Sheet |publisher = NASA |last = Williams |first = Dr. David R. |date = April 15, 2005 |accessdate = 2007-10-12 }}</ref> | medelhastighet = 35,02&nbsp;km/s | inklination = 3,394&nbsp;71°<br />3,86° mot solens ekvator | uppst_nod = 76,670&nbsp;69° | peri_arg = 54,852&nbsp;29° | månar = ''Ingen'' | medelradie = 6&nbsp;051,8 ± 1,0&nbsp;km<ref name=Seidelmann2007>{{cite journal | last= Seidelmann| first= P. Kenneth | coauthors= Archinal, B. A.; A’hearn, M. F.; et.al. | title= Report of the IAU/IAGWorking Group on cartographic coordinates and rotational elements: 2006 | journal= Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy | volume=90 | pages=155–180 | year=2007 | doi=10.1007/s10569-007-9072-y | url=http://adsabs.harvard.edu/doi/10.1007/s10569-007-9072-y | accessdate=2007-08-28 }}</ref><br />94,99% av jordens | avplattning = < 0,0002<ref name=Seidelmann2007/> <!-- beräknat från data i ref name=Seidelmann2007 --> | ytarea = 4,60{{e|8}}&nbsp;km²<br />90,2% av jordens | volym = 9,38{{e|11}}&nbsp;km³<br />85,7% av jordens | massa = 4,8685{{e|24}} kg<br />81,5% av jordens | densitet = 5,204&nbsp;g/cm³ | ytgravitation = 8,87&nbsp;[[Acceleration|m/s²]]<br />0,904 ''[[g-kraft|g]]'' | flykthastighet = 10,46&nbsp;km/s | sideriskt_dygn = 243,0185&nbsp;dygn | rot_hastighet = 1,81&nbsp;m/s | axellutning = 177,3°<ref name=nssdc/> | rektascension_nordpol = 18 h 11 min 2 s<br/>272,76°<ref>{{cite web | title = Report on the IAU/IAG Working Group on cartographic coordinates and rotational elements of the planets and satellites | publisher = International Astronomical Union | year= 2000 | url = http://www.hnsky.org/iau-iag.htm | accessdate = 2007-04-12}}</ref> | deklination = 67,16° | albedo = 0,65<ref name=nssdc/> | skenbar_magnitud = upp till -4,6<ref name=nssdc/> | vinkeldiameter = 9,7" — 66,0"<ref name=nssdc/> | temp_namn1 = [[Kelvin]] | medel_temp_1 = 735&nbsp;K<ref> {{cite web | last = | first = | authorlink = | coauthors = | title = Venus: Facts & Figures | work = | publisher = NASA | date = | url = http://sse.jpl.nasa.gov/planets/profile.cfm?Object=Venus&Display=Facts&System=Metric | format = html | accessdate = 2007-04-12}}</ref><ref>{{cite web | last = | first = | authorlink = | coauthors = | title =Space Topics: Compare the Planets: Mercury, Venus, Earth, The Moon, and Mars | work = | publisher = Planetary Society | date = | url = http://www.planetary.org/explore/topics/compare_the_planets/terrestrial.html | accessdate = 2007-04-12}}</ref> | temp_namn2 = [[Celsius]] | medel_temp_2 = 461,85&nbsp;°C | atmosfär = ja | atmosfärstryck = 9,3 [[Pascal (enhet)|MPa]] | atm_sammansättning = ~96,5% [[koldioxid]]<br />~3,5% [[kväve]]<br />0,015% [[svaveldioxid]]<br />0,007% [[argon]]<br />0,002% [[vattenånga]]<br />0,0017% [[kolmonoxid]]<br />0,0012% [[helium]]<br />0,0007% [[neon]]<br />spår [[karbonylsulfid]]<br />spår [[väteklorid]]<br />spår [[vätefluorid]] }} {{Olika betydelser|Venus (olika betydelser)}}<!