Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" |+<big><big>Tjerkasy - Tjerkassy<br>Черкаси - Черкассы </big></big> | align="center" colspan="2"| {| border=0 cellpadding=2 cellspacing=0 style="background:#f9f9f9; text-align:center;" | |- | width="130px"| <small></small> || align=center width=130px| <small></small> |} |- | align=center colspan=2 style="background:#f9f9f9;" | [[Bild:Coat of Arms Cherkasy.PNG|center|125px|Stadsvapen]][[Bild:Tscherkassy-Ukraine-Map.png|right|300px|Lägeskarta]] |- | '''Namn''' || Tjerkasy |- | '''[[Land]]''' || {{flaggbild|Ukraina}} [[Ukraina]] |- | '''[[Oblast]]''' || [[Bild:Flag of Cherkasy Oblast.png|25px]] [[Tjerkasy oblast]] |- | '''[[Befolkning]]'''<br>2007|| 290 700 |- | '''[[Yta]]''' || 78 km² |- | '''[[Befolkningstäthet]]''' || 3727 inv/km² |- | '''[[Geografiska koordinater]]''' || {{koor|49_25_N_32_04_E_type:landmark|49°25' N, 32°04' Ö}} |- | '''[[Tidszon]]''' || [[Koordinerad universell tid|UTC+2]] |- | '''[[Postnummer]]''' || 18000-499 |- | '''[[Riktnummer]]''' || 472 |- | '''[[Borgmästare]]''' || [[Serhij Olehovytj Odarytj]] |- |} '''Tjerkasy''' ([[ukrainska]]: Черкаси; [[ryska]]: Черкассы, ''Tjerkassy''; [[engelska]]: Cherkasy; [[tyska]]: Tscherkassy) är en stad med cirka 290&nbsp;700 invånare ([[2007]]) i centrala [[Ukraina]]. Huvudstad i [[Tjerkasy oblast]] (län) liksom administrativt centrum för det omgivande Tjerkasky [[rajon]] (distriktet) inom Tjerkasy oblast. Staden själv är ett separat administrativt område (rajon) inom Tjerkasy oblast. Staden är belägen på stranden av [[Krementjukdammen]] i floden [[Dnjepr]] (Dnipro) cirka 160 kilometer sydost om den ukrainska [[huvudstad |huvudstaden]] [[Kiev]]. [[Järnvägslinje]]n mellan [[Moskva]] och [[Odessa]] går genom Tjerkasy och passerar här Dnjepr på en 12 km lång kombinerad [[tåg]]- och [[väg]][[fördämning]]/[[bro]]. "Tjerkasy" var den [[ryska]] benämningen på [[kosacker|kosackerna]].<ref>http://runeberg.org/nfbn/0591.html</ref> ==Stadens namn== Efter den [[ukrainska självständigheten]] [[1991]] har många städer bytt namn från ryska till ukrainska namnformer. Stadens officiella namn är i dag ''Черкаси'', med svensk [[Ukrainska|translittering från ukrainska]] blir stadens namn ''Tjerkasy''. Under sovjettiden var det [[ryska]] namnet ''Черкассы'' mest utbrett, med svensk [[Ryska alfabetet|translittering från ryska]] blir stadens namn ''Tjerkassy''. De ökade kontakterna med väst har gjort behovet av translittering från det [[kyrilliska alfabetet]] nödvändigt; man ser därför ofta ukrainska företag, universitet, idrottsklubbar med mera använda engelsk translittering av namn, ''Черкаси''/''Черкассы'' blir då ''Cherkasy''/''Cherkassy''. ==Historia== [[Bild:Lithuanian state in 13-15th centuries.png|left|thumb|150px|Storfurstendömet Litauen]][[Bild:Golden Horde 1389.svg||thumb|250px|Gyllene horden, 1389.]][[Arkeologi|Arkeologiska]] fynd visar att det som i dag är Tjerkasy var bebott av [[skyter]]stammer för över 4 000 år sedan. Staden Tjerkasy grundades under [[Kievriket]]s tid. Orten omnämns första gången [[1286]]. Det gamla Tjerkasy nämns i gamla ryska annaler och i brev från [[Krim|Krims]] [[khan]] [[Meñli I Giray]]. Under [[1300-talet]] och fram till [[1600-talet]] utsattes området flera gånger av fientliga anfall. Först från [[Gyllene horden]] sedan från turkar och [[krimtatarer]]. Som ett försvar mot fiender byggdes en träborg; [[Tjerkasyborgen]] på