Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Artiklar om andra sjöar som heter Storsjön hittas på [[Storsjön (olika betydelser)]].'' {{Infobox sjö |NAME = Storsjön |BILD = Andersonbrygga.JPG |BILDBESKRIVNING = Storsjön och Andersöns brygga |GEO-LÄGE = {{koor|63_08_N_14_40_E_type:waterbody_region:SE|63°&nbsp;08′&nbsp;N, 14°&nbsp;40′&nbsp;O}} |LÄGE = [[Jämtland]] |TILLFLÖDE = [[Indalsälven]], [[Ytterån]], [[Billstaån]], [[Hovermoån]] samt uppskattningsvis 100 mindre [[bäck]]ar. |UTFLÖDE = Indalsälven |STRANDSTAD = [[Östersund]] |METERÖVERHAVET = 292 meter |YTA = 464 kvadratkilometer |SJÖLÄNGD = 70 kilometer |SJÖBREDD = 25 kilometer |SJÖVOLYM = 8.02 [[kubikkilometer]] |STRANDLINJE = 630 kilometer |MAX-DJUP = 74 meter |MED-DJUP = 17,3 meter |EGENHET = |BILD1 = Storsjön WorldWind.JPG |BILD1-BESKRIVNING = Satellitbild över Storsjön |BILD2 = |BILD2-BESKRIVNING = }} '''Storsjön''' ([[IPA]]: {{IPA|/ˈstuːˌʂœn/ }}) är en [[insjö]] i centrala [[Jämtland]] med en area på 464 kvadratkilometer. Den ligger i [[Indalsälven]]s vattensystem och är till ytan Sveriges femte största sjö. Storsjön är även landets fjärde största regleringsmagasin med en reglerbar volym på 1 250 miljoner kubikmeter, samt den största sjön inom ett enda län. Storsjön ligger i ett tättbefolkat område som kallas för [[Storsjöbygden]], en kulturbygd som också är relativt bördig. Trots detta är sjön mycket näringsfattig och den har även klarat sig bra från föroreningar, och vattnet är således klart och faktiskt ganska rent. Den kalkrika jordmånen ger även sjön ett naturligt försvar mot [[försurning]]. Sjön grenar sig i flera långsträckta och breda [[vik]]ar som [[Myrviken (vik)|Myrviken]], [[Hoverberg|Bergsviken]], [[Brunflo]]viken och så vidare. Storsjön har också många olika [[sund]] som [[Östersund]]et, [[Vallsundet]], [[Sannsundet]] och [[Rödön|Rödösundet]]. Storsjöbygden och Storsjön beskrivs ibland som en oas i [[vildmark]]en, omgiven av höga fjäll i väster och stora skogsområden i öster. Det mytomspunna [[Storsjöodjuret]] tros finnas i sjön. Båttrafiken på Storsjön är väl utbredd och sjön används även i stor omfattning till [[rekreation]] och [[fiske]], såväl på [[vinter]]n som på [[sommar]]en. Som en av de största sjöarna i Sverige är det fritt att fiska med handredskap från [[land]] och [[brygga]]<ref>{{webbref |url=http://www.fiske.jamtland.se/LSTZ/storsjon.asp |titel=Fiske i Storsjön |hämtdatum=9 maj 2008 |utgivare=[[Jämtlands län]]sstyrelse }}</ref>. Storsjön är en av fyra svenska sjöar som har [[allmänt vatten]]. ==Namn== Namnet Storsjön betyder "den stora sjön". Många öar och bygder runt Storsjön har [[sakral]]a namn, även om några som till exempel [[Andersön]] har förvanskats. Storsjöns namn förefaller dött i jämförelse med alla genuina ort- och sjönamn i dess närhet. Därför har namnet tolkats som ett [[kristendomen|kristet]] ersättningsnamn för ett äldre, okänt, [[fornnordiska|fornnordiskt]] namn<ref>Ekerwald, ''Jämtarnas historia'' sid. 92</ref>. En del av Storsjön bär namnet Åssjön och detta namn skulle enligt vissa vara det som ersattes. Förleden Ås- härleds då från det [[norröna]] ''[[asar|áss]]'' med omstridd betydelse, vanligtvis [[gud]], vilket skulle ge "Åssjön" betydelsen (asa)gudarnas heliga sjö<ref>Ekerwald, ''Jämtarnas historia'' sid. 38</ref>. Sjöns stora öppna parti kallas vanligtvis ''Flaket'' av lokalbefolkningen. Den södra delen av Storsjön kalls för ''[[Södra