Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{rekommenderad}} {{språk|namn=tyska|inhemskt namn=Deutsch |familycolor= |stat=[[Tyskland]], [[Österrike]], [[Schweiz]], [[Luxemburg]], [[Liechtenstein]] och åtminstone 14 andra länder med stora tysktalande minoriteter |region=[[Centraleuropa]], [[Nordeuropa]] |talare=120 miljoner |status=världsspråk |språkfamilj=[[Indoeuropeiska språk|indoeuropeiskt]]<br /> &nbsp;[[Germanska språk|germanskt]]<br /> &nbsp;&nbsp;[[Västgermanska språk|västgermanskt]]<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;[[tyska]] |land=[[Österrike]], [[Schweiz]], [[Luxemburg]], [[Liechtenstein]], [[Belgien]], [[Italien]], [[Danmark]], [[Namibia]], [[EU]], [[de facto]] även i [[Tyskland]] |myndighet=ingen |iso1=de|iso2=ger(B)/deu(T)|iso3=deu}} '''Tyska''' är ett [[Germanska språk|germanskt språk]] talat av omkring 120 miljoner människor, vilket gör det till Europas största språk och det germanska språk med näst [[engelska]]n flest talare i världen. Det förekommer i många [[dialekt]]er (med huvudtyperna [[högtyska]] och [[lågtyska]]), och har mer än de flesta andra germanska språk bevarat mycket av den [[urgermanska]] [[grammatik]]en, med exempelvis i större omfattning bibehållna [[kasus]]böjningar. == Etymologi == "Tyska" kommer av fornnordiska þýdisker, ([[kognat (lingvistik)|kognat]] med tyska ''Deutsch'' ("tysk")), av [[forngermanska]] ''thioda'', som betyder "folk", och betecknade alla [[germaner|germanska]] stammar i centrala Europa, till skillnad från de latinska folken, jmf poetiska "Svitjod", isländska Svíþjóð (Sverige), runsvenska "sveþiuþ" (Svea-Folk). Landet har sedan medeltiden fått benämningar av typen "daz tiutsche lant"/ "Dûtisklant" etc. = "Deutschland". == Ordförråd == === Arvord och lånord === [[Arvord]]en härstammar från [[indoeuropeiska]] eller [[germanska språk]]. Till arvorden hör ord som ''zwei'', ''Zaun'', ''hundert'', ''Liebe'', ''Zahn'' och ''Vieh''. Exempel på [[lånord]] från latin är ''Fenster'', ''Wein'', ''Straße'', ''Ziegel'' och ''Rettich'', medan ''Pfaffe'' och ''Kirche'' är tidiga lånord av grekiskt ursprung. Senare lånord av grekiskt ursprung är ''Biologie'', ''Theologie'', ''Mathematik'' och ''Arithmetik''. Sena lånord av italienskt ursprung är ''Bank'', ''Bilanz'' och ''Melone''. Från franska härstammar ''Garderobe'', ''Toilette'' och ''galant''. De flesta lån- och arvorden i det tyska språket är av indoeuropeiskt ursprung. Exempelvis orden ''Bruch'' och ''Fraktur'' går tillbaka på samma indoeuropeiska ord. Medan ''Bruch'' är ett indoeuropeiskt arvord, härstammar ''Fraktur'' (liksom ''Fraktion'' och ''Fragment'') från latin. På samma sätt förhåller det sig med arvordet ''Joch'' och lånordet ''Yoga'' (från [[sanskrit]]). == Grammatik == ''Huvudartikel: [[Tysk grammatik]]'' === Kasus === Tyska språket utmärker sig genom att det finns fyra olika [[kasus]], nämligen [[nominativ]], [[genitiv]], [[dativ]] och [[ackusativ]]. [[Adjektiv]], [[pronomen]], vissa former av [[substantiv]]et och substantivets artikel kasusböjs. === Genus === Det tyska språket har tre genus (maskulinum, femininum och neutrum). [[Adjektiv]], [[pronomen]] och [[substantiv]]ets artikel böjs efter huvudordets genus. === Verb === På tyska skiljer man mellan böjning av [[svaga verb]], [[starka verb]] och [[oregelbundna verb]]. Verben böjs efter person (subjekt-predikat-kongruens) även om verbens böjning är samma i första och tredje person plural. === Tempus === Det tyska språket har sex tempus. De tyska tempusen är: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum 