Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Parlament |namn=Sveriges riksdag |namn_hemland= |typ=[[Enkammarriksdag]] |emblem=[[Fil:Riksdagen.svg|100px|center|Tre kronor]] |1_kammaren= |1_talman=[[Per Westerberg]] (m) |1_platser=349 |1_fördelning=[[Socialdemokratiska arbetarepartiet]]: 130<br>[[Moderata samlingspartiet]]: 97<br>[[Centerpartiet]]: 29<br>[[Folkpartiet liberalerna]]: 28<br>[[Kristdemokraterna]]: 24<br>[[Vänsterpartiet]]: 22<br>[[Miljöpartiet de gröna]]: 19 |1_period=4 år |1_funktion=Stifta lagar, utse [[statsminister]], granska [[Sveriges regering|regeringen]], skriva motioner och utskottsbetänkanden<br> |2_kammaren= |2_talman= |2_platser= |2_fördelning= |2_period= |2_funktion= }} [[Fil:Riksdagshus_entre_2007_1.jpg|miniatyr|250px|Riksdagshusets entré]] [[Fil:Riksdagen-fran-vattnet-2004-05-09.jpg|miniatyr|250px|Västra riksdagshuset sett från [[Rosenbad]].]] [[Fil:Riksgatan_2007.jpg|miniatyr|250px|Riksgatan mellan de två huvudbyggnaderna.]] [[Fil:Riksdag assembly hall 2006.jpg|miniatyr|250px|Plenisalen (kammaren) i riksdagshuset.]] [[Fil:Andrakammarens_plenisal.jpg|miniatyr|250px|Andrakammarens plenisal.]] '''Sveriges riksdag''', ''riksdagen'', är [[Sverige]]s [[parlament]]. De folkvalda på riksnivå, [[riksdagsledamot|riksdagsledamöterna]], samlas i riksdagen, som har 349 ledamöter och leds av en [[talman]]. [[Riksdagsval i Sverige]] sker vart fjärde år, tredje [[söndag]]en i september. [[Riksmötets öppnande|Riksmötet öppnar]] den tredje tisdagen i september varje år utom valår, då det öppnar några veckor senare. För att ett parti ska få plats i riksdagen krävs minst fyra procent av rösterna vid ett val, eller tolv procent av rösterna i någon [[valkrets]]. Historiskt sett kan ordet riksdag ha tre betydelser; dels det beslutande och politiska organet, dels den tidsperiod under året då riksdagsarbetet pågår<ref>(sedan införandet av [[Regeringsformen|nuvarande regeringsform]] 1975 formellt kallat ''[[riksmöte]]'')</ref> och dels själva byggnaden, [[Riksdagshuset i Stockholm|riksdagshuset]]. == Organisation == Riksdagen är organiserad i sexton [[riksdagsutskott]] samt i [[EU-nämnden]]. [[Utrikesnämnden]] intar en särställning då den leds av statschefen, Konung [[Carl XVI Gustaf]], och är ett samrådsorgan mellan regeringen och riksdagen. Det årliga riksdagsarbetet indelas i arbetsperioder som kallas ''[[session]]er.'' Riksdagen är representerad i internationella organ, till exempel [[Europarådet]], [[Europeiska unionen]], [[Nordiska rådet]] och [[Förenta nationerna]]. Riksdagens funktion, direktiv och bestämmelser, föreskrivs av ''[[Riksdagsordningen]]'' (RO). Riksdagen har liksom regeringen myndigheter knutna till sig, vilka i flera fall har till funktion att verka för riksdagens kontrollmakt. För närvarande har riksdagen sju myndigheter: * [[Justitieombudsmannen]] * [[Riksrevisionen]] * [[Riksbanken]] * [[Valprövningsnämnden]] * [[Riksdagens arvodesnämnd]] * [[Statsrådsarvodesnämnden]] * [[Riksdagens överklagandenämnd]] * [[Riksdagsförvaltningen]] är en ytterligare myndighet som är knuten till riksdagen, som sköter den interna förvaltningen. == Uppgifter == Sveriges riksdag utgör landets lagstiftande makt. Den är Sveriges högsta beslutande organ, och den viktigaste [[demokrati]]ska församlingen i landet. Riksdagen debatterar, formulerar och beslutar om alla lagar i Sverige. Riksdagsarbetet består bland annat i att behandla förslag på nya lagar. Dessa finns i två varianter, dels [[proposition]]er som är förslag skrivna av regeringen. Dels [[motion]]er som är förslag som är författade av enskilda riksdagsledamöter. Dessa motioner och propositioner behandlas inom det utskott som har hand om förslagets ämnesområde och utskottets beslut skrivs ned i ett [[utskottsbetänkande]]. Riksdagsledamöterna arbetar även med att delta vid [[Arbetsplenum|arbetsplena]] och [[Bordläggningsplenum|bordläggningsplena]], framställa [[spörsmål]], [[interpellation]]er, till [[statsråd]], och i att