den plats som i dag är ett stort monument över segern i [[andra världskriget]]. Staden fortsatte att växa runt borgen. Från 1400-talet bodde [[kosacker]] i Tjerkasyområdet. Staden hamnade på [[1300-talet]] under [[Storfurstendömet Litauen|Storfursten av Litauen]] och förblev så framtill [[1569]] då Ukraina hamnade under [[polsk]]t styre. Under det [[polsk]]a styret började [[Zaporozjje Setj|zaporozjjekosackerna]] utgöra en del av den [[kunglig]]a kronarmén. Kosackernas första [[hetman]] var [[Ostap Dasjkevytj]], vilken bistod [[Polen]] stort. Den polske kungen [[Stefan Batory]] som ville trygga landets södra delar mot [[krimtatarer]]na, skänkte zaporozjjekosackerna en arméorganisation och hans efterföljer på posten som polske kung [[Sigismund|Sigismund III Vasa]], som även var svensk kung; Sigismund I den äldre, överlämnade därför områden bl.a. Tjerkasy till zaporogerna. [[Bild:BChmielnicki.jpg|left|thumb|150px|Bogdan Chmelnitskij]] Från [[1589]] inleds en period av konflikter mellan [[Rzeczpospolita|den polska Rzeczpospolitan]] och [[kosack]]erna. Polackerna började trakassera kosackerna för deras anfall mot [[krimtatarer|tatarerna]] och [[turk]]arna vilka vid den tidpunkten hade [[fredsavtal]] med Polen, införde en kyrklig union mellan de [[Romersk-katolska kyrkan|katolska]] och [[Rysk-ortodoxa kyrkan|ortodoxa]] kyrkorna. Följden av detta blev många [[militär]]a konflikter mellan kosackerna och den polska armén, vilket utmynnade i [[frihetskriget]] ([[1648]]- [[1654]]) mot det polska förtrycket. Under [[frihetskriget]] hade Tjerkasy en viktig roll i försvaret mot de [[polska]] styrkorna. Ett försvar som leddes av nationalhjälten [[Bogdan Chmelnitskij]]. Han står numera staty på Sjevtjenko-boulevarden. [[Frihetskriget]] ledde till en förening mellan [[Ukraina]] och [[Ryssland]] och [[1793]] blev staden en del av det [[ryska imperiet]] och fick sina stadsrättigheter [[1795]]. Den norra stadsdelen var planerad [[1826]] av den skotska arkitekten [[William Hastie]].[http://www.jstor.org/pss/985700] [[Stadsplanering|Stadsplaneringen]] är utformad som ett rutmönster med breda raka gator och offentliga parker. Staden Tjerkasy utvecklades mycket tack vare [[tåg]]trafiken som kom till staden [[1912]] samt [[ångfartyg]]en som trafikerade Dnjepr. I staden byggdes bland annat Ukrainas första [[Raffinering|sockerraffinaderi]], en [[tobak]]sfabrik och en mekanisk fabrik. Tjerkasy blev en av de viktigaste omlastningsplatserna för träd som hade transporterats på [[Dnjepr]] från flodens norra delar. Tillgången på träd är anledningen till stadens många möbelfabriker. Under perioden [[1922]]-[[1991]] var Tjerkasy officiellt en del av [[Sovjetunionen]], men kom under sovjetisk kontroll redan [[16 januari]] (29 januari enligt [[gregorianska kalendern]]) [[1918]]. Under inbördeskriget övergick kontrollen över staden under en kort tid till [[tyska trupper]] och lokala [[Antikommunism|antikommunister]]. [[Röda armén]] återtog staden i december [[1919]]. Från [[1932]] var staden centrum i [[Kiev oblast]]. Under [[andra världskriget]] från [[22 augusti]] [[1941]] till [[14 december]] [[1943]] var staden ockuperad av [[Wehrmacht|nazityska trupper]]. [[1943]]-[[1944]] blev ett antal tyska divisioner inringade och praktiskt taget förintade av två sovjetiska fronter vid staden (se [[Korsun-Tjerkassy-fickan]]). [[1954]] blev Tjerkasy huvudstad i ett nybildat