-- Artikeltexten börjar här --> '''Venus''' är den andra planeten i [[solsystemet]] från [[solen]] räknat. Den är nästan lika stor som [[jorden]]. Liksom de övriga sedan antiken i västerlandet kända planeterna (de ut till och med [[Saturnus]]) namngavs den av grekerna, varifrån vårt namn härstammar. Den fick namn efter deras kärleksgud [[Afrodite]], och liksom för övriga planeter togs systemet över av romarna vars namn sedan ärvts. Deras kärleksgud hette [[Venus (mytologi)|Venus]]. Givetvis har planeten varit känd mycket långt innan antiken och haft olika namn i olika kulturer. Planeten är molnbeklädd med en atmosfär i huvudsak bestående av [[koldioxid]], men även mindre delar [[kväve]], [[svaveldioxid]] och [[vatten]]ånga ingår. Detta gör planeten mycket varm och mycket ogästvänlig för liv, åtminstone i de former vi känner till från jorden. Venus kan främst ses i samband med solnedgång och soluppgång och kallas därför ibland för '''aftonstjärnan''' respektive '''morgonstjärnan'''. Eftersom planeten är nästan lika stor som jorden brukar den ibland också kallas för jordens systerplanet. Venus tillsammans med [[Merkurius]] är de enda planeterna i [[solsystemet]] som saknar månar. ==Venuspassager== Den [[8 juni]] [[2004]] inträffade en [[venuspassage]]; under cirka 6 timmar så passerade Venus framför solskivan. Stora delar av Syd- och Mellansverige var dock molntäckta på förmiddagen vilket gjorde att många missade venuspassagen. Ingen då levande människa hade sett detta. Den senaste venuspassagens skedde {{ar|vetenskap|1882}} och den senaste som gick att se i [[Sverige]] var 1769. Sådana passager har haft betydelse för astronomin, till exempel för att försöka beräkna avståndet till solen. <!-- (gäller rimligen bara för inte mindre område, kommenterar därför bort) '''Tidtabell den 8 juni 2004''' *07:19 Venus får första kontakten med solytan *07:38 Hela planeten inom solytan *10:21 Mittpunkten på passagen *13:02 Venus börjar lämna solen *13:22 Passagen är över för denna gången --> Nästa venuspassage inträffar [[6 juni]] [[2012]]. Därefter tar det 105 år innan nästa Venuspassage inträffar. Venus har en omloppstid som har en nära exakt koppling till jordens omloppstid med förhållandet 13/8. Därför har Venus och jorden nästan exakt samma inbördes positionen efter 8 år (13 Venusomlopp). Detta gör att passagerna vanligen sker i par om två med åtta års mellanrum. Därefter tar det minst hundra år tills nästa passage inträffar. == Inre struktur == [[Fil:Venus Earth Comparison.png|miniatyr|vänster|Venus storlek i förhållande till jordens.]] Venus inre är ganska likt [[jorden]]s. Den yttre delen av Venus består huvudsakligen av ett fast skikt berg som kallas skorpan och som är ungefär 40 km tjockt. Om du kunde se in i skorpan skulle du upptäcka att den är full av kamrar med smält berg som kallas [[magma]]. Dessa magmakamrar matar vulkaner på ytan. Under skorpan finns manteln som är ungefär 3000 km djup. Detta är ett ytterst hett område där halvsmält berg roterar som en tjock klibbig vätska. Berget i manteln transporterar värme till ytan genom konvektion, det förlopp där het materia stiger och kall sjunker. Överdelen av konvektionsströmmarna, där