debattera. Riksdagsledamöternas arbete pågår i stor utsträckning inom de enskilda utskotten. Riksdagen har även flera kontrolluppgifter, där den kontrollerar [[regeringen]]s och [[myndigheter]]nas arbete. Ett av riksdagens viktigaste beslut är att anta statens budget som lämnas som en [[proposition]] av regeringen till riksdagen två gånger per år. == Historia == {{Sveriges statsskick}} :''Huvudartikel: [[Riksdagens historia]]'' Redan år [[1435]] kallade man till ett möte i [[Arboga]] för att diskutera och besluta om rikets angelägenheter. [[Arboga möte]] har därför ibland kallats Sveriges första riksdag. Men först vid [[Gustav Vasa]]s två riksmöten i [[Västerås]] [[1527]] och [[1544]] kan man tala om en riksdag med representation av de fyra [[stånd]]en: adel, präster, borgare och bönder. Själva termen riksdag kom i bruk under [[1540-talet]]. På [[1600-talet]] skapades fastare regler för riksdagen. Utskottsväsendet växte fram. Bestämmelser infördes om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas. Det [[karolinska enväldet]], vars införande skedde i samverkan med riksdagen, försvagade riksdagens ställning. Riksdagen blev ett lydigt redskap i kungens händer. ===Frihetstiden=== Desto större dominans fick riksdagen under [[frihetstiden]] på [[1700-talet]], då i stort sett all makt koncentrerades till [[ständerna]]. Ett partisystem, ''[[Hattpartiet|hattar]]'' och ''[[Mösspartiet|mössor]]'', och en [[parlamentarism]], som företer vissa likheter med nutidens, växte fram. Traditionerna i det nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går tillbaka till denna tid (för exempel på riksdagsutskott under frihetstiden, se ''[[Riksdagen 1760-62]]''). Detta ''ständervälde,'' slutligen försvagat av ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar och korruption, föll samman när [[Gustav III]] genomförde sin oblodiga statsvälvning år [[1772]]. Makten gled sedan undan för undan över i kungens händer. ===1809 års författning=== År [[1809]] fick Sverige en ny [[författning]]. Den föreskrev en delning av makten mellan kungen och riksdagen, som fortfarande bestod av de fyra stånden. Även domstolar och myndigheter fick en självständig ställning och [[Justitieombudsmannen|JO]]-ämbetet inrättades. [[Maktdelningsläran]], som skilde mellan ''lagstiftande, dömande'' och ''verkställande'' makt, utövade stort inflytande på 1809 års regeringsform som, låt vara med stora ändringar, kom att gälla till och med år [[1974]]. Riksdagsordningen tillkom år [[1810]]. ===Tvåkammarsystem=== Under åren 1809–1974 gjordes viktiga förändringar i författningen för att även de framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade. År [[1865]] avskaffades [[ståndsriksdagen]] och ersattes med ett [[tvåkammarsystem]]. Efter tvåkammarriksdagens införande 1867 valdes första kammaren indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar. Den ansågs representera ”bildningen och förmögenheten”. Endast män var dock valbara på grund av ålders-, inkomst- och förmögenhetsvillkor. För valbarhet till första kammaren krävdes att man * hade fyllt 35 år * ''samt'' ** a) ägde en fastighet taxerad till minst 80&nbsp;000 [[riksdaler]] ''eller'' ** b) hade en skattepliktig inkomst på minst 4&nbsp;000 riksdaler. Endast 6&nbsp;000 personer i hela landet uppfyllde dessa krav; de 125 ledamöterna i första kammaren hade inte heller något arvode för sitt arbete i riksdagen. Ledamöterna i första kammaren fördelade sig 1867 yrkesvis som 40 procent högre ämbetsmän, 35 procent godsägare och 25 procent storföretagare. <ref name="Carlsson">Carlsson, Sten. "Partiväsendet i den svenska tvåkammarriksdagen 1867-1970". I Norberg, Anders m.fl (red.) (1988). ''Tvåkammarriksdagen 1867-1970''. Stockholm: Sveriges riksdag. ISBN 91-22-01286-9</ref> Jämsides med den allmänna rösträtten utvecklades och accepterades allmänt det parlamentariska styrelseskicket, som innebär att regeringen för sin existens är beroende av riksdagens stöd. ===Rösträtten=== Rösträttsfrågan