oblast ([[Tjerkasy oblast|Tjerkassy oblast]]), det yngsta oblastet i [[Ukraina]], sedan dess har invånarantalet ökat till det fyrdubbla. Den relativa levnadsstandarden ökade for stadens invånare under [[1950-talet|1950-]], [[1960-talet|60-]] och [[1970-talet|1970-talen]]. Under denna tid byggdes nya bostadsområden och offentliga byggnader. Även många kulturinstitutioner inrättades. Exempel på offentliga byggnader är Sovjethuset ([[1959]]) Tjerkasy järnvägsstation ([[1965]]), Tjerkasy centralstadion ([[1957]]), Sjevtjenko musik- och dramateater ([[1964]]) samt inomhusmarknaden ([[1971]]). Även nya företag inom kemisk industri startades. 1954 påbörjade man bygget av [[Krementjukdammen]] och [[Krementjuks vattenkraftverk]] i [[Krementjuk]] dessa var färdigbyggda [[1959]]. Detta betydde samtidigt att de delar av staden som låg lågt och nära floden fick utrymmas för att göra plats för den nya [[damm|dammen]]. [[9 november]] [[1965]] fick staden sina första [[trådbuss|trådbussar]]. I november [[1986]] tilldelades Tjerkasy den sovjetiska orden ''[[Arbetets röda band]]'' efter ett dekret av [[presidium|presidiet]] i [[Högsta sovjet]]. === Tjerkasys judar === [[Katarina den stora]] tillät de första [[judar]]na att bosätta sig i Tjerkasy [[1762]]. Den judiska församlingen blomstrade och [[1910]] fanns det 13 000 judar i staden och de utgjorde 30 procent av hela stadens befolkning. På den tiden hade staden en judisk skola, en judisk klinik, en [[Talmud]]-[[Torah]] och 13 [[synagoga|synagogor]]. I början av den [[ryska revolutionen|kommunistiska revolutionen 1917]], blev Torahan förbjuden och myndigheterna begränsade [[rabbin]]ernas aktiviteter och den judiska läraren. Runt 2000 judar lämnade Tjerkasy under denna period. Den [[22 augusti]] [[1941]], erövrade [[Nazityskland|nazityskarna]] staden, och i september-oktober [[1941]] dödades cirka 300 judar. Den [[25 oktober]] skapade [[Wehrmacht|nazityska trupper]] ett [[getto]] för alla Tjerkasys judar. Många judar [[drunkning|drunknade]] i [[Dnjepr]], medan andra sköts och [[mord|mördades]] inne i gettot. I skogarna utanför Tjerkasy, deltog därför många judiska [[partisan]]er i att understödja de [[Röda armen|sovjetiska soldaterna]] som återerövrade staden den [[14 december]] [[1943]]. I sluttet på [[1950-talet]] hade Tjerkasys en judiska befolkning på runt 5 000, en halvering inom loppet av 35 år. Efter Sovjetunionens kollaps grundades ett judisk kulturcentrum i Tjerkasy som omedelbart lockade cirka 300 judar. [[1991]] bildades i Tjerkasy en judisk förening godkänd av myndigheterna. En judisk församling grundades [[1994]] och [[2003]] invigdes en ny synagoga, Tjerkasys första på 40 år. En judisk förskola startades, likaså en judisk skola, den första sedan [[ryska revolutionen|revolutionen]]. Ett stort antal judar lämnade Tjerkasy åren omedelbart efter Ukrainas självständighet, i synnerlighet till [[Israel]] och [[USA]] som hade frikostliga [[visum]]bestämmelser för det forna Sovjetunions judar.<ref>http://www.fjc.ru/communities/jewishlife.asp?AID=101996</ref> == Politik == Vid [[borgmästare]]valet i november [[2006]] vann [[Fria demokraterna]]s kandidat [[Serhij Olehovytj Odarytj]] med 35,8 procent av rösterna. [[Ukrainas kommunistiska parti|Kommunistpartiets]] kandidat [[Viktor Belousov]] fick 20,6%, [[Boris Raikova]] - 15,7%, [[Anatolij Kalentjuka]] - 8% och [[Igor Kalasjnik]] - 7,9%. Resten av kandidaterna fick mindre än än 2 procent av rösterna.