Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{språk|namn=Uighuriska |inhemskt namn=ئۇيغۇرچە<br><span class="Unicode">''{{lang|ug-Latn|Uyƣurqə}}''<br>{{lang|ug-Cyrl|уйғурчә}} |familycolor= |stat=[[Kina]], [[Kazakstan]], [[Pakistan]], [[Kirgizistan]], [[Tadzjikistan]], [[Indien]] |region=[[Xinjiang]] |talare=7 601 431<ref>{{webbref |url=http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=uig |titel=Uyghur |verk=Ethnologue |hämtdatum=17 mars 2009 |språk=engelska }}</ref> |placering=76 |språkfamilj=[[altaiska språk|altaiska]]<br>&nbsp;[[turkspråk]]<br>&nbsp;&nbsp;[[qarluq]]<br>&nbsp;&nbsp;&nbsp;'''Uighuriska''' |land=[[Xinjiang]] ([[Kina]]) |myndighet=Working Committee of Ethnic Language and Writing of [[Xinjiang]] Uyghur Autonomous Region |iso1=ug|iso2=uig|sil=uig}} '''Uiguriska''' (även ''uighuriska'', ''uyghuriska'', ''östturkiska'' eller ''türki'') är det [[turkspråk]] som talas av [[uigurer]]na, en viktig minoritetsgrupp i den autonoma regionen [[Xinjiang]] i västra [[Kina]], med mindre grupper utanför Xinjiang, främst i [[Kazakstan]]. Idag talas uiguriska av cirka 9 miljoner människor. Uiguriska skrivs sedan 1984 med en modifierad variant av det [[arabiska alfabetet]]. Den huvudsakliga skillnaden består i att det modifierade uiguriska alfabetet har vokaltecken för samtliga åtta vokaler som förekommer i standarduiguriskan och att arabiska konsonanter som anger ljud som inte finns i uiguriska har rensats bort. Uiguriskan har av historiska och kulturella skäl många lånord från [[arabiska]] och [[persiska]]. Under 1900-talet har ord lånats in från [[ryska]] och [[kinesiska]]. En svensk [[turkolog]] och [[diplomat]], [[Gunnar Jarring]] (1907-2002), gjorde betydande insatser för det vetenskapliga studiet av uiguriskan i väst. Han samlade främst material rörande [[Kashgar]]dialekten. [[Svenska Missionsförbundet]]s verksamhet i Kashgarområdet i början på 1900-talet innebar att den första tryckpressen kom till södra [[Xinjiang]] och en stor del av de tryckta verk på uiguriska, som finns bevarade från den här tiden, kommer från Svenska Missionsförbundets tryckeri i Kashgar. {{Interwiki|språkkod=ug}} {| class="wikitable" |+'''Jämförelse mellan olika uighuriska alfabet''' |- ! style="background:#CFCFCF;" | ''Persisk-arabisk skrift'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''Latinsk'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''Kyrillisk'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''ULY'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''Turkisk'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''IPA'' | style="background:white" rowspan="17"| &nbsp; ! style="background:#CFCFCF;" | ''Persisk-arabisk skrift'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''Latinsk'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''Kyrillisk'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''ULY'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''Turkiska'' ! style="background:#CFCFCF;" | ''IPA'' |- | '''ئا''' | '''A a''' | '''A a''' | '''A a''' | '''A a''' | '''{{IPA|/a/}}''' | '''ق''' | '''Ķ ķ''' | '''Қ қ''' |'''Q q''' |'''K k''' | '''{{IPA|/q/}}''' |- | '''ئە''' || '''Ə ə''' || '''Ə ə'''|| '''E e''' || '''E e''' || '''{{IPA|/æ/}}''' || '''ك''' || '''K k''' || '''K k'''|| '''K k'''|| '''K k''' || '''{{IPA|/k/}}''' |- | '''ب''' || '''B