den heta materien är närmast ytan, kallas hetpunkter. Hetpunkterna åstadkommer de magmakamrar som matar vulkaner och de skjuter ibland upp hela skorpan och får marken att bukta ut. I Venus mitt finns kärnan, ett intensivt hett klot av smält metall, huvudsakligen [[nickel]] och [[järn]]. Kärnans [[temperatur]] hålls uppe på grund av [[tryck]]et från Venus övre lager. Ingen vet säkert om kärnan är flytande eller fast eller bara delvis fast som jorden. De flesta teorierna om venus inre kommer från jämförelser med jorden. Man tror att Venus och jorden bildats på liknande sätt och i samma del av [[solsystemet]], så den materia som bygger planeterna bör ungefär vara den samma. ==Atmosfär== Venus har en [[atmosfär]] som främst består av [[koldioxid]] samt lite [[kväve]]. Den har ett tryck vid ytan som är ungefär 90 gånger större än trycket på [[jorden]] (motsvarar ungefär trycket på en kilometers djup i en ocean på jorden). Den stora CO₂-rika atomsfären resulterar i en stark [[växthuseffekten|växthuseffekt]] som höjer yttemperaturen till ungefär 400 [[°C]] mer än vad den skulle varit i annat fall, vilket gör att yttemperaturen kan nå 500 °C. Detta gör Venus yta varmare än [[Merkurius]], trots att Venus ligger nästan dubbelt så långt från solen. Det är möjligt att Venus en gång i tiden hade lika mycket flytande vatten som Jorden. För fyra miljarder år sedan utstrålade inte solen lika mycket värme men i takt med att värmen ökade avdunstade vattnets koldioxid till atmosfären och koldioxiden gjorde att värmen på planetens yta steg ytterligare tills oceanerna helt hade avdunstat. När [[Magellan (rymdsond)|rymdsonden Magellan]] utforskade planeten fanns det förhoppningar att man skulle upptäcka spår av uttorkade floder eller andra tecken på att det funnits vatten men några sådana upptäcktes aldrig. Om det har funnits vatten så har sådana spår försvunnit eftersom Venus fortfarande är vulkaniskt aktiv.<ref>Shostak (1998), s. 20-21</ref> == Yta == [[Fil:Maat Mons on Venus.jpg|miniatyr|höger|En 3D-bild av Venus yta.]] Venus' yta domineras av stora slätter. Det finns också ett flertal breda fördjupningar, till exempel Atalanta Planitia, Guinevere Planitia och Lavinia Planitia. Det finns två stora högländer, Ishtar Terra i den norra [[hemisfär]]en (ungefär lika stor som [[Australien]]) och Aphrodite Terra längs med [[ekvator]]n (ungefär lika stor som [[Sydamerika]]). På Ishtar Terra finns en platå, Lakshmi Planum, vilken är omgiven av de högsta [[berg]]en på Venus inklusive det enorma Maxwell Montes. Data från Magellans bildradar visar att större delen av Venus' yta är täckt av lavafloder. Det finns ett flertal större [[vulkan]]er (liknande de på [[Hawaii]] eller Olympus Mons) såsom Sif Mons. Nyligen offentliggjorda fynd tyder på att Venus fortfarande är vulkaniskt aktiv, men bara på några få platser. Under de senaste hundra miljoner åren har den varit aktiv. Det finns inga småkratrar på Venus: mindre meteoriter förintas i Venus' täta atmosfär innan de kan slå ner. Kratrarna verkar uppträda i grupper, vilket tyder på