<ref>http://www.nrcu.gov.ua/index.php?id=4&listid=36202</ref> [[Bild:Dnieper Nasa 2004-05-06.jpg|right|thumb|100px|Satellitbild]] ==Geografi och klimat== Tjerkasy är byggd på västra stranden av [[Krementjukdammen]] och Ukrainas viktigaste flod; [[Dnjepr]], som flyter söderut från [[Ryssland]] via [[Kiev]] i norr och hela vägen ner till [[Svarta havet]]. I Tjerkasy råder ett tempererat [[kontinentalklimat]] vilket medför heta somrar och kalla vintrar. De varmaste månaderna är juni, juli och augusti då temperaturen ligger mellan 25 och 30 °C. På sommaren är [[åskväder]] mycket vanligt. [[Snö]] är vanligast mellan november och mars då temperaturen kan sjunka till under -20 °C. När man bortser från de områden som ligger alldeles nedtill floden [[Dnjepr]] är terrängen i och kring Tjerkasy slätt. Landskapet är mestadels platta, fruktbara och bördiga områden med [[svartjord]] och området har således en betydande jordbrukproduktion. ==Demografi== [[Bild:Cherkasy-ca1910.jpg||right|thumb|250px|Huvudgatan i Tjerkasy ca 1910]] [[Bild:Cherkasy1.jpg|right|thumb|250px|Samma byggnad det fd ”Slavjanskaja Hotel”, nu ”Ukrainian bank” ca 2005]]Enligt folkräkningen år [[2004]] hade Tjerkasy 291 708 invånare. * I början av 1800-talet var invånaretalet ca 4 000. * [[1897]] - 29 600 invånare * [[1910]] - 39 600 invånare * [[1926]] - 39 500 invånare * [[1939]] - 51 600 invånare * [[1959]] - 85 000 invånare * [[1970]] - 158 000 invånare * [[1977]] - 229 000 invånare * [[1984]] - 267 000 invånare * [[2001]] - 295 414 invånare * [[2004]] - 291 708 invånare * [[2005]] - 293 000 invånare * [[2007]] - 290 700 invånare [[1926]] folkbokföring: * [[Ukrainare]] - 61,9% * [[Judar]] - 27,6% * [[Ryssar]] - 8,6% [[1959]] folkbokföring: * [[Ukrainare]] - 70% * [[Ryssar]] - 22% * [[Judar]] - 6% Trots att [[ukrainska]] är [[Ukrainas]] officiella språk kan större delen av befolkningen i Tjerkasy även förstå [[ryska]]. Detta ser man bland annat på att många parabolantenner i Tjerkasy är riktade mot satelliter med [[:Kategori:Ryska TV-kanaler|ryskspråkiga tv-kanaler]]. == Transport == Tjerkasy har ett slitet men fungerande nät med 135 [[trådbuss]]ar på 15 linjer. [http://www.trolleymotion.org/cities/bilder/city340_u.jpg Bild] Tillsammans med ett stort antal privat drivna minibusslinjer (marsjrutki) gör de det lätt att ta sig runt i staden på dagtid. Nattetid upphör all [[kollektivtrafik]] och man är hänvisad till att åka [[taxi]]. Minibusslinjer och vanliga bussar har täta avgångar till andra orter i [[Tjerkasy oblast]]. Det finns även busslinjer med avgångar flera gånger dagligen till [[Kiev]], [[Charkiv]], [[Poltava]], [[Krementjuk]] och [[Dnepropetrovsk]]. Staden ligger på järnvägslinjen mellan [[Moskva]] och [[Odessa]], med dagliga avgångar åt båda håll. Det finns även järnvägsförbindelser till andra städer i närheten som [[Smila]] och [[Zolotonosja]]. Tjerkasy har en [[flygplats]], men den är numera stängd för persontrafik. Närmaste flygplats är [[Boryspil internationella flygplats]] i Kiev som har båda inrikes- och utrikestrafik. Tidigare fanns en omfattande persontrafik på floden [[Dnjepr]]. Denna har numera upphört. Hamnterminalen som tidigare var staden stolthet har fått förfalla. Den ökande [[bilism|privatbilismen]] har på senare år medfört brist på [[parkeringsplats|parkeringsplatser]] samt ökade olyckstillbud. Vägnätet är