Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Svensk Talfilm''' var ett av de mer kända svenska [[filmbolag]]en från 1930-talet fram till 1960-talet. Bolaget ägdes till största del av [[Gösta Sandin]] (1892-1969). Svensk Talfilm var också delägare i [[Centrumateljéerna|AB Centrumateljéerna]] som restes på [[Djurgården]] i [[Stockholm]]. Bolaget producerade 65 filmer mellan åren 1933-1968. Bland dessa återfinns klassiker såsom [[Åsa-Nisse]]-filmerna, [[Rännstensungar (1944)|Rännstensungar]], [[Adolf Armstarke]] och [[Aktören]]. ==Lustspel under 1930-talet== [[Gösta Sandin]] började som texttryckare på filmbolaget [[Svenska Bio]] men vid första världskrigets slut startade han ett eget bolag tillsammans med Carl Fritiof Andersson, "Kino-Andersson". Det bolaget blev 1920 [[Kinocentralen|Kinocentralen AB]] vars verksamhet bestod av att vara ett filmlaboratorium där Sandin var vice VD. Under 1920-talet producerade Sandin långfilmer. 1932 bildade han det egna bolaget Publikfilm som spelade in tre filmer, däribland ''[[Bröderna Östermans huskors]]''. Långfilmen ''[[Två hjärtan och en skuta]]'' blev [[Edvard Persson]]s första ljudfilm. Sandin lyckades inte få kontrakt med Persson, däremot skrev skådespelaren [[Erik Berglund|Bullen Berglund]] ett tvåårskontrakt och medverkade i ''[[Hustru för en dag]]''. De tre filmerna spelades in i en ateljé i [[Segeltorp]] utanför Stockholm, "Hollytorp". Publikfilm lyckades inte få finansiärer för fortsatt verksamhet och Sandin bildade istället ett nytt bolag, Svensk Talfilm. Tillsammans med direktör Halvar R. Olson bildades distributionsbolaget Stockholms Filmcentral. Olson ägde också hälften av filmbolaget Ekfilm, som ägde rättigheterna till några filmlustspel. Sandin köpte den andra halvan och efter olika turer gick Stockholms Filmcentral i konkurs 1935 och Sandin stod som ägare till distributionsbolaget samt Ekfilms och Publikfilms filmrättigheter. Sandin bildade 1933 ett nytt distributionsbolag, Svensk Talfilms Distributionsbyrå AB. Svensk Talfilms första egna film var lustspelet ''[[Djurgårdsnätter]]'' från 1933 med Bullen Berglund och [[Sture Lagerwall]]. Regissören [[Ivar Johansson (regissör)|Ivar Johansson]] spelade samma år in ''[[Hälsingar (film, 1933)|Hälsingar]]'' med [[Inga Tidblad]] i huvudrollen. Bullen Berglunds kontrakt hos bolaget avslutades 1934 med ''[[Kungliga Johansson]]'' där regementskocken Carl-Ulrik avancerar till försvarsminister. Samma år kom bolagets första film med [[Adolf Jahr]], ''[[En bröllopsnatt på Stjärnehov]]''. Adolf Jahr hade huvudrollen i bolagets stora succéer, ''[[Samvetsömma Adolf]]'' från 1936 och ''[[Adolf Armstarke]]'' från 1937. Den populäre skådespelaren [[Sigurd Wallén]] blev en av bolagets flitiga regissörer, bland annat regisserade han den av [[Landsorganisationen i Sverige|LO]] finansierade ''[[Mot nya tider]]'' om den svenska arbetarrörelsen. Sandin anställde [[Torsten Lundqvist]] som manusförfattare i början av 1930-talet och Lundqvist kom att bli bolagets mest anlitade manusförfattare. Fram till sin död stod Lundqvist bakom manus till 20 av bolagets filmer. Professorn i filmvetenskap [[Leif Furhammar]] kallar Lundqvist för en rask brödskrivare och en nolla och att detta motsvarade Svensk Talfilms krav. ==Beredskapsfilmer under 1940-talet== I och med andra världskrigets utbröt var bolaget snabbt med att producera patriotiska beredskapsfilmer, exempelvis ''[[Alle man på post]]'' med [[Bengt Idestam-Almquist]] som manusförfattare. Filmer som ''[[Kronans käcka gossar]]'' och ''[[Beredskapspojkar]]'' blandade patriotism med militärfars. I en rad av Svensk Talfilms filmer under kriget sågs [[Elof Ahrle]]. 