att stora meteoriter bryts sönder innan de når ytan. De äldsta terrängerna på Venus verkar vara ca 800 miljoner år gamla. Vidsträckt vulkanism vid den tiden raderade det mesta av den tidigare ytan. ==Tidiga upptäckter== Då Venus är det starkast lysande föremålet på himlen efter solen och månen har den haft stor betydelse för många människor. Även [[aboriginer]]na, som i övrigt inte är kända för sina astronomiska observationer, namngav Venus, under namnet ''Barnujbir'', och det finns gamla ceremonier knutna till planeten. Aboriginernas kultur är tiotusentals år gammal. Den första astronomiska anteckningen om Venus kommer från [[Babylonien]], under kung [[Amisaduqa]]s regeringstid (mellan [[1646 f.Kr.]] och [[1626 f.Kr]]). ===Studier med teleskop=== [[Galileo]] studerade Venus med sina teleskop och såg att dess [[fas]]er motsvarade månens. Det blev ett av hans argument till varför [[Kopernikus]] modell av solsystemet var bättre än [[Ptolemaios]]. Varken Galileo eller [[Christiaan Huygens]] några årtionden senare kunde se några strukturer. Den första som gjorde anspråk på att se några strukturer på Venus var en italiensk amatörastronom, [[Francesco Fontana]]; vad han såg var dock enbart optiska effekter från hans teleskop. Även [[Giovanni Domenico Cassini]] ansåg sig se strukturer och mätte från dem upp en rotationstid på 23 timmar och 21 minuter. Det är dock tveksamt om han såg några reella strukturer. Det samma gäller för observation gjorda under de följande århundradena, då planetens molntäcke döljer planetens yta. Många astronomer försökte mäta planetens rotationstid, med varierande resultat, ofta i storleksordningen 24 timmar. Förutom att se strukturerar på planeten trodde sig Fontana och Cassini även ha sett en [[måne]]. De följdes i mitten av [[1700-talet]] av andra, men efter 1764 skedde inga nya observationer av någon måne. Genom att studera Venus passage framför solen 1761 kom den ryske vetenskapsmannen [[Michail Lomonosov]] fram till att planeten hade en atmosfär som var minst lika omfattande som jordens. Några årtionden senare kom [[Johann Hieronymus Schröter]] att finna flera belägg för dess atmosfär [[Percival Lowell]] publicerade {{ar|Vetenskap|1897}} teckningar av kanaler på Venus precis som de han sett på Mars, de fick dock ett mer kyligt mottagande, beroende på svårigheterna att se strukturer på Venus på grund av dess atmosfär. ===Studier med nya optiska hjälpmedel=== De första [[spektroskopi]]ska studierna av högre kvalitet blev gjorda av amerikanska astronomer {{ar|vetenskap|1932}} och visade bland annat att atmosfären i huvudsak innehöll koldioxid. Planeten studerades med [[radar]] för första gången {{ar|vetenskap|1961}}. Misslyckade försök att spektroskopiskt mäta rotationstiden genom att se [[dopplereffekten]] visade att rotationstiden måsta vara lång. Genom att fotografera i den ultravioletta delen av spektrumet kunde [[F E Ross]] se molntäcket. Andra mätningar visade att temperaturen i de övre molnlagren var låg (ungefär -35°C) och atmosfären var så tjock att [[lufttryck]]et på planetens