1, futurum 2. De tyska tempusen imperfekt och perfekt uttrycker i de flesta fall ingen betydelsemässig skillnad. Vid vissa verb (de så kallade "durativa" verben) är tempusbruket dock betydelseskiljande och tempusanvändningen är dessutom generellt olika i talat (mera perfekt) och skrivet (mera preteritum) språk. === Adjektiv === När ett [[adjektiv]] står före substantivet (attributivt) så böjs det efter kasus, numerus och genus. När adjektivet står senare i satsen (predikativt) så lämnas adjektivet helt oböjt. Detta gör att tyska språket saknar markör för att visa på skillnaden mellan predikativa adjektiv och adverb. === Substantiv === [[Substantiv]] böjs i det tyska språket efter kasus och numerus. Substantivets första bokstav skrivs alltid versal. Substantivets [[genus]] kan generellt sätt inte utläsas utifrån substantivet själv, utan måste läras in för en person som vill lära sig det tyska språket. Det finns några grupper med ord med vissa ändelser som tillhör specifika genus (Exempel: ord med -chen ändelse är alltid neutrala). Det finns även ändelser som indikerar att substantivet oftast tillhör ett specifikt genus (Exempel: Ord med -e ändelse är oftast feminina). Substantiv som betecknar maskulina eller feminina levande varelser är också oftast maskulina respektive feminina. Substantiverade verbinfinitiver är alltid neutrala. De tyska substantivens pluralformer är oregelbundna och måste läras in ord för ord för en person som ska lära sig det tyska språket. Substantivets pluralform består oftast av ett suffix. Substantivets slutbokstav indikerar vilken pluraländelse som kan tänkas vara trolig, men några generella regler finns inte. Det förekommer också att ordet stam förändras, och när en sådan stamförändring sker är det särskilt vanligt att A ändras till Ä,att ett O ändras till Ö eller U ändras till Ü, så kallad "Umlaut". Jämföra med svenskans omljud i land/länder eller bok/böcker. Tyska substantiv kan i likhet med de svenska kombineras till nya genom sammansättning. Likt förhållandet i det svenska språket så finns det ingen generell regel för hur många substantiv som på detta sätt kan sammanfogas vid bildandet av ett nytt. Generellt kan sägas att det i tyskan förekommer fler långa sammansättningar. === Artiklar === Tyska språket har två artiklar, bestämd och obestämd artikel. Dessutom kan substantivet stå utan artikel. Artiklarna böjs efter substantivets genus, numerus och kasus. '''Bestämd artikel''' {| class="toccolours" style="float;width: 30em;" |- |||'''Maskulinum '''||'''Neutrum '''||'''Femininum '''||''Plural '' |- |''Nominativ''||der||das||die||die |- |''Ackusativ''||den||das||die||die |- |''Dativ''||dem||dem||der||den+n |- |''Genitiv''||des||des||der||der |- |} '''Obestämd artikel''' {| class="toccolours" style="float;width: 30em;" |- |||'''Maskulinum '''||'''Neutrum '''||'''Femininum ''' |- |''Nominativ''||ein||ein||eine |- |''Ackusativ''||einen||ein||eine |- |''Dativ''||einem||einem||einer |- |''Genitiv''||eines||eines||einer |- |} === Pronomen === Pronomen böjs efter kasus, numerus och genus. ==== Relativpronomen ==== Relativpronomen kasusböjs i enlighet med deras syntaktiska roll i [[relativsats]]en. Däremot rättar sig genus- och numerustillhörighet efter korrelatet (ordet som relativpronomenet syftar på). ==== Personliga pronomen ==== Som artighetsform används tredje person plural till skillnad från andra person plural i svenska språket. En skillnad mellan artighetsformen i tredje person plural och den vanliga formen i tredje person plural görs däremot i skrift då