slitet och omodernt och det finns inga [[Lista över motorvägar i Ukraina|motorväg]]ar som passerar Tjerkasy. Respekten för [[trafikregler]] är allmänt låg. == Utbildningsinstitutioner== I Tjerkasy finns flera högre läroanstalter. ''' Universitet ''' *[[Nationella Bogdan Chmelnitskij-universitetet i Tjerkasy]] (namngivet efter nationalhjälten [[Bogdan Chmelnitskij]]) *[[Nationella teknologiska universitet i Tjerkasy]]. '''Högskolor''' * Sjevtjenkos lantbrukshögskola (namngivet efter diktaren [[Taras Sjevtjenko]]) *Tjerkasy nationella handelshögskola *Tjerkasy polytekniska högskola *Tjerkasy medicinska högskola *Tjerkasy institut för förvaltning *Institutet för socialförvaltning, ekonomi och juridik *Volhynia-institutet för ekonomi och förvaltning [http://www.town.ck.ua/index.php?mode=6&sub=Education&language=eng Detaljerad lista över Tjerkasys Universitet och högskolor.] {{en ikon}} ==Sport== ===Basket=== [[BK Tjerkasy Monkeys]] (ukrainsk: "БК Черкаські Мавпи / Cherkassy Monkeys) spelar i den ukrainska Superleague. Spelade i [[Europe Cup Challenge]] 2006/7. Hemmaplan är [[Sport Palace Budivelnyk]] med en publikkapacitet på cirka 1 500. I [[2007]] NBA Draft, blev Tjerkasy Monkeys center [[Kyrylo Fesenko]] valt som nr 38 av [[Philadelphia 76ers]], som överlämnade rättigheterna till [[Utah Jazz]]. * [http://www.mavpabasket.com/ua/ Tjerkasy Monkeys webbplats] {{uk ikon}}{{ru ikon}}{{en ikon}} ===Volleyball=== [[Krug Tjerkasy]] och [[Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy]] (kvinnor) samt [[Impexagro Sport Tjerkasy]] (män) spelar i högsta ukrainska serien. Säsongen 2008/2009 spelar ''Krug Tjerkasy'' [http://www.cev.lu/mmp-cgi/show.pl?cmd=tmpl&state=p_prj_teams_season&id=11538&id2=427&id3=1824&id4=2&key=0] i [[CEV Europa cupen]], ''Impexagro Sport Tjerkasy'' [http://www.cev.lu/mmp-cgi/show.pl?cmd=tmpl&state=p_prj_teams_season&id=4370&id2=425&id3=25378&id4=1&key=0] och ''Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy'' [http://www.cev.lu/mmp-cgi/show.pl?cmd=tmpl&state=p_prj_teams_season&id=4382&id2=428&id3=25388&id4=2&key=0] i [[Europa Challenge cupen]]. Hemmaplan för alla tre elitklubbar är [[Sport Palace Budivelnyk]]. * [http://www.volley.krug.ua/ Krug Tjerkasy:s webbplats] {{ru ikon}}{{en ikon}} * [http://khimvolokno.narod.ru/ Zlatogor Zolotonosha Tjerkasy:s webbplats] {{ru ikon}} * [http://www.azot.cherkassy.net/ Impexagro Sport Tjerkasy:s webbplats] {{ru ikon}}{{en ikon}} ===Fotboll=== Fotbollsklubben [[FC Dnipro Tjerkasy]] (ФК Дніпро Черкаси) fick efter säsongen 2007/08 lämna Ukrainas 2:a liga (Persja Liha) och spelar nu i Ukrainas 3:e liga (Druha Liha). Hemmastadion, [[Tjerkasy centralstadion]] (Черкассы Центральный стадион), byggdes [[1957]] och kan ta 10 321 åskådare. ([http://www.ukrsoccerhistory.com/sources/stadion_cherkasy.jpg Bild]) * [http://fc-dnipro.ck.ua FC Dnipro Tjerkasys webbplats] {{uk ikon}} ===Landhockey=== "[[Spartak Tjerkasy]]" (män) spelar i högsta ukrainska [[landhockey]] serien. ===Gymnastik=== *[[Irina Krasnjanska]] [http://www.fig-gymnastics.com/events/athletes/bio.jsp?ID=5459] blev 2006 världsmästare på bom. Hon deltog i [[OS 2004]] och blev 4:a i lagtävlingen. [http://images.highbeam.com/drsservice/servicemanager/do/service?serviceid=getcomponent&docid=130257686&mt=image%2Fjpeg&ts=4530353234413446344135323141&doclocation=07%2FC3%2F93%2F16.jpg Bild] *[[Alona Kvasja]] deltog i [[OS 2000]] och [[2004]] hon blev 4:a i lagtävlingen och 6:a i hopp 2004. ===Kanot=== Klubberna Dynamo Tjerkasy och Avangard Tjerkasy har en stor träningsanläggning vid Dnjepr och har haft har haft flera idrottare av internationell klass. *[[Valentin Demjanenko]] världsmästare på C1 200 meter och finalist vid [[OS]] [[2004]] i [[Aten]]. *[[Aleksandr Motuzenko]] vann OS silver på C4 1000 meter vid OS [[1988]] [[Seoul]]. *[[Andrej Chimitj]] vann OS guld på C2 1000 meter vid OS 1964 i [[Tokyo]]. == Arkitektur == [[Bild:Building in Cherkasy.jpg||right|thumb|350px|Bröllopspalatset i Scherbinys herrgård]] Staden har förstörts ett flertal gånger och byggts upp på nytt. I dag finns bara några få byggnader från [[1800-talet]]. Dagens stadsplanering utgår från ett rutsystem med breda långa gator. Den övergripande planen utformades [[1826]] av den skotske arkitekten [[William Hastie]]. ===Scherbinys herrgård=== I korsningen mellan Chresjtjatykgatan och Leningatan ligger den föra detta affärsmannen A Scherbinys herrgård. Huset byggdes i [[jugendstil]] [[1892]]. Från [[1907]] till [[1912]], var byggnaden [[Zemskaja]]s regeringsbyggnad. Byggnaden hade under [[Sovjetunionen|sovjettiden]] flera funktioner. Bland annat var den i början av [[1930-talet]] den statliga ungdomsorganisationen [[Sovjetunionens unga pionjärer|Pionjärernas]] Palats. Sedan [[1970]] används byggnaden som ”bröllopspalats”. ([http://www.mfa.gov.ua/data/upload/publication/main/en/316/cherkasy2.jpg Bild]) ===Det gamla "Slavjanskaja-hotellet"=== I korsningen av Chresjtjatykgatan och O Dasjkevitjagatan finns en byggnad, uppförd i slutet av [[1800-talet]] i [[neoklassisk]] stil. Husets fasad är utsmyckad med många dekorativa detaljer, som kupoler och graciösa kolumner. I huset låg tidigare hotellet "Slavjanskaja". I januari [[1919]] blev byggnaden rödrebellernas högkvarter. Efter [[oktoberrevolutionen]] och fram till mitten av [[1970-talet]] låg hotellet "Dnjepr" här, därefter övertogs byggnaden av olika myndigheter. I dag är byggnaden nyrenoverad och inrymmer "Ukrsotsbank". ===Vattentornet=== I staden finns en unik byggnad, nämligen det hyperboloida [[vattentorn]]et ([http://www.ckrada.com/special/vodokanal/images/galery/big/13.jpg Bild]). Det är en av världens första [[Hyperboloid|hyperboloida]] konstruktioner. Tornet ritades av ingenjören och vetenskapsman [[Vladimir Sjuchov]]. Då det byggdes fanns det endast några få liknande konstruktioner i världen. Det mest kända är [[Sjuchovtornet]] i [[Moskva]]. Hyperboloidtekniken har senare används av bland andra de kända arkitekterna: [[Gaudi]], [[Le Corbusier]] och [[Oscar Niemeyer]]. ==Kultur, underhållning och sevärdheter == [[Bild:CherkasyPhilarmonic.jpg||right|thumb|320px|Tjerkasy filharmoni och kammarorkester]] ===Teatrar och konsertsalar=== *[[Sjevtjenko musik- och dramateater]] här spelas skådespel bland annat av den lokala författaren Taras Sjevtjenko. Här håller man också den årliga teaterfestivalen. Teatern ligger passande nog på Sjevtjenko-boulevarden. *[[Kulturpalatset "Druzjba narodov"]] är Tjerkasy konsertsal som besöks av många av de största ukrainska och ryska artisterna på sina turnéer. Den ligger på Sjevtjenko-boulevarden. *[[Tjerkasy filharmoni och kammarorkester]] har en egen nyrenoverad konsertsal i centrala Tjerkasy. Här håller man också den årliga jazzfestivalen. ===Museer=== *[[Tjerkasy lokalhistoriska museum]] *[[Tjerkasys historiske