yta borde vara ungefär 90 gånger det på jorden. ===Rymdsonder=== [[Fil:Mariner 2 in space.jpg|vänster|miniatyr|Mariner 2.]] Den första rymdsonden som försökte nå Venus var [[Venera 1]] som sändes iväg i februari {{ar|vetenskap|1961}} av [[Sovjetunionen]]. Astronomerna förlorade dock snart kontakten med farkosten. Även den amerikanska sonden [[Mariner 1]] misslyckades med att nå sitt mål. Den första rymdsonden som verkligen nådde Venus var [[Mariner 2]]. Den passerade planeten [[14 december]] {{ar|vetenskap|1962}} på ett avstånd av drygt 30&nbsp;000 kilometer. De mätresultat som sonden sände tillbaka visade att yttemperaturen är omkring 430&nbsp;°C. De visade också att planeten inte har något mätbart magnetfält och att dess rotationstid är mycket lång, 243 jorddagar. Sonden upptäckte att Venus atmosfär är giftig och består av koldioxid med inslag av svavelsyra. På ytan är lufttrycket 100 gånger större än på jorden.<ref>Shostak (1998), s. 20</ref> De följande sovjetiska försöken att sända rymdsonder till Venus, [[Venera 2]] och [[Zond 1]], var misslyckade. Inte heller [[Venera 3]] lyckades sända tillbaka några data, men ska enligt ryska astronomer ha kraschlandat på planeten, och därigenom blivit den första rymdsonden som landade på planeten. [[Venera 4]] lyckades {{ar|vetenskap|1967}} till skillnad från sina föregångare med att uppnå de flesta av de mål som hade satts upp. Den nådde Venus och sände ner en kapsel som landade i [[Eistla Regio]], dock utan att sända tillbaka några data efter att den hade landat. Samma år passerade [[Mariner 5]] Venus på omkring 4&nbsp;000 kilometers avstånd. [[Venera 5]] och [[Venera 6]] var misslyckade försök att landa rymdkapslar på Venus, medan [[Venera 7]] år {{ar|vetenskap|1970}} lyckades landa i [[Navka Planitia]] och sända tillbaka data i 23 minuter. Två år senare landade [[Venera 8]] på samma plats och sände tillbaka data under 50 minuter. Den mätte upp låga vindhastigheter. [[Mariner 10]] passerade Venus på omkring 5&nbsp;000 meters avstånd på sin väg till [[Merkurius]]. [[Venera 9]] och [[Venera 10]] var liksom sina föregångare försök att landa kapslar på Venus. De nådde Venus i oktober {{ar|vetenskap|1975}}. De var lyckade och tog bilder i hög kvalitet av planetytan. Bilderna visade en stenig yta utan tydliga tecken på [[erosion]], vilket hade kunnat tyda på förekomst av vätska. Venera 9 mätte temperaturen till 480&nbsp;°C och inom en timme hade sonden upphört att fungera. Tre dagar senare landade Venera 10 och de två fotona från dessa sonder är de enda bilder som finns från Venus yta.<ref>Shostak (1998), s. 20</ref> [[Venera 11]] och [[Venera 12]] var mer utvecklade rymdsonder av samma typ. De nådde Venus {{ar|vetenskap|1978}} och sände tillbaka data, men misslyckades dock att sända tillbaka TV-bilder från ytan. USA sände samma år iväg [[Pioneer 12]] och [[Pioneer 13]], även kända som Pioneer Venus 1 och Pioneer Venus 2. Pioneer 12 gick i omloppsbana runt planeten fram till {{ar|vetenskap|1992}}. Pioneer innehöll fyra landare som landade i [[Beta Regio]], [[Ishtar