b''' || '''Б б'''|| '''B b''' || '''B b''' || '''{{IPA|/b/}}''' || '''ڭ''' || '''-ng''' || '''Ң ң'''|| '''-ng''' ||'''-ng''' || '''{{IPA|/ŋ/}}''' |- | '''پ''' || '''P p''' || '''П п'''|| '''P p''' || '''P p''' || '''{{IPA|/p/}}''' || '''گ''' || '''G g''' || '''Г г'''|| '''G g''' ||'''G g''' || '''{{Unicode|/ɡ/}}''' |- | '''ت''' || '''T t''' || '''Т т'''|| '''T t''' || '''T t''' || '''{{IPA|/t/}}''' || '''ل''' || '''L l''' || '''Л л'''|| '''L l''' ||'''L l''' || '''{{IPA|/l/}}''' |- | '''ج''' || '''J j''' || '''Җ җ'''|| '''J j''' || '''C c''' || '''{{IPA|/ʤ/}}''' || '''م''' || '''M m''' || '''М м'''|| '''M m''' ||'''M m''' || '''{{IPA|/m/}}''' |- | '''چ''' || '''Q q''' || '''Ч ч'''|| '''CH ch''' || '''Ç ç''' || '''{{IPA|/ʧ/}}''' || '''ن''' || '''N n''' || '''Н н'''|| '''N n''' ||'''N n''' || '''{{IPA|/n/}}''' |- | '''خ''' || '''H h''' || '''X x'''|| '''X x''' ||'''H h''' || '''{{IPA|/x/}}''' || '''ھ''' || {{Unicode|'''H̡ h̡'''}} || '''Һ һ'''|| '''H h''' ||'''H h''' || '''{{IPA|/h/}}''' |- | '''د''' || '''D d''' || '''Д д'''|| '''D d''' || '''D d''' || '''{{IPA|/d/}}''' || '''ئو''' || '''O o''' || '''О о'''||'''О о'''|| '''O o''' || '''{{IPA|/o/}}''' |- | '''ر''' || '''R r''' || '''Р р'''|| '''R r''' || '''R r''' || '''{{IPA|/r/}}''' || '''ئۇ''' || '''U u''' || '''У у'''|| '''U u''' ||'''U u''' || '''{{IPA|/u/}}''' |- | '''ز''' || '''Z z''' || '''З з'''|| '''Z z''' || '''Z z''' || '''{{IPA|/z/}}''' || '''ئۆ''' || '''{{Unicode|Ɵ ɵ}}''' || '''Ө ө'''|| '''Ö ö''' || '''Ö ö''' || '''{{IPA|/ø/}}''' |- | '''ژ''' || '''{{Unicode|Ⱬ ⱬ}}''' || '''Ж ж'''|| '''J j''' ||'''J j''' || '''{{IPA|/ʒ/}}''' || '''ئۈ''' || '''Ü ü''' || '''Ү ү'''|| '''Ü ü''' ||'''Ü ü''' || '''{{IPA|/y/}}''' |- | '''س''' || '''S s''' || '''С с'''|| '''S s''' || '''S s''' || '''{{IPA|/s/}}''' || '''ۋ''' || '''V v''' || '''В в'''|| '''W w''' || '''V v''' || '''{{IPA|/v/}}''' |- | '''ش''' || '''X x''' || '''Ш ш'''|| '''SH sh''' || '''Ş ş''' || '''{{IPA|/ʃ/}}''' || '''ئې''' || '''E e''' || '''E e'''|| '''É é''' ||'''E e''' || '''{{IPA|/e/}}''' |- | '''غ''' || '''{{Unicode|Ƣƣ}}''' || '''Ғ ғ'''|| '''GH gh''' || '''Ğ ğ''' || '''{{IPA|/ʁ/}}''' || '''ئى''' || '''I i''' || '''И и'''|| '''I i''' ||'''İ i/I ı''' || '''{{IPA|/i/}}''' or '''{{IPA|/ɨ/}}''' |- | '''ف''' || '''F f''' || '''Ф ф'''|| '''F f''' ||'''F f''' || '''{{IPA|/f/}}''' || '''ي''' || '''Y y''' || '''Й й'''|| '''Y y''' ||'''Y y''' || '''{{IPA|/j/}}''' |- |} == Referenser == <references /> [[Kategori:Turkspråk]] [[Kategori:Språk i Kina]] [[Kategori:Språk i Kazakstan]] [[am:ኡይጉርኛ]] [[ar:ويغورية]] [[ast:Uigur]] [[az:Uyğur dili]] [[be-x-old:Уйгурская мова]] [[bg:Уйгурски език]] [[bn:উইগুর ভাষা]] [[br:Ouigoureg]] [[ca:Uigur]] [[crh:Uyğur tili]] [[cs:Ujgurština]] [[cv:Уйгур чĕлхи]] [[de:Uigurische Sprache]] [[en:Uyghur language]] [[eo:Ujgura lingvo]] [[es:Idioma uigur]] [[fa:زبان اویغوری]] [[fi:Uiguuri]] [[fr:Ouïghour]] [[he:אויגור]] [[id:Bahasa Uighur]] [[it:Lingua uigura]] [[ja:ウイグル語]] [[ko:위구르어]] [[lv:Uiguru valoda]] [[mk:Ујгурски јазик]] [[nl:Oeigoers]] [[no:Uigurisk]] [[pl:Język ujgurski]] [[pt:Língua uigur]] [[qu:Uygur simi]] [[ru:Уйгурский язык]] [[ta:உய்குர் மொழி]] [[tg:Забони уйғурӣ]] [[th:ภาษาอุยกูร์]] [[tl:Wikang Uighur]] [[tr:Uygurca]] [[ug:ئۇيغۇر تىلى]] [[uk:Уйгурська мова]] [[vi:Tiếng Uyghur]] [[zh:维吾尔语]]

Tillbaka till Uiguriska.