museum]] *[[Sjevtjenko museum]] finns i Tjerkasys äldsta byggnad från [[1852]]. I detta hus bodde Taras Sjevtjenko under sina besök i staden. *[[Tjerkasy konstmuseum]] ===Monument=== [[Bild:Lenin statue cherkasy.jpg||right|thumb|250px|Den numera borttagna Leninstatyn i centrala Tjerkasy]] *Leninstatyn 15 meter hög staty av sovjetledaren [[Vladimir Lenin]] ([[1870]]-[[1924]]) av skulptören K A Kuznetsov från [[1969]]. Efter flera års diskussioner för och emot beslutade de lokala myndigheterna att ta bort statyn, vilket verkställts natten till 29 november 2008.[http://se.youtube.com/watch?v=cWYufxSwRBc&feature=related] *Bogdan Chmelnitskij-monumentet stort monument till minne om nationalhjälten Bogdan Chmelnitskij på Sjevtjenko-boulevarden. ([http://ukrainetrek.com/images/cherkasy-ukraine-city-bogdan-khmelnitskiy-monument.jpg Bild]) *Ivan Pidkova-monumentet till minne om den [[kosack]]iska [[hetman]]en [[Ivan Pidkova]]. *Sjevtjenko-monumentet framför Sjevtjenko musik- och dramateater av skulptörerna M K Vronskyj och A P Olejnik från [[1964]]. *Ärans berg; ett stort krigsmonoment, med en evig låga, till minne av de människor som dog under [[andra världskriget]]. Monumentet byggdes [[1975]] där Tjerkasyborgen tidigare låg. ([http://ukrainetrek.com/images/cherkasy-ukraine-city-hill-of-honor.jpg Bild]) *Afghanistan-monumentet till minne av Tjerkasy-regionens soldater som dog i [[Afghansk-sovjetiska kriget|Afghanistankriget]] (1979–1989). Det är tradition att nygifta par lägger blommor vid monumentet. ===Religiösa byggnader=== *[[Mikael (ärkeängel)|Sankt Michaels]] katedral är en [[Rysk-ortodoxa kyrkan|rysk ortodox]] [[kyrka]] i [[bysantinsk]] stil, som byggdes så sent som [[1994]]. [[Katedral|Katedralen]] är 58 meter lång, 53 meter bred och 72 meter hög, vilket gör den till den största [[kyrka|kyrkan]] i [[Ukraina]]. Den har en kapacitet på 12 000 stående besökare.<ref>http://www.go2kiev.com/view/cherkassy.html</ref> ([http://www.mfa.gov.ua/data/upload/publication/main/en/316/cherkasy.jpg Bild]) *[[Buddhism|Neo-buddistiska]] templet "Vita lotus". ([http://ukrainetrek.com/images/cherkasy-ukraine-city-architecture-7.jpg Bild]) ===Övrigt=== *Tjerkasy zoopark; ett mindre omodernt [[zoo]] på 8[[ha]] byggd [[1980]]. Har ca 200 [[djur]] fördelad på 100 [[arter]]. Tjerkasy zoopark finns ca 4 km från centrum. Intill zooet finns ett minitivoli för små barn. *Cirkus; Tjerkasy har ingen egen cirkus men besöks ofta av omkringresande cirkusar. Cirkusplatsen finns intill [[Tjerkasy centralstadion]]. *Parken till minne av 50-årsjubileet for Oktoberrevolutionen. Tjerkasys stora gröna oas. Parken ligger i den nordvästra ändan av Sjevtjenko-boulevarden. *Tjerkasys planetarium. ==Kända kulturpersoner från Tjerkasy== [[Bild:Taras Shevchenko.jpg||right|thumb|125px|Taras Sjevtjenko]] *[[Taras Sjevtjenko]] ([[1814]]-[[1861]]) Ukrainas nationalskald. Stadens huvudgata Sjevtjenko-boulevarden är uppkallad efter honom. *[[Maria Zankovetskaja]], skådespelare *[[Yuri Ilyenko]] filmregissör ([[1936]]-) *[[Ivan Karpenko-Kariy]] ([[Ivan Karpovitj Tobilevitj]]) ([[1845]]-[[1907]]) författare *[[Pavlo Tytjyna]] ([[1891]]-[[1967]]) författare *[[Les Gomin]] författare *[[:en:Vasyl Symonenko|Vasil Symonenko]] ([[1935]]-[[1963]]) författare *[[Konstantin Paustovskij]] (1892-1968) författare *[[:en:Louis Golding|Louis Golding]] ([[1895]]–[[1958]]) brittisk författare, föräldrarna