Regio]], [[Themis Regio]] och norr om [[Aino Planitia]]. Båda sonderna var lyckade och sände tillbaka mycket data, bland annat om atmosfärens sammansättning. [[Fil:Magellan deploy.jpg|miniatyr|vänster|Magellan när den släpps från rymdfärjan.]] [[Venera 13]] och [[Venera 14]], som nådde Venus {{ar|vetenskap|1981}}, bestod bägge av en satellit i omloppsbana och en landare. De gjorde de första undersökningarna av markens innehåll. [[Vega 1]] och [[Vega 2]] var sovjetiska rymdsonder som passerade Venus på väg till [[Halleys komet]] och passerade Venus i juni {{ar|vetenskap|1985}}. De hade med sig varsin landare som i sin tur hade med sig varsin ballong som sände tillbaka temperatur- och vindhastighetsdata. Den amerikanska rymdsonden [[Magellan (rymdsond)|Magellan]] gick i omloppsbana runt Venus mellan augusti {{ar|vetenskap|1990}} och oktober {{ar|vetenskap|1994}}. Den kartlade planeten i större omfattning än någonsin tidigare. Totalt kartlade den 98&nbsp;% av planetens yta. Under [[1990-talet]] passerade [[Galileo (rymdsond)|Galileo]] och [[Cassini (rymdsond)|Cassini]] planeten på väg till [[Jupiter]] respektive [[Saturnus]]. Sonden [[Venus Express]] gick in i omloppsbana kring Venus den 11 april 2006. Den tillhör [[ESA]], europeiska rymdstyrelsen, och sköts upp från [[Kazakstan]] den 9 november 2005. ==Skönlitteratur== På Venus ligger flera av stjärnflottans träningsanläggningar i det fiktiva [[Star Trek]]-universumet och Venus nämns i [[Arthur C. Clarke]]s ''[[3001 - Den sista resan]]''. Det är även här som upptakten till [[Frederik Pohl]]s böcker om ''[[Stjärnporten]]'' äger rum. I de två böckerna ''[[Världen och Noll-A]]'' samt ''[[Spelarna och Noll-A]]'' av [[A.E. van Vogt]] är Venus koloniserad av enbart [[Noll-A]] folk: ett Noll-A utopi i van Vogts mytiska värld. ==Kuriosa== *Venus roterar runt solen på cirka 5&nbsp;400 timmar (225 jorddagar) och runt sin egen axel på cirka 5&nbsp;823 timmar (243 jorddagar) vilket innebär att ett dygn på Venus är längre än ett år på Venus. *Venus ur [[Nordisk Familjebok]] första upplagan år 1893: ''Venus, astron., den 2:dra, från solen räknadt, af de stora planeterna, af de gamle äfven benämnd Afrodite (Aphrodite) samt Fosforos (Phosphorus), då den uppgick före solen, och Hesperos (Hesperus), då den nedgick efter solen, motsvarande våra uttryck morgonstjerna och aftonstjerna, namn, som planeten erhållit, emedan den på rund af sin banas läge innanför jordbanan icke kan skenbart aflägsna sig från solen mer än 48° och till följd deraf endast om morgnar och aftnar kan iakttagas, då solen icke är för djupt under horisonten.'' ==Referenser== ===Litteratur=== *{{bokref|titel=Venus|författare=Patrick Moore|id=ISBN 1-84403-404-6|utgivningsort=Hong Kong|utgivare=Cassell Illustrated|år=2003}} *{{bokref|författare=Seth Shostak|år=1998|titel=Sharing the Universe. Perspectives on Extraterrestrial Life.