artighetsformen skrivs med stor första bokstav (Sie och sie). Artighetsformen används mycket mer flitigt än i svenska språket och bör alltid användas till äldre eller okända personer för att man inte ska uppfattas som oartig, eller plumpt överfamiljär. {| class="toccolours" style="float;width: 30em;" |----- | '''Singular''' || '''1 pers.''' || '''2 pers.''' || '''3 pers.''' |----- | ''Nominativ'' || ich || du || er / es / sie |----- | ''Ackusativ'' || mich || dich || ihn / es / sie |----- | ''Dativ'' || mir || dir || ihm / ihm / ihr |----- | ''Genitiv'' || meiner || deiner || seiner / seiner / ihrer |} Precis som i svenskan så beror tredje person singular på genus. I tabellen ovan anges maskulinum / neutrum / femininum. {| class="toccolours" style="float;width: 30em;" |----- | '''Plural''' || '''1 pers.''' || '''2 pers.''' || '''3 pers.''' |----- | ''Nominativ'' || wir || ihr || sie / Sie |----- | ''Ackusativ'' || uns || euch || sie / Sie |----- | ''Dativ'' || uns || euch || ihnen / Ihnen |----- | ''Genitiv'' || unser || euer || ihrer / Ihrer |} === Prepositioner === Tyskans prepositioner styr olika kasus. De flesta prepositionerna kan delas in i tre grupper där de styr [[dativ]], [[ackusativ]], eller antingen [[dativ]] och [[ackusativ]] beroende på befintlighet respektive rörelse. Det finns även prepositioner som styr genitiv. {| class="toccolours" style="left:center;width: 65em;" |- |'''Ackusativ'''|| ||'''Dativ'''|| ||'''Genitiv''' || ||'''Både ackusativ och dativ'''|| |- |durch ||genom ||aus ||av/från/ut ur ||während ||under (tid) ||an ||vid/på |- |für ||för/till ||außer ||utom (med undantag)||trotz ||trots ||auf ||på |- |gegen ||(e)mot ||bei ||på/bredvid/hos ||anstatt ||istället för ||hinter ||bakom |- |ohne ||utan ||gegenüber ||mittemot ||wegen ||på grund av ||in ||i |- |um ||omkring/runt ||mit ||med || || ||neben ||bredvid |- | || ||nach ||efter/till/mot || || ||über ||över |- |entlang ||längs (med) ||seit || sedan || || ||unter ||under |- |bis ||till/tills ||von ||av || || ||vor ||framför |- |wider ||mot ||zu ||till || || ||zwischen ||mellan |- |} === Ordföljd === I huvudsatsen så står det personböjda verbet på position två. Men i bisatsen så sätts det personböjda verbet i slutet på satsen. Detta i kombination med andra ordföljdsregler leder till en för tyska språket typisk verbuppräkning i slutet av bisatsen. I tyska språket sätts komma mellan en menings alla ingående satser. I tyskt skriftspråk används ofta en meningslängd som vida överstiger vad man kan hitta i en motsvarande svensk text. Bisatser som relativsatser och att-satser adderas till varandra och kan bilda en struktur ovan för den moderne svensken. == Uttal == I stort sett uttalas tyska språket som svenska språket. Det finns dock några viktiga undantag. Några ljud i tyskan, som till exempel [[ach-ljud]] och låga [[y-ljud]], samt även pf (uttalat som pf) och z (uttalat som ts) i början på ord, har inte motsvarande uttal i svenska. Den tyska sättet att betona orden skiljer sig däremot en del från det svenska språkets. === Vokaler === {| class=toccolours border="1" cellpadding="3" cellspacing="0" style="border-collapse:collapse;" ! bgcolor="#FFDEAD" | fonem <br/> (IPA) ! bgcolor="#FFDEAD" | grafem ! bgcolor="#FFDEAD" | beskrivning ! bgcolor="#FFDEAD" | exempel på tyskt ord ! bgcolor="#FFDEAD" | fon <br/> (IPA) |- | /a/ || a || mer öppet än ett svenskt ''a'', ungefär som i f'''a'''lla, dock längre. || f'''a'''llen|| [a] |- | /{{IPA|aː}}/ || a || långt ''a'' || k'''a'''m (kom), K'''a'''min|| [{{IPA|a(ː)}}] |- | /{{IPA|ɛ}}/ || e || som i svenskan ''e'' i m'''e'''st eller ''ä'' i h'''ä'''st || St'''e'''lle; bitt'''e''' || [{{IPA|ɛ}}]/[{{IPA|ə}}] |- | /{{IPA|ɛː}}/ || ä || antingen som i svenskan, till exempel ''ä'' i g'''ä'''spa eller som ''e'' i s'''e''' || K'''ä'''se || [{{IPA|ɛː}}] |- | /{{IPA|eː}}/ || e/eh || långt e, som i svenskan, till exempel ''e'' i m'''e'''r. || m'''e'''hr, st'''eh'''len || [{{IPA|e(ː)}}] |- | /{{IPA|ɪ}}/ || i || som i svenskan, till exempel ''i'' i m'''i'''tt || M'''i'''tte || [{{IPA|ɪ}}] |- | /{{IPA|iː}}/ || i/ie || långt i, som i svenskan, till exempel ''i'' i f'''i'''n || M'''ie'''te, v'''i'''tal || [{{IPA|i(ː)}}] |- | /{{IPA|ɔ}}/ || o || alltid som svenskt kort å, till exempel i g'''å'''tt, aldrig som ''o'' i h'''o'''t || '''o'''ffen || [{{IPA|ɔ}}] |- | /{{IPA|oː}}/ || o/oh || alltid som svensk långt å, till exempel som i k'''å'''k || '''O'''fen; R'''o'''man || [{{IPA|o(ː)}}] |- | /{{IPA|œ}}/ || ö || som i svenskan, till exempel ''ö'' i kött || H'''ö'''lle || [{{IPA|œ}}] |- | /{{IPA|øː}}/ || ö/öh || långt ö, som i svenskan, till exempel ''ö'' i k'''ö'''l || H'''öh'''le; '''Ö'''dem || [{{IPA|ø(ː)}}] |- | /{{IPA|ʊ}}/ || u || alltid som ''o'' i b'''o'''tt, aldrig som ''u'' i '''u'''ngdom || M'''u'''tter. || [{{IPA|ʊ}}] |- | /{{IPA|uː}}/ || u/uh || som ''o'' i kl'''o'''k || M'''u'''t; R'''u'''bin || [{{IPA|u(ː)}}] |- | /{{IPA|ʏ}}/ || ü || ungefär som ''y'' i p'''y'''tt || m'''ü'''ssen. || [{{IPA|ʏ}}] |- | /{{IPA|yː}}/ || ü/y || ungefär som ''y'' i men'''y''', dock lite djupare. Det finns ingen riktig motsvarighet i svenskan. || m'''ü'''ßig bzw. Ph'''y'''sik. || [{{IPA|y(ː)}}] |} Observera att ''ä'', ''ö'' och ''ü'' inte är några enskilda bokstäver i tyskan, utan anses som ''[[omljud]]'' och sorteras som ''a'', ''o'' eller ''u'' i ordböcker och i listan ovan. ''ß'' sorteras som ''ss''. Ett ''h'' som står efter en vokal betyder att vokalen ska uttalas lång, till exempel ordet Z''ah''l uttalas med ett långt ''a'', jämför med det svenska ordet ''tal''. === Diftonger === Det tyska språket har tre [[diftong]]er. {| class=toccolours border="1" cellpadding="3" cellspacing="0" style="border-collapse:collapse;" ! bgcolor="#FFDEAD" | fon <br/> (IPA) ! bgcolor="#FFDEAD" | graphem ! bgcolor="#FFDEAD" | beskrivning ! bgcolor="#FFDEAD" | exempel på tyskt ord |----- | {{IPA|aɪ̯}} || ei, ai, ay || som ''aj'' i p'''aj''' ||'''Ei''': M'''ai''' |----- | {{IPA|aʊ̯}} || au || ungefär som ''ou'' i det engelska ordet h'''ou'''se || H'''au'''s |----- | {{IPA|ɔʏ̯}} || eu, äu || som ''oj'' i sk''oj''. Uttalas aldrig som kombination ''ev'' eller ''you'' i '''eu'''ro. || '''Eu'''le; M'''äu'''se |} === Konsonanter === Det tyska konsonantsystemet består av 25 fonem. {| class=toccolours border="1" cellpadding="3" cellspacing="0" style="border-collapse:collapse;" ! bgcolor="#FFDEAD" | fon <br/> (IPA) ! bgcolor="#FFDEAD" | graphem ! bgcolor="#FFDEAD" | beskrivning ! bgcolor="#FFDEAD" | exempel på tyskt ord |----- | b || b || som i svenskan i början och i mitten av ett ord, till exempel ''b'' i '''b'''jörn. I slutet av ett ord uttalas det som ''p''. || '''B'''är, a'''b''' |----- | {{IPA|ç}} || ch || Om ''ch'' står före eller efter en [[mjuk vokal]], eller om det kommer efter en konsonant, se [[ich-Laut]]. || i'''ch''' [{{IPA|ɪç}}], Fur'''ch'''t [{{IPA|fʊrçt}}], Frau'''ch'''en [{{IPA|fra͡ʊçən}}], inte i södra Tyskland: '''Ch'''ina [{{IPA|ˈçiːna}}], dreißi'''g''' [{{IPA|ˈdra͡ɪsɪç}}] |----- | d || d || som i svenskan, till exempel ''d'' i '''d'''am, men tonlöst som sista bokstav, som ''t'' i ''ton''. ''d'' uttalas dock alltid i