1941 anställdes produktionsledaren [[Nils Berman]] vars inflytande gjorde att bolagets filmer under några år ofta hade litterär grund, exempelvis ''[[Doktor Glas (film)|Doktor Glas]]'' 1942 efter [[Hjalmar Söderberg]]s roman samt ''[[Herre med portfölj]]'' från 1943 med [[Georg Rydeberg]]. Även ''[[Vändkorset (film)|Vändkorset]]'' och ''[[Den heliga lögnen]]'' från 1944 var filmer med litterär grund. 1940 byggdes [[Centrumateljéerna]] på [[Ladugårdsgärdet|Gärdet]] i Stockholm. Ateljéerna bestod dels av en stor hall som tidigare använts som lantbruksutställningslokal, dels tidigare kasernbyggnader som senare kom att användas av [[Tekniska museet]]. Där kom en rad av bolagets långfilmer att spelas in fram till 1943. Sommaren 1944 flyttade bolaget till Malmö och den första film som spelades in där var ''[[Skåningar]]''. Filmen blev ett publikfiasko. Desto större lycka hade bolaget med regissören Ragnar Frisk som spelade in melodramen ''[[Rännstensungar (1944)|Rännstensungar]]'' med Adolf Jahr och ''[[Sten Stensson kommer till stan]]'' med [[Nils Poppe]]. I den sistnämnda filmen spelar Nils Poppe [[Sten Stensson Stéen]], jur. kand. från Skåne som kommer till Stockholm med stor svada och missionen att ta itu med huvudstadens brottslighet. För Nils Poppe innebar framgången att han fick ett kontrakt med [[Svensk Filmindustri]]. Den som var bolagets stora stjärna under kriget var [[Elof Ahrle]] som vanligtvis spelade den hurtige och rejäle optimisten "Loffe" som med hjärtat på rätta stället får rätta till orättvisor och hjärtesorg. Efter krigsslutet hamnade den svenska filmproduktionen i kris, bland annat på grund av konkurrens från importerade filmer samt införandet av moms på biobiljetten och under 1946 hade ingen film från bolaget premiär. Bolaget försökte sig på spekulationsfilmer och nyinspelningar av 1930-talets framgångar utan att det hjälpte. 1949 kom komedifilmen ''[[Åsa-Nisse (film)|Åsa-Nisse]]'' som visade sig bli en framgång utan motstycke. Filmen blev den första i en serie om 15 filmer. Gösta Sandin såg till att som förspel ha en kortfilm med [[Anna-Lisa Öst|Lapp-Lisa]] för att på så vis locka en publik som vanligen inte gick på bio. En annan åtgärd var också att i filmen undvika svordomar, alkoholkonsumtion och skämt om sprit. Åtminstone de tre första filmerna om Åsa-Nisse hade en publik över en miljon vardera. Den som regisserade de flesta filmerna om Åsa-Nisse var [[Ragnar Frisk]]. Frisk var Svensk Talfilms allra flitigaste regissör och han regisserade 25 långfilmer för bolaget mellan 1939 och 1961. Frisk var bland de första som anställdes på Kinocentralen på 1920-talet. Bland Frisk meriter kan dock nämnas ''[[Aktören]]'' med Nils Poppe. Enligt Leif Furhammar är det mest typiska hos Frisk som regissör hans tilltagande slarvighet. I början av 1960-talet hade Gösta Sandin överlämnat ansvaret för bolaget till sina söner Hans och Urban och dessa ersatte Frisk som Åsa-Nisse-regissör med [[Börje Larsson]]. Under en period på 1950-talet ägde bolaget ett tiotal biografer i stockholmsområdet men dessa avvecklades snart. 1953 kom ytterligare en spekulationsfilm om "ungdom på glid", ''[[Fartfeber]]'' och följande år en melodram i travmiljö, ''[[De röda hästarna]]''. Utöver detta gjorde bolaget en rad komedifilmer av enklare slag med komikerpar som [[Gus Dahlström|Gus]] och [[Holger Höglund|Holger]] eller [[Åke Söderblom]] och [[Åke Grönberg]]. Bolaget producerade också några klippfilmer där man klippt ihop olika scener ur bolagets äldre filmer. Bolagets sista film blev ''[[Salta gubbar och sextanter]]'' 1965. 