Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Invandrare_utvandrare_Sverige_1850-2007.svg|thumb|330px|Invandring (röd linje) och utvandring (blå linje) i Sverige per år, 1850-2007.]] '''Sveriges migrationshistoria''' beskriver [[migration]] av människor till och från [[Sverige]] genom historien. Registrering av in- och utvandring började först under senare delen av [[1800-talet]]. Tidigare in- och utvandring kan dock bedömas med hjälp av [[historia|historisk]], [[arkeologi]]sk och [[populationsgenetik|populationsgenetisk]] forskning. Sveriges nivåer av in- och utvandring har varierat kraftigt genom historien. Under långa perioder förekom inga större folkförflyttningar över [[gräns]]erna. De högsta noterade nivåerna för utvandring gäller åren 1880-1893, då i genomsnitt 0,83 % av befolkningen utvandrade varje år. De högsta historiska nivåerna för invandring inträffar idag. Historiska nivåer av inåtriktad migration kan inte jämföras med dagens invandring på omkring 1 % av befolkningen per år. År 2007 års invandring är 35 gånger större än invandringen år 1875 och 3,8 gånger större än invandringen år 1960.<ref>Statistiska Centralbyrån: Befolkningsutvecklingen i riket. År 1749-2007 [http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefUtv1749&omradetext=Befolkning&tabelltext=Befolkningsutvecklingen+i+riket%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&deltabell=+&deltabellnamn=Befolkningsutvecklingen+i+riket%2E+%C5r&innehall=Doda&starttid=1749&stopptid=2007&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 SCB databas]</ref> ==De första migrationerna till Sverige== Det är troligt att det levde människor i Sverige redan före den sista [[istiden]], men dagens etniska svenskar härstammar från jägar-samlar grupper som besatte Sverige efter den sista inlandsisens tillbakadragande. Dessa grupper flyttade upp i Sverige för omkring 12-13 000 år sedan.<ref>Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet</ref> Europa har upplevt tre stora migrationsvågor efter istiden. Den första som ett resultat av isens tillbakadragande, den andra i samband med jordbrukets införande, för 10 - 6000 år sedan, den tredje idag. I vilken grad Europas befolkning härstammar från den första eller andra - den [[neolitiska]] - vågen är föremål för fortsatt forskning. Däremot vet man att den neolitiska bondeinvandringen, som nådde Sverige för 6 200 år sedan, hade mycket ringa betydelse här.<ref>Chikli et al (2002). Y genetic data support the Neolithic demic diffusion model. PNAS vol 99 (17).</ref><ref>Sampietro ML, et al (2007). Palaeogenetic evidence supports a dual model of Neolithic spreading into Europe. Proc Biol Sci 274:2161-2167</ref> Moderna populationsgenetiska studier visar att dagens etniska svenskar till omkring 85 % härstammar från de första jägar-samlargrupperna.<ref name=Karlsson>Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective. European Journal of Human Genetics 14, 963–970.</ref><ref name=Malnström>Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.</ref> Det innebär att den invandring som kommit efter detta måste ha varit mycket blygsam. Den invandring Sverige upplever idag är därmed den största migrationsrelaterade demografiska förändringen i Sverige sedan istiden. ==Medeltid och tidigmodern tid== Invandringen till Sverige från medeltiden fram till andra världskriget var begränsad; dess betydelse ska inte överdrivas.<ref name="FATFs10">{{bokref|titel=Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring|författare=[[Christer Lundh|Lundh, Christer]] & [[Rolf Ohlsson|Ohlsson, Rolf]]|år=1994|sid=10}}</ref> Interkontinentalt resande existerande till exempel inte för vanliga människor före 1600-talet. Den första ökningen av viss närliggande migration till Sverige skedde under [[Hansan]]s tid. [[Tysk]]a köpmän och [[hantverkare]] slog sig ner främst i städerna under 1400- och 1500-talen, men också i [[Bergslagen]]. Mindre grupper av [[valloner]] migrerade till Sverige på [[1600-talet]], se [[valloner i Sverige]]. Totalt sett blev omkring 900 valloner kvar i Sverige.<ref>Nationalencyklopedin: ''Valloner''</ref> Många av städerna i medeltidens Sverige var tyskdominerade, med ett tyskspråkigt borgerskap som även hade kontroll över stadens magistrat och hur staden skulle styras.{{ifrågasatt}} [[Holländare]] och [[engelsmän]] invandrade som köpmän och industriidkare på 1600-talet, särskilt till [[Göteborg]]. På grund av [[stad|städernas]] ringa storlek var dessa grupper dock små i förhållande till totalbefolkningen. I början/mitten av 1400-talet hade [[Stockholm]] uppskattningsvis ca fem tusen invånare. Den mest omfattande migrationen under 1600-talet var från [[Finland]], som då dock tillhörde det svenska riket. Närmare 40&nbsp;000 finska svedjebönder flyttades under 1600-talet till främst till Värmland och Dalarna.