|utgivare=Berkely Hill Books|utgivningsort=Berkeley|sid=|id=ISBN 0-9653774-3-1}} ===Noter=== <references/> ==Se även== *[[Koloniseringen av Venus]] *[[Venuscykel]] *[[Venus (mytologi)]] *[[Lista över berg på Venus]] ==Externa länkar== {{systerlänkar}} *[http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/venusfact.html NASA - Venus fact sheet] *[http://www.russianspaceweb.com/spacecraft_planetary_venus.html Ryska Venussonder] *[http://www.nasa.gov/vision/universe/watchtheskies/venus_transit.html NASA -Venus transit] {{solsystemet}} [[Kategori:Planeter]] [[Kategori:Solsystemet]] [[Kategori:Venus| ]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|bg}} {{Link FA|bs}} {{Link FA|de}} {{Link FA|en}} {{Link FA|es}} {{Link FA|fi}} {{Link FA|pt}} {{Link FA|sk}} {{Link FA|vi}} {{Link FA|lt}} {{Link FA|sl}} [[af:Venus (planeet)]] [[als:Venus (Planet)]] [[an:Benus (planeta)]] [[ang:Venus]] [[ar:الزهرة]] [[ast:Venus (planeta)]] [[az:Venera (planet)]] [[bat-smg:Aušruos žvaizdie]] [[bcl:Venus]] [[be:Планета Венера]] [[be-x-old:Вэнэра (плянэта)]] [[bg:Венера (планета)]] [[bn:শুক্র গ্রহ]] [[br:Gwener (planedenn)]] [[bs:Venera]] [[ca:Venus (planeta)]] [[co:Stedda Diana]] [[crh:Çolpan]] [[cs:Venuše (planeta)]] [[csb:Wenus]] [[cv:Венера (планета)]] [[cy:Gwener (planed)]] [[da:Venus (planet)]] [[de:Venus (Planet)]] [[el:Αφροδίτη (πλανήτης)]] [[en:Venus]] [[eo:Venuso]] [[es:Venus (planeta)]] [[et:Veenus]] [[eu:Artizar]] [[fa:ناهید (سیاره)]] [[fi:Venus]] [[fiu-vro:Veenus]] [[fo:Venus]] [[fr:Vénus (planète)]] [[frp:Vènus (planèta)]] [[fy:Fenus]] [[ga:Véineas (pláinéad)]] [[gan:金星]] [[gd:Ribhinn (planaid)]] [[gl:Venus]] [[gu:શુક્ર (ગ્રહ)]] [[gv:Baytnag]] [[haw:Hōkūloa]] [[he:נוגה]] [[hi:शुक्र]] [[hr:Venera (planet)]] [[ht:Venis (planèt)]] [[hu:Vénusz]] [[hy:Արուսյակ]] [[ia:Venus (planeta)]] [[id:Venus]] [[ilo:Venus (planeta)]] [[io:Venero]] [[is:Venus (reikistjarna)]] [[it:Venere (astronomia)]] [[ja:金星]] [[jbo:Venus]] [[jv:Venus]] [[ka:ვენერა (პლანეტა)]] [[kk:Шолпан (ғаламшар)]] [[kn:ಶುಕ್ರ]] [[ko:금성]] [[ksh:Veenuß (Planneet)]] [[ku:Gelawêj (gerstêrk)]] [[kw:Gwener (planet)]] [[la:Venus (planeta)]] [[lb:Venus (Planéit)]] [[li:Venus (planeet)]] [[lij:Venere (astronomia)]] [[ln:Mokwɛtɛ]] [[lt:Venera (planeta)]] [[lv:Venēra (planēta)]] [[map-bms:Venus]] [[mdf:Циле]] [[mk:Венера]] [[ml:ശുക്രന്‍ (ഗ്രഹം)]] [[mr:शुक्र ग्रह]] [[ms:Zuhrah]] [[mt:Venere (pjaneta)]] [[my:သောကြာဂြိုဟ်]] [[nah:Cītlalpōl]] [[nds:Venus (Planet)]] [[ne:शुक्रग्रह]] [[nl:Venus (planeet)]] [[nn:Planeten Venus]] [[no:Venus]] [[nov:Venus (planete)]] [[oc:Vènus (planeta)]] [[os:Бонвæрнон]] [[pam:Venus]] [[pl:Wenus]] [[pt:Vénus (planeta)]] [[qu:Ch'aska]] [[rm:Venus (planet)]] [[ro:Venus (planetă)]] [[ru:Венера (планета)]] [[sa:शुक्र]] [[sah:Чолбон]] [[scn:Vèniri (pianeta)]] [[se:Venus]] [[simple:Venus]] [[sk:Venuša]] [[sl:Venera]] [[sq:Venusi]] [[sr:Венера (планета)]] [[stq:Venus]] [[su:Vénus]] [[sw:Zuhura]] [[szl:Wynus]] [[ta:வெள்ளி (கோள்)]] [[te:శుక్రుడు]] [[tg:Зӯҳра]] [[th:ดาวศุกร์]] [[tl:Benus (planeta)]] [[tr:Venüs (gezegen)]] [[ug:ۋېنېرا]] [[uk:Венера (планета)]] [[ur:زہرہ]] [[uz:Venera (sayyora)]] [[vi:Sao Kim]] [[wa:Sitoele do bierdjî]] [[yi:ווענוס]] [[zh:金星]] [[zh-classical:金星]] [[zh-min-nan:Kim-chheⁿ]] [[zh-yue:金星]]

Tillbaka till Venus.