kom att debatteras livligt från [[1860-talet]], då krav på en i praktiken allmän rösträtt fördes fram. Allmän rösträtt (men ej lika rösträtt) för män vid val till andra kammaren genomfördes år [[1909]]. År [[1918]] infördes allmän och lika rösträtt för män, och år [[1921]] för kvinnor, och inte förrän då blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket. Rösträtt till första kammaren 1867-1911 berodde på förmögenhet och inkomst och även bolag och juridiska personer kunde ha rösträtt. Även kvinnor som betalade skatt hade rösträtt. Mer än hälften av alla män hade kommunal rösträtt men eftersom rösträtten var graderad (ju större förmögenhet/inkomst desto fler röster hade väljaren) var det för de allra flesta meningslöst att delta i valen. Ledamöterna i första kammaren hade mandatperioder på nio år; en niondedel av kammaren byttes ut årligen. Rösträtt vid val till andra kammaren var mellan 1867 och 1911 begränsad på följande sätt: Rösträtt hade svenska medborgare, * som var män * 21 år fyllda *''samt'' **a) innehade fastighet taxerad till minst 1&nbsp;000 [[riksdaler]] (senare kronor) ''eller'' **b) arrende av jordbruksfastighet taxerad till minst 6&nbsp;000 riksdaler ''eller'' **c) uppbärande av skattepliktig inkomst på minst 800 riksdaler. *Dessutom krävdes att man hade betalat sina skulder (kommunalskatten) till kommunen. Reglerna om rösträtt gjorde att kammaren knappast valdes på ett demokratiskt sätt: 5,5 procent av befolkningen och 21 procent av alla myndiga män hade rösträtt. För att vara valbar måste man vara 25 år fyllda samt ha rösträtt. Rösträttsreformen 1909 innebar att andra kammarens väljarkår ökade från 9,5 procent till 19 procent av den totala folkmängden. Rösträttsåldern höjdes från 21 till 24 år. Män som levde av fattigvården, ej hade fullgjort värnplikt och kvinnor saknade generellt rösträtt. För val till första kammaren infördes en 40-gradig skala. År 1918 infördes kvinnlig rösträtt och kraven på betalda skulder till kommunen togs bort. Rösträttsåldern för val till andra kammaren sänktes till 23 år. Rösträttsåldern för val till första kammaren höjdes från 21 till 27 år (sänkt till 23 år 1937, 21 år 1941 och 20 år 1965). Den som var varaktigt försörjd av fattigvården eller satt i konkurs saknade fortfarande rösträtt. Kravet på fullgjord värnplikt togs bort 1922. Rösträttsreformerna innebar att 54 procent av hela befolkningen hade rösträtt 1921.<ref name="Carlsson"></ref> ===Enkammarsystem=== [[Fil:Rikgraph.png|miniatyr|250px|Riksdagens mandatfördelning 1929-2006.]] År [[1971]] övergavs tvåkammarsystemet och en kammare med 350 ledamöter infördes. Samtidigt gjordes utskottsväsendet om. Systemet med olika utskott för lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs och 16 utskott för olika ämnesområden, ''fackutskott,'' inrättades. Tre år senare, 1974, fick Sverige en ny regeringsform. [[Parlamentarism]]ens principer skrevs in i [[regeringsformen]] och talmannen tilldelades en central roll vid bildandet av regeringar. Till [[Svenska riksdagsvalet 1976|valet 1976]] sänktes rösträttsåldern från 20 år till 18 år. ===Jämviktsriksdag=== Olägenheterna med ett jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart. Vid [[Svenska riksdagsvalet 1973|riksdagsvalet 1973]] fick de socialistiska och borgerliga blocken 175 riksdagsplatser var. Det ledde till att flera omröstningar i riksdagen fick avgöras med hjälp av lotten. Den [[10 januari]] [[1975]] hölls riksdagens högtidliga öppnande som från och med detta år kallades riksmötets öppnande, i det provisoriska riksdagshuset vid [[Sergels torg]]. 