tyska || '''D'''ame, un'''d''' |----- | f || f, (v) || som i svenskan, till exempel ''f'' i '''f'''ör. I en grabbnäve ord uttalas ''v'' som ''f'', till exempel Vogel (fågel), ''Vater'' (fader), ''Vogt'' (fogde), ''vier'' (fyra), ord med ''ver-'' och i slutet av ett ord. || '''f'''ür, '''V'''ogel, bra'''v''' |----- | {{IPA|ɡ}} || g || alltid som ''g'' i '''g'''åva, aldrig som ''g'' i '''g'''e. Som [[utljud]] (i t.ex. ''Weg'') uttalas ''g'' som ''k''|| '''G'''abe, '''g'''eben, We'''g''' |----- | h || h || som i svenskan, till exempel ''h'' i '''h'''us || '''H'''aus. Inuti ord är ''h'' stumt. |----- | j || j || som i svenskan, till exempel ''j'' i '''j'''a || '''j'''a |----- | k || k || alltid som ''k'' i '''k'''anal, aldrig som ''k'' i '''k'''öpa || '''K'''anal, '''k'''aufen |----- | l || l || som i svenskan, till exempel ''l'' i '''l'''ust || '''L'''ust |----- | m || m || som i svenskan, till exempel ''m'' i '''m'''or || '''M'''utter |----- | n || n || som i svenskan, till exempel ''n'' i '''n'''oll || '''n'''ull |----- | {{IPA|ŋ}} || ng || som ''ng'' i stå'''ng''' || la'''ng''' [{{IPA|laŋ}}], si'''ng'''en [{{IPA|ˈzɪŋən}}] |----- | p || p || som i svenskan, till exempel ''p'' i '''p'''anna. || '''P'''ate |----- | {{IPA|p͡f}} || pf || kombination ''pf'' i tyskan är en [[affrikata]]. Den verkligen uttalas som ett ''p'' som efterföljs av ett ''f''.|| '''Pf'''affe [{{IPA|ˈp͡fafə}}], A'''pf'''el [{{IPA|ˈap͡fəl}}] |----- | {{IPA|r ʀ ʁ}} || r || tyskan har i den största delen av sitt utbredningsområde tungrots-r, så som i svenskans sydligaste dialekter. I slutet av ett ord blir det något försvagat och dras mot det vokaliska a-ljudet. Ordet "wir" uttalas mer eller mindre "via" och ordet "mehr" som "mea" (''vocalized r''). <br /> I Österrike och Schweiz är det däremot vanligt att man har tungspets-r. || '''r'''ot [{{IPA|roːt, ʀoːt, ʁoːt}}], sta'''rr'''e [{{IPA|ˈʃtarə, ˈʃtaʀə, ˈʃtaʁe}}], mit Vokalisierung: seh'''r''' [{{IPA|zeːɐ̯}}], bess'''er''' [{{IPA|ˈbɛsɐ}}] |----- | s || s, ss, ß || antingen tonlöst som i svenskan, till exempel ''s'' i '''s'''e, eller tonande framför vokal, mellan vokaler eller framför en tonande konsonant. Motsvarighet till tonande ''s'' saknas i svenskan. Efter en lång vokal det är skrivit ''[[ß]]'', efter en kort vokal ''ss''. Se också kombinationer ''sch'', ''sp'' och ''st'' nedan || '''s'''ehen, Stra'''ß'''e, Spa'''ß''', Fa'''ss''' |----- | {{IPA|ʃ}} || sch || som i svenskan, till exempel '''sch''' i '''sch'''lager || '''Sch'''ule [{{IPA|ˈʃuːlə}}], '''S'''tier [{{IPA|ʃtiːr}}], '''S'''pur [{{IPA|ʃpuːr}}] |----- | t || t || som i svenskan, till exempel ''t'' i '''t'''ron || '''T'''ag |----- | {{IPA|t͡s}} || z, tz || ''z'' eller ''tz'' är en [[affrikata]]. Ett mycket hårt ljud, mer pressat än ''ts'' i '''ts'''ar. Det finns ingen riktig motsvarighet i svenskan. || '''Z'''aun [{{IPA|t͡sa͡ʊn}}], Ka'''tz'''e [{{IPA|ˈkat͡sə}}] |----- | {{IPA|t͡ʃ}} || tsch || ''tsch'' är en [[affrikata]]. Den uttalas som i engelskan ''ch'' i '''ch''ild. || deu'''tsch''' [{{IPA|dɔ͡ʏt͡ʃ}}], Ku'''tsch'''e [{{IPA|ˈkʊt͡ʃə}}] |----- | v || w, (v) || ''w'' uttalas alltid som ''v'' i '''v'''atten. I lånord (som ''Vase'') uttalas ''v'' som i svenska ''v''. || '''W'''asser, '''V'''ase, Kur'''v'''e |----- | x || ch || Om ''ch'' står efter en [[hård vokal]] eller diftongen ''au'' se [[ach-Laut]]. Det finns inga motsvarigheter i svenskan. || la'''ch'''en [{{IPA|ˈlaxən}}] |} '''Övriga bokstäver''' {| class=toccolours border="1" cellpadding="3" cellspacing="0" style="border-collapse:collapse;" ! bgcolor="#FFDEAD" | graphem ! bgcolor="#FFDEAD" | fon <br/> (IPA) ! bgcolor="#FFDEAD" | beskrivning ! bgcolor="#FFDEAD" | exempel på tyskt ord |----- | c || k, {{IPA|t͡s}} || Om c efterföljs av ''a'', ''o'', ''u'' eller en konsonant, uttalas det som ''k'' i '''K'''alle. Om c efterföljs av ''e'', ''i'' eller ''ä'', uttalas det som ''ts'' i '''ts'''ar || '''C'''oburg, '''C'''i'''c'''ero, '''C'''laudia |----- | x || ks || som i svenskan, till exempel ''x'' i '''x'''ylofon || '''X'''ylophon, Ma'''x''' |----- | y || {{IPA|y(ː)}}, {{IPA|i(ː)}} || ''y'' kan uttalas antingen som tyskans ''i'' eller som tyskans ''ü''. I ordet ''Hand'''''y''' måste det dock uttalas som ''i''|| Hand'''y''', S'''y'''lvia |} '''Särskilda bokstäverkombinationer''' {| class=toccolours border="1" cellpadding="3" cellspacing="0" style="border-collapse:collapse;" ! bgcolor="#FFDEAD" | graphem ! bgcolor="#FFDEAD" | fon <br/> (IPA) ! bgcolor="#FFDEAD" | beskrivning ! bgcolor="#FFDEAD" | exempel på tyskt |----- | ck || k || som i svenskan, till exempel ''ck'' i Na'''ck'''a || E'''ck'''e |----- | ph || f || som ett ''f'' i svenskan, till exempel ''f'' i '''f'''iloso'''f'''i || '''Ph'''iloso'''ph'''ie |----- | qu || kv || ''q'' efterföljs i tyskan alltid av ett ''u''. ''qu'' uttalas som ''kv'' i '''kv'''ittera || '''qu'''ittieren |----- | sp || sp, ʃp || I början av ord (eller sammansättningsled) uttalas det schp, i övriga fall som i svenskan.|| We'''sp'''e, '''Sp'''iel |----- | st || st, ʃp || I början av ord (eller sammansättningsled) uttalas det scht, i övriga fall som i svenskan. || dü'''st'''ern, Ver'''st'''and, '''St'''ein |} == Stavning och skrivregler == Tyska skrivs med det [[latinska alfabetet]] med tilläggstecknen ''ä'', ''ö'', ''ü'' och ''ß''. Dessa räknas som ''ae'', ''oe'', ''ue'' respektive ''ss'' i bokstavsordningen. Stavningen är relativt oregelbunden, bland annat till följd av starkt folkligt motstånd mot stavningsreformer. == Varianter och dialektuppdelning == Det tyska standardspråket har inte någon strikt regional anknytning, liknande [[London]] för [[engelska]]n eller [[Paris]] för [[franska]]n. Standardspråket (den "dialektfria" tyskan, högtyskan) kommer istället från en utjämning av ett antal olika stavningsvarianter från 1500-, 1600- och 1700-talen. Normen för uttalet brukar regionalt bestämmas till [[Hannover]], men detta är omstritt. De flesta med tyska som modersmål kan obehindrat prata standardspråket och gör så ofta i formella sammanhang, samtidigt som man bland vänner och familj pratar sin regionala dialekt. Speciellt i södra delen av det tyska språkområdet (södra Tyskland, Schweiz, Österrike) skiljer sig dialekterna avsevärt från standardspråket. [[Lågtyska]] eller [[plattyska]] brukar, på grund av [[historia]], [[släktskap]], [[ordförråd]] och [[uttal]] bland lingvister räknas till en annan undergrupp till västgermanska språk, tillsammans med [[nederländska]]. *[[jiddisch]] *[[plattyska]] *[[schweizertyska]] == Utbredning == === Länder där tyska är huvudspråket === [[Fil:Deutsche Mundarten.PNG|400px|höger|miniatyr|De västgermanska dialekternas utbredning i [[Centraleuropa]], [[31 december]] [[1937]]]] [[Fil:Heutige deutsche Mundarten.PNG|400px|höger|miniatyr|De tyska dialekternas utbredning i Centraleuropa, nuförtiden]] *[[Tyskland]] *[[Liechtenstein]] *[[Österrike]] *[[Schweiz]] (tillsammans med [[franska]], [[italienska]] och [[rätoromanska]]) === Andra länder där tyska är ett officiellt språk === (officiellt språk betyder att lagarna publiceras på tyska, invånare har rätt att kommunicera med myndigheterna på tyska, samt