<ref name="FATFs10">{{bokref|titel=Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring|författare=[[Christer Lundh|Lundh, Christer]] & [[Rolf Ohlsson|Ohlsson, Rolf]]|år=1994|sid=10}}</ref> För [[adel]] och stormän har möjligheterna till migration i viss mån skiljt sig. Kungar och drottningar har i många fall migrerat till eller från Sverige, framför allt gentemot Tyskland, Frankrike och Sveriges grannländer. ==Modern tid== ===Emigrationstiden=== {{huvudartikel|Emigrationen från Sverige till Nordamerika}} Fram till 1930 hade Sverige under perioder ett betydande utvandringsöverskott. Under åren 1851 - 1930 emigrerade ca 1,5 miljoner människor. 1,2 miljoner av dessa, 23 procent av Sveriges befolkning år 1900, emigrerade till Nordamerika.<ref name="FATFs11">{{bokref|titel=Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring|författare=[[Christer Lundh|Lundh, Christer]] & [[Rolf Ohlsson|Ohlsson, Rolf]]|år=1994|sid=11}}</ref> Huvudskälet till emigrationen var den stora skillnaden i levnadsstandard mellan Sverige och Nordamerika.<ref name="FATFs11">{{bokref|titel=Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring|författare=[[Christer Lundh|Lundh, Christer]] & [[Rolf Ohlsson|Ohlsson, Rolf]]|år=1994|sid=11}}</ref> Under samma tid återkom cirka 200&nbsp;000 av dessa personer till Sverige, men merparten stannade utomlands. Sverige var efter Norge och Irland det främsta emigrantlandet i Europa sett till andelen av befolkningen som emigrerade. Det förekom dock samtidigt viss invandring, förutom återvändande emigranter även en del tyska och engelska specialister inom till exempel industri och hantverk som slog sig ned i Sverige. Denna invandring var dock jämförelsevis obetydlig. Den svenska invandringspolitiken 1860-1917 var oreglerad. Nivåerna på invandringen var så små, att de saknade politiskt intresse. Man behövde varken pass, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att bosätta sig i Sverige. Dock kunde man avvisa tiggare, zigenare och kriminella.<ref name="FATFs12">{{bokref|titel=Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring|författare=[[Christer Lundh|Lundh, Christer]] & [[Rolf Ohlsson|Ohlsson, Rolf]]|år=1994|sid=12}}</ref> ===Världskrigen=== Åren 1917-1945 genomfördes regleringar av migrationen runt om i världen. Polisen började avvisa utlänningar som saknade [[pass]], [[visum]] och [[uppehållstillstånd]]. Under 1930-talet var flyktingpolitiken restriktiv, men den luckrades upp när Danmark och Norge drogs in i andra världskriget. Från Finland kom också så kallade [[krigsbarn]], av vilka majoriteten planenligt återvände efter krigets slut. Sedan 1930 har invandringen till Sverige varit större än utvandringen.<ref name="FATFs11">{{bokref|titel=Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring|författare=[[Christer Lundh|Lundh, Christer]] & [[Rolf Ohlsson|Ohlsson, Rolf]]|år=1994|sid=11}}</ref> Det berodde till en början på att utvandringen till Amerika stannade av men mot slutet av [[andra världskriget]] kom en ström av krigsflyktingar till Sverige. Flyktingarna kom hit främst från de baltiska och nordiska länderna. Ungefär 200 000 flyktingar från grannländerna kan ha kommit till Sverige under 1944 och 1945, men antalet är osäkert eftersom de inte ingår i befolkningsstatistiken. De danska och norska flyktingarna återvände i allmänhet till hemländerna vid krigsslutet. Av de 70 000 finska krigsbarnen återvände 80 % till Finland. En övervägande del av de 30 000 esterna blev kvar i Sverige medan två tredjedelar av polackerna reste tillbaka eller vidare till USA.<ref name=>Sundkvist, Jan (2002). "Invandringen till Sverige 1945-2001". i ''Födelselandets betydelse: En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige''. Statens folkhälsoinstitut 2002:29. [http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/invinlaga.pdf full-text pdf]</ref> ==Efterkrigstiden== Under efterkrigstiden har invandringen till Sverige ökat starkt. Från slutet av 1940-talet och fram in på mitten av 1970-talet skedde en omfattande ''[[arbetskraftsinvandring]]'' som svar på en direkt efterfrågan från den svenska [[industri]]n. Rekryteringsresor gjordes till länder som [[Jugoslavien]], [[Italien]], [[Grekland]] och [[Österrike]]. Under 1980-talet ersattes denna av s.k ''anknytningsinvandring'', det vill säga anhöriga till tidigare invandrade. 