Storsjöflaket]]''. ==Historia== [[Bild:Storsjön med fjäll.jpg|thumb|290px|Storsjön och fjällen på vintern]] Avlagringar i Storsjöns och dess närområdes berggrund är bland annat [[kalksten]], svart [[alunskiffer]] och [[lerskiffer]]. Enligt vissa forskare härrör dessa från ett runt 500 miljoner år gammalt [[Tropiskt klimat|tropiskt]] [[hav]]. Ytterligare stöd för denna tes är de rester av ett korallrev som hittats utanför Andersön<ref name="sid12">Sundberg, ''Storsjöodjuret'' sid. 12</ref>. Storsjön bildades då den senaste [[inlandsisen]] smälte för drygt 9 000 år sedan. Enligt en populär teori skapades en stor issjö, den ''[[centraljämtska issjön]]'' då isen smälte, och denna skulle då utgöra Storsjöns moder. Smältvattnet utgjorde ett mindre innanhav som var uppdämt av en barriär av [[is]] i öst och av fjällvärlden i väst. Vid den så kallade [[bipartitionen]] delades resterna av inlandsisen i två delar och den centraljämtska issjön tömdes på vatten omkring 7 000 [[före Kristus]].<ref>Sundberg, ''Storsjöodjuret'' sid. 11</ref> [[Bild:Hissmofors pulp factory 1929.jpg|thumb|left|160px|Hissmoforsen 1929]] Andra menar att det rörde sig om flera avgränsade issjöar. En annan teori menar att Storsjöns direkta föregångare var en bred flod som kom att vidgas till en rund sjö (nuvarande Flaket) då isen smälte åt olika håll och sjön kom att avlänkas, först mot [[Krokom]]strakten, senare mot [[Brunflo]]viken och andra håll<ref name="sid12"/>. Storsjöns enda utlopp är [[Hissmofors]]en och vattnets kraft utnyttjades här redan i början av [[1700-talet]] av [[kvarn]]ar och [[sågverk]], och 1889 började [[Hissmofors AB]] producera elektricitet här. För att bättre kunna utnyttja sjöns vatten anlades i slutet av 1930-talet en gemensam regleringsdamm och kraftverksdamm vid forsen. ==Geografi== [[Bild:Storsjön Sweden.jpg|thumb|Solnedgång över Storsjön]] [[Bild:Hackås kyrka.jpg|thumb|[[Hackås församling|Hackås]] [[kyrka]] är en av många kyrkor som är belägna vid Storsjön.]] Storsjön har en area på 464 [[kvadratkilometer]]. Största officiella djup är 74 meter, och medeldjupet är 17,3 meter, det största inofficiella djupet är 92 meter uppmätt av en dykare<ref>Sundberg, ''Storsjöodjuret'' sid. 16</ref>. Sjöns normalvattenstånd är 292 meter över havet och varierar 2,75 meter enligt [[vattendom]]en från [[1947]]. [[Avrinningsområde]]t är 12 064 kvadratkilometer och omfattar stora delar av Jämtlands fjällvärld från [[Sösjöfjällen]] i norr till [[Sylarna]] i söder. En del vatten kommer även från [[Norge]]. Medelvattenavföringen (det som rinner ur sjön) är 246 [[kubikmeter]] per sekund. [[Topografi|Bottentopografin]] i Storsjön är mycket kuperad med toppar och sänkor. Vissa branter ska ha en lutning på uppemot 75 grader. Det är [[dy]]botten i praktiskt taget hela sjön. På många håll är sjön grund och stenig. Storsjöns klimat är mycket varmare än andra sjöars (utanför Skandinavien) på samma breddgrad, som har en nästan subarktisk miljö. Det är två faktorer som reducerar såväl värmen som kylan i Storsjön, dels är det det korta avstånden (15 mil) till [[Norska havet]] och dels är det den varma [[Golfströmmen]]. Temperaturen i sjön varierar, på sommaren är [[medeltemperatur]]en mellan plus 12 och plus 18[[grad Celsius|°C]], i [[juli]] normalt plus 15 °C, vid ytan, och plus 4-6°C vid botten. På vintern är medeltemperaturen vid botten runt plus 4°C.