att ort- och gatunamn är på tyska) *[[Italien]] (regional i [[Sydtyrolen]], tillsammans med [[italienska]]) *[[Belgien]] (tillsammans med [[franska]] och [[nederländska]]) *[[Luxemburg]] (tillsammans med [[franska]] och [[luxemburgiska]]) *[[Danmark]] (i [[Sönderjylland]] tillsammans med [[danska]]) I den gamla tyska kolonin [[Namibia]] var tyska mellan [[1984]] och [[1990]] tillsammans med [[engelska]] och [[afrikaans]] ett officiellt språk. === Andra länder med tyskspråkiga områden eller tyskspråkiga minoriteter === [[Fil:Map German World.png|400px|höger|miniatyr|Karta som belyser tyskans utbredning i världen.<BR> - Mörkorange: officiellt språk eller huvudsakligt inhemskt språk<BR> - Ljusorange: stor tyskspråkig minoritet eller inofficiellt kanslispråk<BR> - Orangea kvadrater: tyskspråkiga minoriteter ]] *[[Argentina]] *[[Australien]] *[[Brasilien]] *[[Chile]] *[[Estland]] *[[Frankrike]] ([[Alsace]]) *[[Kazakstan]] *[[Lettland]] *[[Litauen]] *[[Moldavien]] *[[Namibia]] (se vidare [[Tyska språket i Namibia]]) *[[Nederländerna]] *[[Paraguay]] *[[Polen]] ([[Pommern]], [[Ostpreussen]]) *[[Rumänien]] ([[Transsylvanien]]) *[[Ryssland]] *[[Tjeckien]] *[[Slovakien]] *[[Ukraina]] *[[Ungern]] === Länder med stora tyska immigrantgrupper === *[[USA]] *[[Kanada]] *[[Brasilien]] === Tyska som främmande språk === [[Fil:Knowledge German EU map.png|höger|miniatyr|300px|Tyskkunskaperna i Europeiska unionen med kandidatländer.]] Tyska (standardtyska) studeras i många länder som [[främmande språk]]; främst i [[Europa]]. Majoriteten av studerande finns framförallt i [[Nederländerna]], [[Skandinavien]], [[Baltikum]], [[Slovenien]], [[Kroatien]], [[Polen]], [[Japan]], [[Bosnien och Hercegovina]], [[Schweiz]], [[Serbien]], [[Ungern]], [[Montenegro]] och [[Makedonien]]. Tyska är i många av dessa länder det första främmande språket i skolan. Även i före detta [[Sovjetunionen]] studeras mycket tyska. I länder som [[Frankrike]] och [[USA]] är många andra språk mer populära. Tyskt inflytande i [[Japan]] under [[1800-talet|1800-]] och [[1900-talet]] ledde till att tyska var det språk som användes istället för latin inom den medicinska utbildningen och tyska har också använts mycket inom den japanska rättsvetenskapen, eftersom stora delar av den japanska juridiken kopierades från tyska förebilder i slutet av 1800- och början av 1900-talet. I Sverige var tyska det första främmande språket i skolundervisningen fram till [[1946]] då det ersattes av [[engelska]]. Det blev med enförandet av [[enhetsskola]] (sedermera [[grundskola]]) [[1950]] frivilligt ämne från årskurs 7. Vissa skolor börjar efter 1994 redan i årskurs sex. Det universitetsämne som ägnas åt vetenskapliga studier av det tyska språket och den tyska litteraturen (samt i icke-tysktalande länder även språkfärdighet) kallas internationellt för [[germanistik]]. == Se även == *[[Lista över falska vänner/Tyska]] *[[Lista över mest talade språk]] *[[Deitsch]]/[[Pennsylvaniatyska]] == Källor == * Kühn, Ingrid; Lehker, Marianne, Deutsch in Europa : Muttersprache und Fremdsprache, Frankfurt am Main 2002 * Rydén, Kerstin; Wengse, Ingemar; Wistam, Anne-Louise, Modern tysk grammatik, Almqvist & Wiksell, Uppsala 2000 * Schunk, Gunther, Studienbuch zur Einführung in die deutsche Sprachwissenschaft : vom Laut zum Wort, Gunther Schunk, Würzburg 2002 == Externa länkar == {{interwiki|språkkod=de}} {{wikibooks|boktitel=Tyska|boktitel2=Tyska}} * [http://svenska-tyska-ordboken.elch.nu/lexikon.php?begriff=tyska Elchs svenska-tyska ordbok] * [http://www.natkurser.se/sprakkurser/tyska.php