1967 infördes bestämmelsen att alla utomnordiska 'sökande' måste ha ordnat med arbete, arbetstillstånd och bostad före inresan. En effekt av detta blev att [[Finland]] blev ett högintressant land att hämta arbetskraft ifrån eftersom levnadsstandarden där var lägre liksom lönerna samtidigt som det låg inom Norden. År 1970 slog den finska invandringen till Sverige rekord med 90&nbsp;000 nyanlända finnar. Den finska invandringen till Sverige uppgick till 400&nbsp;000 personer mellan 1945-1980, samtidigt var utvandringen av finnar under samma tid 20&nbsp;0000. Efter ett par år under 1970-talet då emigrationen var större än immigrationen (främst gästarbetare som återvände till sina hemländer samtidigt som industrikonjukturen vände ner) återgick Sverige till ett invandringsöverskott. Enligt Thomas Hammar var [[LO]] en viktig förklaring till varför invandringen minskade, då de var i position att neka arbetssökande från att få komma in i landedet. I en cirkulskrivelse från LO till de lokala förbunden påbjöd de att vara restriktiva med att tillåta ansökningar, och enligt den dåtida strukturen utfärdades allt färre arbetstillstånd.<ref>{{bokref|titel=[http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_vxu_diva-2212-2__fulltext.pdf "Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra såhär."]|författare=[[Jesper Johansson|Johansson, Jesper]]|år=2008|sid=207}}</ref> De senare åren har invandringen ökat mycket kraftigt, till följd av allt generösare regler för invandring till Sverige. Invandringen till Sverige skiljer sig starkt från den i andra industriländer. I Sverige har nästan alla invandrare kommit som asylsökande eller som anhöriga, i andra länder är invandringen i långt högre grad inriktad på arbetsmarknadens behov. Under perioden [[1980]]-[[2002]] är andelen [[asylsökande]] 33,3 procent och anhöriginvandrare 51 procent. Arbetsmarknadsinvandrare utgör 1,2 procent av de beviljade uppehållstillstånden. Även utvandringen har ökat !5 december 2008 beslutades om en friare [[arbetskraftsinvandring]] av regeringen med stöd av [[miljöpartiet]]. Regeringen har också föreslagit att ett försörjningskrav införs som krav för anhöriginvandring, vilket innebär att den som vill att familjen ska kunna komma till Sverige först måste hitta ett arbete och en ordnad bostad som familjen kan bo i. En utredning överlämnade sina förslag på hur ett försörjningskrav kan införas till migrationsminister [[Tobias Billström]] den 1 december 2008. ==Av [[Migrationsverket]] beviljade uppehållstillstånd== {| width="80%" border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;" |----- valign="top" ! width="50%" align="left" | Grupp ! width="25%" | Antal år 2006 ! width="25%" | Ackumulerat <br>åren 1980-2006 |----- | [[Kvotflykting]]ar || <div align="right">1 626</div> | <div align="right">35 172</div> |----- | Flyktingar enl. FN-konvention || <div align="right">963</div> | <div align="right">22 677</div> |----- | '''Totalt flyktingar''' || <div align="right">2 589</div> | <div align="right">57 849</div> |----- | [[Krigsvägrare]]^{<small>1</small>} | <div align="right">-</div> || <div align="right">3 036</div> |----- | [[de facto-flykting]]ar ^{<small>1</small>} | <div align="right">-</div> || <div align="right">37 726</div> |----- | Övriga [[skyddsbehövande]] ^{<small>2</small>} | <div align="right">3 728</div> || <div align="right">11 628</div> |----- | Humanitära skäl || <div align="right">3 657</div> | <div align="right">163 428</div> |----- | Tillfällig lag (barn och barnfamiljer) || <div align="right">10 689</div> | <div align="right">13 051</div> |----- | '''Totalt flyktingar eller motsvarande''' | <div align="right">20 663</div> || <div align="right">286 718</div> |----- | Anhöriga<br> || <div align="right">26 831</div> | <div align="right">472 127</div> |----- | Arbetsmarknadsinvandrare || <div align="right">349</div> | <div align="right">9 748</div> |----- | Gäststudenter || <div align="right">7 331</div> | <div align="right">60 367</div> |----- | Adopterade barn || <div align="right">623</div> | <div align="right">21 067</div> |----- | Enl. EES-avtal || <div align="right">19 506</div> | <div align="right">116 201</div> |----- | '''Totalt''' | <div align="right">'''75 303'''</div> | <div align="right">'''966 228'''</div> |----- | Totalt enligt Migrationsverket || <div align="right">75 303</div> | <div align="right">1 004 451</div> |} 1) Upphörde [[1 januari]] [[1997]] och ersattes med övriga [[skyddsbehövande]]. 2) Fr.o.m. [[1 januari]] [[1997]], ersatte [[de facto-flykting]] och [[krigsvägrare]]. ==Se även== * [[Sveriges invandringspolitik]] * [[Sveriges historia]] * [[Asylsökande]] * [[Invandring]] * [[Flykting]] * [[Asyl]] ==Referenser== ===Litteratur=== {{bokref|titel=Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring|författare=[[Christer Lundh|Lundh, Christer]] & [[Rolf Ohlsson|Ohlsson, Rolf]]|utgivare=[[SNS Förlag]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|år=1994|id=ISBN 91-7150-544-X|uppslagsord=}} ===Fotnoter=== <references/> {{Minoriteter i Sverige}} [[Kategori:Migration]]

Tillbaka till Sveriges migrationshistoria.