<ref>Sundberg, ''Storsjöodjuret'' sid. 77</ref> Stundom kan vindarna blåsa friskt över Storsjön, detta var länge ett problem för framför allt den gamla Vallsundsfärjan. ==Fauna== Storsjön är en [[art]]- och [[fisk]]rik sjö. Det finns nära 20 olika fiskarter i sjön där de vanligaste är [[öring]] (kallad Storsjööring, Jämtlands [[Landskapsfiskar|landskapsfisk]]), [[röding]], [[gädda]], [[abborre]], [[harr]], [[sik]] (fem olika arter), [[mört]] och [[lake]]. Även [[elritsa]], [[ål]] och [[simpor|simpa]] finns i Storsjön. Vissa fiskarter förekommer numera även i sjön som ett resultat av mänsklig aktivitet. [[Pungräka]]n etablerade sig i sjön i början på 1970-talet efter utplantering högre upp i Indalsälven som fisknäringsdjur i reglerade fjällsjöar. Därefter har fiskfaunan i Storsjön successivt utökats med [[kanadaröding]] (från 1962) och [[nors]]. Spekulationer kring utplanterade [[Mal (fisk)|malar]] finns, baserad på en gammal sägen, men något stöd till dessa spekulationer finns inte. [[Bild:Draak Östersund 22jul2006.jpg|thumb|[[Storsjöodjuret]], Storsjön och Östersund i bakgrunden.]] Två större vattenlevande [[däggdjur]] finns i Storsjön — [[bäver]] och [[utter]]. Fågellivet är dessutom mycket rikt. ===Storsjöodjuret=== {{Huvudartikel|Storsjöodjuret}} Det mest mytomspunna i Storsjöns fauna är utan tvekan [[Storsjöodjuret]], som enligt folktro förekommer i sjön. Odjuret har förmodligen observerats sedan urminnes tid och har dokumenterats i skrift sedan år [[1635]]. Talrika observationer av fenomenet har gjorts från [[1800-talet]] och framåt, främst under sommaren och särskilt under [[rötmånaden]], mestadels i södra och östra delen av sjön. Storsjöodjuret var [[fridlyst]] av [[Jämtlands län|Jämtlands länsstyrelse]] 1986 till 2006 då fridlysningen upphävdes. ==Kommunikationer== [[Bild:Vallsundsbrons.JPG|thumb|250px|Vallsundsbron. Innan bron byggdes fanns här en [[isväg]] som gick från [[Annersia]] hela vägen till Badhusparken i Östersund.]] Frösön är Jämtlands uråldriga hjärta och kommunikationen över Storsjön har således varit stor genom tiderna. Lättast att korsa sjön har varit vintertid då isen var tjock. [[Gregoriemarknaden]] och [[Jamtamot]] hölls på vintern av delvis denna anledning. ===Broar=== Åtskilliga [[bro]]ar förbinder landområden över Storsjön som till exempel [[Frösöbron]] (Östersund och Frösön), [[Vallsundsbron]] (Frösön och [[Annersia]]), [[Rödöbron]] (Frösön och [[Rödön]]) och [[Sannsundsbron]] ([[Hackås församling|Hackås]] och [[Oviken|Ovikens församling]]ar). En bro över Östersundet fanns redan på 1000-talet, vilket [[Frösöstenen]] vittnar om. ===Isvägar=== [[Bild:PB190187.JPG|thumb|250px|Färjan Skidbladner mellan Norderön och Håkansta sett från [[Orrviken]], med [[Åreskutan]] i bakgrunden.]] Storsjön är isbelagd större delen av [[vinter]]n, vanligtvis från den [[1 december]] till mitten av [[maj]]. När isen är stabil (oftast mellan januari och april) plogas 50 meter breda [[isväg]]ar som förenar bygder och underlättar kommunikationen. Den metertjocka isen brukar bära fordon på upp till två ton. Förr hade vintervägarna den största betydelsen för framlänningarna, som befolkningen runt Storsjön tidigare kallades. För under vintern var transporter mycket lättare att företa sig. I början av 1900-talet markerades de då åtminstone 30 isvägarna med hjälp av [[Ruska|ruskor]] och sköttes av den by som hade störst nytta av att använda vägen.