Språkkurser i tyska på nätet] * [http://forum.pauker.at/pauker/DE_DE/SE/wb/?s= Tysk-svensk ordbok på forum.pauker.at] {{Skolämnen}} {{EU-språk}} {{Link FA|he}} {{Link FA|nl}} [[Kategori:Tyska]] [[Kategori:Germanska språk]] [[Kategori:EU-språk]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[Kategori:Språk i Schweiz]] [[Kategori:Språk i Tyskland]] [[Kategori:Språk i Österrike]] [[af:Duits]] [[als:Deutsche Sprache]] [[am:ጀርመንኛ]] [[an:Idioma alemán]] [[ang:Þēodisc sprǣc]] [[ar:لغة ألمانية]] [[arc:ܠܫܢܐ ܓܪܡܢܝܐ]] [[arz:المانى]] [[ast:Idioma Alemán]] [[ay:Aliman aru]] [[az:Alman dili]] [[ba:Герман теле]] [[bar:Deitsche Sprach]] [[bat-smg:Vuokītiu kalba]] [[bcl:Aleman]] [[be:Нямецкая мова]] [[be-x-old:Нямецкая мова]] [[bg:Немски език]] [[bn:জার্মান ভাষা]] [[bpy:জার্মান ঠার]] [[br:Alamaneg]] [[bs:Njemački jezik]] [[ca:Alemany]] [[cdo:Dáik-ngṳ̄]] [[ceb:Inaleman]] [[chr:ᎠᏛᏥ]] [[co:Lingua tedesca]] [[crh:Alman tili]] [[cs:Němčina]] [[cu:Нѣ́мьчьскъ ѩꙁꙑ́къ]] [[cv:Нимĕç чĕлхи]] [[cy:Almaeneg]] [[da:Tysk (sprog)]] [[de:Deutsche Sprache]] [[diq:Almanki]] [[dsb:Nimšćina]] [[dv:އަލްމާނީ]] [[el:Γερμανική γλώσσα]] [[eml:Tedèsch]] [[en:German language]] [[eo:Germana lingvo]] [[es:Idioma alemán]] [[et:Saksa keel]] [[eu:Aleman]] [[ext:Luenga alemana]] [[fa:زبان آلمانی]] [[fi:Saksan kieli]] [[fo:Týskt (mál)]] [[fr:Allemand]] [[frp:Alemand]] [[fur:Lenghe todescje]] [[fy:Dútsk]] [[ga:Gearmáinis]] [[gan:德語]] [[gd:Gearmailtis]] [[gl:Lingua alemá]] [[gv:Germaanish]] [[hak:Tet-ngî]] [[he:גרמנית]] [[hi:जर्मन भाषा]] [[hif:German bhasa]] [[hr:Njemački jezik]] [[hsb:Němska rěč]] [[ht:Alman]] [[hu:Német nyelv]] [[hy:Գերմաներեն]] [[ia:Lingua german]] [[id:Bahasa Jerman]] [[ie:German]] [[ilo:Pagsasao nga Aleman]] [[io:Germaniana linguo]] [[is:Þýska]] [[it:Lingua tedesca]] [[ja:ドイツ語]] [[jbo:dotybau]] [[jv:Basa Jerman]] [[ka:გერმანული ენა]] [[kg:Kidoitce]] [[kl:Tyskisut]] [[kn:ಜರ್ಮನ್ ಭಾಷೆ]] [[ko:독일어]] [[ksh:Dütsche Sprooch]] [[kw:Almaynek]] [[la:Lingua Theodisca]] [[lad:Lingua alemana]] [[lb:Däitsch]] [[li:Duits]] [[lij:Lengua tedesca]] [[lmo:Lengua Tudesca]] [[ln:Lialémani]] [[lt:Vokiečių kalba]] [[lv:Vācu valoda]] [[mdf:Германонь кяль]] [[mg:Fiteny alemainai]] [[mi:Reo Tiamana]] [[mk:Германски јазик]] [[ml:ജര്‍മന്‍ ഭാഷ]] [[mn:Герман хэл]] [[mr:जर्मन भाषा]] [[ms:Bahasa Jerman]] [[mzn:آلمانی زبون]] [[nah:Teutontlahtōlli]] [[nap:Lengua germanese]] [[nds:Düütsche Spraak]] [[nds-nl:Duuts]] [[new:डोइच भाषा]] [[nl:Duits]] [[nn:Tysk språk]] [[no:Tysk]] [[nrm:Allemaund]] [[nv:Bééshbichʼahii bizaad]] [[oc:Alemand]] [[os:Немыцаг æвзаг]] [[pa:ਜਰਮਨ ਭਾਸ਼ਾ]] [[pdc:Modern Hochdeitsch]] [[pih:Doichland laenghwij]] [[pl:Język niemiecki]] [[pms:Lenga tedësca]] [[ps:الماني]] [[pt:Língua alemã]] [[qu:Aliman simi]] [[rm:Lingua tudestga]] [[ro:Limba germană]] [[ru:Немецкий язык]] [[rw:Ikidage]] [[scn:Lingua tudisca]] [[sco:German leid]] [[se:Duiskkagiella]] [[sh:Nemački jezik]] [[simple:German language]] [[sk:Nemčina]] [[sl:Nemščina]] [[sm:Fa'asiamani]] [[sq:Gjuha gjermane]] [[sr:Немачки језик]] [[ss:SíJalimáne]] [[st:Se-jeremane]] [[sw:Kijerumani]] [[szl:Mjymjecko godka]] [[ta:ஜெர்மன் மொழி]] [[tet:Lia-alemaun]] [[tg:Забони олмонӣ]] [[th:ภาษาเยอรมัน]] [[tk:Nemes dili]] [[tl:Wikang Aleman]] [[tpi:Tok Siamani]] [[tr:Almanca]] [[tt:Alman tele]] [[ug:نېمىس تىلى]] [[uk:Німецька мова]] [[ur:جرمن زبان]] [[vec:Łéngoa todésca]] [[vi:Tiếng Đức]] [[vo:Deutänapük]] [[wa:Almand]] [[war:Inaleman]] [[wuu:德语]] [[xh:IsiJamani]] [[yi:דייטשיש]] [[zea:Duuts]] [[zh:德语]] [[zh-classical:德語]] [[zh-min-nan:Tek-gí]] [[zh-yue:德文]] [[zu:IsiJalimani]]

Tillbaka till Tyska.