1977 ändrade bolaget namn till Kornknarren Aktiebolag. ==Filmografi== {| class="wikitable" |- style="background-color:#E9E9E9" !colspan="3"|Filmer producerade av Svensk Talfilm |- !rowspan="1"|År !rowspan="1"|Titel !rowspan="1"|Regissör |- |1933||[[Djurgårdsnätter]]||[[Gösta Rodin]] |- |1933||[[Hälsingar (film, 1933)|Hälsingar]]||[[Ivar Johansson (regissör)|Ivar Johansson]] |- |1933||[[Inled mig i frestelse (film)|Inled mig i frestelse]]||Gösta Rodin |- |1934||[[Kungliga Johansson]]||[[Sölve Cederstrand]] |- |1934||[[En bröllopsnatt på Stjärnehov]]||[[Torsten Lundqvist]] |- |1936||[[Samvetsömma Adolf]]||[[Sigurd Wallén]] |- |1937||[[Adolf Armstarke]]||Sigurd Wallén |- |1937||[[Familjen Andersson]]||Sigurd Wallén |- |1938||[[Två år i varje klass]]||Sigurd Wallén |- |1938||[[Sigge Nilsson och jag]]||Sigurd Wallén |- |1938||[[På kryss med Albertina]]||[[Per-Axel Branner]] |- |1939||[[Adolf i eld och lågor]]||Per-Axel Branner och [[Ragnar Frisk]] |- |1939||[[Mot nya tider]]||Sigurd Wallén |- |1939||[[Melodin från Gamla stan]]||Ragnar Frisk |- |1940||[[Kronans käcka gossar]]||Sigurd Wallén |- |1940||[[Åh, en så'n advokat]]||Gösta Rodin |- |1940||[[Karusellen går]]||Sigurd Wallén |- |1940||[[Alle man på post]]||[[Anders Henriksson]] |- |1941||[[Beredskapspojkar]]||Sigurd Wallén |- |1941||[[Nygifta (film)|Nygifta]]||Sigurd Wallén |- |1941||[[Uppåt igen]]||[[Gösta Cederlund]] |- |1942||[[Doktor Glas (film)|Doktor Glas]]||[[Rune Carlsten]] |- |1943||[[Som du vill ha mej]]||Gösta Cederlund |- |1943||[[Hon trodde det var han]]||Per-Axel Branner |- |1943||[[Aktören]]||Ragnar Frisk |- |1944||[[Lev farligt]]||[[Lauritz Falk]] |- |1945||[[Rännstensungar (1944)|Rännstensungar]]||Ragnar Frisk |- |1945||[[Sten Stensson kommer till stan]]||Ragnar Frisk |- |1945||[[Trav, hopp och kärlek]]||Ragnar Frisk |- |1945||[[Gomorron Bill!]]||Lauritz Falk |- |1947||[[Ungdom i fara]]||[[Per G. Holmgren]] |- |1947||[[Ebberöds bank (1946)|Ebberöds bank]]||[[Adolf Jahr]] |- |1947||[[Vår Herre tar semester]]||[[Peter Winner]] |- |1947||[[Här kommer vi]]||[[Sture Lagerwall]] och [[John Zacharias]] |- |1949||[[Hur tokigt som helst]]||(klippfilm) |- |1949||[[Åsa-Nisse (film)|Åsa-Nisse]]||Ragnar Frisk |- |1950||[[Åsa-Nisse på jaktstigen]]||Ragnar Frisk |- |1951||[[Kanske en gentleman (1950)|Kanske en gentleman]]||Ragnar Frisk |- |1951||[[Livat på luckan]]||(klippfilm) |- |1952||[[Adolf i toppform]]||(klippfilm) |- |1952||[[Åsa-Nisse på nya äventyr]]||Ragnar Frisk |- |1952||[[Han glömde henne aldrig]]||Robert B. Spafford och Sven Lindberg |- |1953||[[Åsa-Nisse på semester]]||Ragnar Frisk |- |1953||[[Fartfeber]]||[[Egil Holmsen]] |- |1953||[[Flottare med färg]]||Ragnar Frisk |- |1954||[[Bror min och jag]]||Ragnar Frisk |- |1954||[[Åsa-Nisse på hal is]]||Ragnar Frisk |- |1954||[[De röda hästarna]]||Ivar Johansson |- |1955||[[Flottans muntergökar]]||Ragnar Frisk |- |1955||[[Åsa-Nisse ordnar allt]]||Ragnar Frisk |- |1956||[[Bröderna Östermans bravader]]||Ragnar Frisk |- |1956||[[Åsa-Nisse flyger i luften]]||Ragnar Frisk |- |1957||[[Åsa-Nisse i full fart]]||Ragnar Frisk |- |1958||[[Klarar Bananen Biffen?]]||Ragnar Frisk |- |1958||[[Åsa-Nisse i kronans kläder]]||Ragnar Frisk |- |1959||[[Åsa-Nisse jubilerar]]||Ragnar Frisk |- |1960||[[Åsa-Nisse som polis]]||Ragnar Frisk |- |1961||[[Åsa-Nisse bland grevar och baroner]]||Ragnar Frisk |- |1962||[[Åsa-Nisse på Mallorca]]||[[Börje Larsson]] |- |1963||[[Åsa-Nisse och tjocka släkten]]||Börje Larsson |- |1963||[[Sten Stensson kommer tillbaka]]||Börje Larsson |- |1964||[[Åsa-Nisse i popform]]||Börje Larsson |- |1965||[[Salta gubbar och sextanter]]||Börje Larsson |- |1966||[[Dessa fantastiska smålänningar med sina finurliga maskiner]]||(klippfilm) |- |1968||[[Sarons ros och gubbarna i Knohult]]||(klippfilm) |} ==Källor== *{{bokref|författare=[[Leif Furhammar]]|år=1979|titel=Folklighetsfabriken. Porträtt av ett svenskt filmbolag|utgivare=Pan/Norstedts|utgivningsort=Stockholm|id=ISBN 91-1-793101-0}} ==Externa länkar== *{{SFDb|bolag=59841}} [[Kategori:Ej längre existerande svenska filmbolag]] {{rekommenderad}}

Tillbaka till Svensk Talfilm.