var rysk-judiska immigranter från Tjerkasy. *[[Aleksandr Sjepenkov]] (1962-) konstnär *[[:en:Artem Ivanov|Artem Ivanov]] (1986-) popmusiker i den ryska gruppen Yin Yang. ==Vänorter== Tjerkasy har nio [[vänort|vänorter]]:<ref>[http://www.ckrada.com/?page=spivpracia Міжнародна співпраця м. Черкаси із закордонними містами-партнерами]</ref> * {{flaggbild|Polen}} [[Bydgoszcz]], [[Polen]] * {{flaggbild|USA}} [[Santa Rosa (Kalifornien)|Santa Rosa]], [[Kalifornien]], [[USA]] ([[:en:Santa Rosa, CA]]) * {{flaggbild|Azerbajdzjan}} [[Sumqayıt]], [[Azerbajdzjan]] * {{flaggbild|Ryssland}} [[Perm (stad)|Perm]], [[Ryssland]] * {{flaggbild|Serbien}} [[Sombor]], [[Serbien]] * {{flaggbild|Ungern}} [[Sátoraljaújhely]], [[Ungern]] * {{flaggbild|Tjeckien}} [[Chrudim]], [[Tjeckien]] ([[:en:Chrudim]]) * [[Bild:Transnistria State Flag.svg|22x15px|]] {{flaggbild|Moldavien}} [[Tiraspol]], [[Transnistrien]] / [[Moldavien]] * {{flaggbild|Kina}} [[Jilin stad]], [[Kina]] ([[:en:Jilin City]]) == Litteratur == * Anton Meiser: ''Die Hölle von Tscherkassy. Ein Kriegstagebuch 1943-1944'', Verlag Siegfried Bublies, Koblenz 1998, ISBN 3-926584-56-4. {{de ikon}} * ''Ткаченко О.'', ''Найдем С.'' Черкаси. - К., 1956. {{ru ikon}} * ''Кілессо С.'' Черкаси. - К. 1966 {{ru ikon}} * ''Ястребова Л.'' Пам'ятні місця Черкас. - Дніпропетровськ, 1971. {{ru ikon}} * ''Icтopiя мicт i ciл Укpaїнcькoї РCP - Черкаськa область (History of Towns and Villages of the Ukrainian SSR - Cherkasy Oblast''), Kiev. 1972.{{ru ikon}} * ''Енциклопедія українознавства: В 10 томах / Головний pедактор Володимир Кубійович.'' — Париж, Нью-Йорк: Молоде Життя, 1954—1989. {{ru ikon}} * ''Большой Советской Энциклопедии'' (Den stora Soviet Encyclopedian) [http://bse.sci-lib.com/article121904.html On-line] {{ru ikon}} * ''Boguslavskij V.V.,'' "Slavjanskaja entsiklopedija. Kijevskaja Rus'-Moskovija", Moskva, Olma-Press, 2005 (i 2 band), band 2, sid. 356. ISBN 5-224-02249-5, ISBN 5-224-02251-7. {{ru ikon}} * ''[[Nordisk familjebok]]'' (1904-1926) [http://runeberg.org On-line] {{sv ikon}} == Källor == <references/> ==Externa länkar== {{Portal Land| |Flagga=Bild:Flag_of_Ukraine.svg |Storlek=32px |Portal=Portal:Ukraina |Namn=Ukrainaportalen |}} * [http://www.ckrada.com/ Officiell webbplats] {{uk ikon}}{{ru ikon}}{{en ikon}} * [http://www.town.ck.ua/ Inofficiell info-portal] {{uk ikon}}{{ru ikon}}{{en ikon}} * [http://www.go2kiev.com/view/cherkassy.html Go2kiev – Cherkassy info] {{en ikon}} * [http://afisha.elit.ck.ua/ Cherkassy info] {{uk ikon}} * [http://www.oda.ck.ua/index.php Cherkasy regional state administration - info] {{uk ikon}} * [http://www.ukrainebiz.com/Articles/CherkasyFacts.htm Cherkasy oblast info] {{en ikon}} * [http://map.meta.ua/?map=cherk&l=ru/ Tjerkasy karta] {{ru ikon}} * [http://town.ck.ua/index.php?mode=9&sub=Web-cam&language=eng/ Live webbkamera från “Centraltorget"] {{uk ikon}}{{ru ikon}}{{en ikon}} {{commonscat|Cherkasy}} [[Kategori:Orter i Ukraina]] [[Kategori:Tjerkasy]] [[be:Горад Чаркасы]] [[bg:Черкаси]] [[cs:Čerkasy]] [[da:Tjerkasy]] [[de:Tscherkassy]] [[en:Cherkasy]] [[es:Cherkasy]] [[et:Tšerkassõ]] [[fi:Tšerkasy]] [[fr:Tcherkassy]] [[he:צ'רקסי]] [[hu:Cserkaszi]] [[id:Cherkasy]] [[ie:Cherkasy]] [[it:Čerkasy]] [[ja:チェルカースィ]] [[lt:Čerkasai]] [[nl:Tsjerkasy]] [[nn:Tsjerkasy]] [[no:Tsjerkasy]] [[pl:Czerkasy]] [[pt:Tcherkássi]] [[ro:Cerkasî]] [[ru:Черкассы]] [[uk:Черкаси]]

Tillbaka till Tjerkasy.