1975 års riksmöte varade endast under vårsessionen eftersom riksdagens arbetsår ändrades från att tidigare ha omfattat en vår- och en höstsession till att omfatta en höst- och en vårsession. Den [[15 oktober]] [[1975]] öppnades således [[1975]]/[[1976]] års riksmöte och från och med [[1976]]/[[1977]] års riksmöte har kammaren 349 ledamöter. ===Fyraårig valperiod=== År [[1994]] fattade riksdagen två beslut som förändrade riksdagens arbete: dels att valperioden skulle förlängas från tre till fyra år, dels att budgetarbetet skulle effektiviseras. Det senare innebär att ''budgetåret'' numera löper på [[kalenderår]] samt att ''[[budgetpropositionen]]'' läggs fram och behandlas under hösten. ===Grafisk presentation av gamla valresultat=== {| class=wikitable border="1" |- | ALIGN="left" | Valår | ALIGN="right" WIDTH="25" BGCOLOR="{{moderaterna/meta/färg}}" | <FONT COLOR="white"> M </font> | ALIGN="right" WIDTH="25" BGCOLOR="{{centerpartiet/meta/färg}}" | <FONT COLOR="white"> C </FONT> | ALIGN="right" WIDTH="25" BGCOLOR="{{partifärg|fp}}" | <FONT COLOR="white"> FP </FONT> | ALIGN="right" WIDTH="25" BGCOLOR="{{kristdemokraterna/meta/färg}}" | <FONT COLOR="white"> KD </FONT> | ALIGN="right" WIDTH="25" BGCOLOR={{partifärg|nyd}} | NYD | ALIGN="right" WIDTH="25" BGCOLOR="{{partifärg|mp}}" | <FONT COLOR="white"> MP </FONT> | ALIGN="right" WIDTH="25" BGCOLOR="{{socialdemokraterna/meta/färg}}" | <FONT COLOR="white"> S </FONT> | ALIGN="right" WIDTH="25" BGCOLOR="{{vänsterpartiet/meta/färg}}" | <FONT COLOR="white"> V </FONT> | ALIGN="left" | Grafisk presentation | Röstande: |- | ALIGN="left" | [[1970]] | ALIGN="right" | <small> 41 </small> | ALIGN="right" | <small> 71 </small> | ALIGN="right" | <small> 58 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 163 </small> | ALIGN="right" | <small> 17 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|41|c|71|fp|58|s|163|v|17}} | 88,33% |- | ALIGN="left" | [[1973]] | ALIGN="right" | <small> 51 </small> | ALIGN="right" | <small> 90 </small> | ALIGN="right" | <small> 34 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 156 </small> | ALIGN="right" | <small> 19 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|51|c|90|fp|34|s|156|v|19}} | 90,84% |- | ALIGN="left" | [[1976]] | ALIGN="right" | <small> 55 </small> | ALIGN="right" | <small> 86 </small> | ALIGN="right" | <small> 39 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 152 </small> | ALIGN="right" | <small> 17 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|55|c|86|fp|39|s|152|v|17}} | 91,76% |- | ALIGN="left" | [[1979]] | ALIGN="right" | <small> 73 </small> | ALIGN="right" | <small> 64 </small> | ALIGN="right" | <small> 38 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 154 </small> | ALIGN="right" | <small> 20 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|73|c|64|fp|38|s|154|v|20}} | 90,72% |- | ALIGN="left" | [[1982]] | ALIGN="right" | <small> 86 </small> | ALIGN="right" | <small> 56 </small> | ALIGN="right" | <small> 21 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 166 </small> | ALIGN="right" | <small> 20 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|86|c|56|fp|21|s|166|v|20}} | 91,44% |- | ALIGN="left" | [[1985]] | ALIGN="right" | <small> 76 </small> | ALIGN="right" | <small> 44 </small> | ALIGN="right" | <small> 51 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 159 </small> | ALIGN="right" | <small> 19 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|76|c|44|fp|51|s|159|v|19}} | 85,96% |- | ALIGN="left" | [[1988]] | ALIGN="right" | <small> 66 </small> | ALIGN="right" | <small> 42 </small> | ALIGN="right" | <small> 44 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 20 </small> | ALIGN="right" | <small> 156 </small> | ALIGN="right" | <small> 21 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|66|c|42|fp|44|mp|20|s|156|v|21}} | 85,96% |- | ALIGN="left" | [[1991]] | ALIGN="right" | <small> 80 </small> | ALIGN="right" | <small> 31 </small> | ALIGN="right" | <small> 33 </small> | ALIGN="right" | <small> 26 </small> | ALIGN="right" | <small> 25 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 138 </small> | ALIGN="right" | <small> 16 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|80|c|31|fp|33|kd|26|nyd|25|s|138|v|16}} | 86,73% |- | ALIGN="left" | [[1994]] | ALIGN="right" | <small> 80 </small> | ALIGN="right" | <small> 27 </small> | ALIGN="right" | <small> 26 </small> | ALIGN="right" | <small> 15 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 18 </small> | ALIGN="right" | <small> 161 </small> | ALIGN="right" | <small> 22 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|80|c|27|fp|26|kd|15|mp|18|s|161|v|22}} | 86,82% |- | ALIGN="left" | [[1998]] | ALIGN="right" | <small> 82 </small> | ALIGN="right" | <small> 18 </small> | ALIGN="right" | <small> 17 </small> | ALIGN="right" | <small> 42 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 16 </small> | ALIGN="right" | <small> 131 </small> | ALIGN="right" | <small> 43 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|82|c|18|fp|17|kd|42|mp|16|s|131|v|43}} | 81,39% |- | ALIGN="left" | [[2002]] | ALIGN="right" | <small> 55 </small> | ALIGN="right" | <small> 22 </small> | ALIGN="right" | <small> 48 </small> | ALIGN="right" | <small> 33 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 17 </small> | ALIGN="right" | <small> 144 </small> | ALIGN="right" | <small> 30 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|55|c|22|fp|48|kd|33|mp|17|s|144|v|30}} | 80,11% |- | ALIGN="left" | [[2006]] | ALIGN="right" | <small> 97 </small> | ALIGN="right" | <small> 29 </small> | ALIGN="right" | <small> 28 </small> | ALIGN="right" | <small> 24 </small> | ALIGN="right" | <small> </small> | ALIGN="right" | <small> 19 </small> | ALIGN="right" | <small> 130 </small> | ALIGN="right" | <small> 22 </small> | align="left" | {{mandatstapel|m|97|c|29|fp|28|kd|24|mp|19|s|130|v|22}} | 81,99% |} ==Riksdagen i dag== ===Riksdagspartier=== Partier representerade i Sveriges riksdag idag (med resultat i [[riksdagsvalet i Sverige 2006]]) är *[[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti]] (34,99 %), *[[Moderata samlingspartiet]] (26,23 %), *[[Centerpartiet]] (7,88 %), *[[Folkpartiet liberalerna]] (7,54 %), *[[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] (6,59 %), *[[Vänsterpartiet]] (5,85 %) samt *[[Miljöpartiet de Gröna]] (5,24 %). ===Småpartispärrar=== Det finns en begränsning om att politiska partier måste erhålla minst fyra procent av de avlagda rösterna för att komma in i riksdagen – denna gräns brukar kallas ''”[[fyraprocentsspärr]]en”''. Om partiet får minst tolv procent av rösterna i en [[valkrets]] så kan det dock få del av valkretsens fasta mandat. Det har dock aldrig hänt att ett parti kommit in i riksdagen på det sättet. ===Mandat per parti=== [[Fil:Mandatfördelning i Sveriges riksdag.png|höger|200px|Mandatfördelning i Sveriges riksdag]] {| border="0" cellpadding="0" cellspacing="4" |----- | bgcolor="#D11E17" width="16" | | [[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti]]: 130 |----- | bgcolor="#00529C" | | [[Moderata samlingspartiet]]: 97 |----- | bgcolor="#009D57" | | [[Centerpartiet]]: 29 |----- | bgcolor="#3399FF" | | [[Folkpartiet liberalerna]]: 28 |----- | bgcolor="#003399" | | [[Kristdemokraterna]]: 24 |----- | bgcolor="#A11C21" | | [[Vänsterpartiet]]: 22 |----- | bgcolor="#009900" | | [[Miljöpartiet de gröna]]: 19 |} == Se även == * [[Riksdag]] * [[Riksdagshuset i Stockholm]] * [[Gamla riksdagshuset]] * [[Betänkande]]n * [[Proposition]] * [[Motion]]er * [[Sveriges statsskick]] * [[Svensk politik]] * [[Lista över talmän i Sveriges riksdag]] * [[Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2006-2010]] == Externa länkar == {{commons|Riksdag}} * [http://www.riksdagen.se/ Riksdagen] == Referenser == <references /> [[Kategori:Politik i Sverige|Riksdagen]] [[Kategori:Sveriges riksdag| ]] [[Kategori:Europas parlament]] [[az:Riksdaq]] [[br:Riksdag]] [[ca:Parlament suec]] [[da:Riksdagen]] [[de:Reichstag (Schweden)]] [[en:Parliament of Sweden]] [[es:Riksdag]] [[fi:Ruotsin valtiopäivät]] [[fr:Riksdag (Suède)]] [[hu:Riksdag]] [[it:Riksdag (Svezia)]] [[ja:リクスダーゲン]] [[ka:რიქსდაგი]] [[nl:Rijksdag (Zweden)]] [[no:Sveriges riksdag]] [[pl:Riksdag]] [[pt:Riksdag]] [[ru:Риксдаг]]

Tillbaka till Sveriges riksdag.