<ref>Olsson, "Storsjöns isvägar" i ''Jämten 1992'' sid. 60</ref> Efter att isen lagt sig och kunde bära en vuxen karl prövade man isen genom att släpa en [[yxa]] med bakändan före. Höll isen var den gångbar, höll den när man slog med yxan tre gånger med full kraft så höll den också för en häst.<ref>Olsson, "Storsjöns isvägar" i ''Jämten 1992'' sid. 62</ref> Isvägarna användes därefter i princip tills den första hästen föll igenom. Ju senare på våren desto lättare hästar användes, och speciella tekniker för att få upp den häst som fallit igenom fanns. [[Vägverket]] tog över skötseln [[1937]] och i takt med att fler broar byggts har isvägarna blivit mindre vanliga.<ref>Olsson, "Storsjöns isvägar" i ''Jämten 1992'' sid. 65</ref> ===Färjor=== [[Vägverket Färjerederiet]] underhåller numera endast två leder på Storsjön; [[Håkanstaleden]] mellan [[Norderön]] i [[Östersunds kommun]] och [[Marby socken|Marby]] i [[Åre kommun]] med färjan ''[[M/S Skidbladner|Skidblander]]'', samt [[Isöleden]] mellan [[Isön]]-[[Sunne församling (Härnösands stift)|Sunne]] och Norderön, alla i Östersunds kommun, med färjorna ''[[M/S Fröja|Fröja]]'' och ''[[M/S Hymer|Hymer]]''. ===Annan sjöfart=== [[Bild:Östersund harbour.jpg|thumb|250px|Hamnen i Östersund.]] Storsjön har en lång [[ångbåt]]stradition. En plan angående en kommunikationsled från Bottenviken genom Storsjön till Norska havet fanns. Av detta blev emellertid intet av men ångbåtstrafiken tog kraftigt fart senare på 1870-talet. Än i dag trafikerar [[S/S Thomée]] och [[S/S Östersund]] Storsjön. Regelbunden båttrafik har det funnits på Storsjön sedan 1750-talet<ref>Modig, "Med ångbåt på Storsjön" i ''Jämten 1992'' sid. 56</ref>. Förr var roddbåtar i olika storlekar mycket vanliga, de största var fyra- till sexmannaroddare. Storsjön har goda förutsättningar för segling, då det blåser mycket på sjön. [[Kölbåt]]ar, [[jolle|jollar]] som [[Optimistjolle|optimist]] och [[mirror]], och sportbåtar som [[C55]], är några exempel av segelbåtar som förekommer på Storsjön. Sjöns största båt är även en segelbåt, på 42 fot. 2005 anordnades [[världsmästerskap]]en i mirrorjolle på Storsjön med sju deltagande länder och 104 båtar. Sjön har även varit värd för europamästerskapen och de svenska mästerskapen. ==Storsjöbygden== [[Bild:Ostersundmarathon.png|thumb|[[Maraton]]loppet Ecco Östersund Marathon går runt Brunfloviken.]] {{Huvudartikel|Storsjöbygden}} Området som omger Storsjön kallas för [[Storsjöbygden]]. Detta är ett tättbefolkat och bördigt jordbrukslandskap med kalkrika jordar och en lång historia. Mer än hälften av den jämtska befolkningen bor runt Storsjön. Jämtlands två största tätorter [[Östersund]] och [[Brunflo]] ligger intill Storsjön. Många byar och gårdar ligger tätt inpå varandra runt omkring sjön. ===Öar=== I Storsjön finns insjööarna [[Frösön]], [[Norderön]], [[Andersön]] och [[Verkön]]. Frösön är den största (med sin yta på 41 kvadratkilometer är Frösön även Sveriges 27:e största ö) och vid det östra sundet från Frösön räknat ligger staden Östersund. Några mindre öar är [[Åsön]], [[Skansholmen, Storsjön|Skansholmen]] och [[Isön]]. {{Bred Bild|Östersund panorama.jpg|1200px|Panorama över Östersundet och Östersund med Frösöbron, sett från den högsta punkten på Frösön, Östberget.}} ==Referenser== ===Fotnoter=== <references /> ===Webbkällor=== * {{webbref | författare=Björn Norell| publdatum=Väder och Vatten 7/2005| titel=Storsjön i Jämtland| url=http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/artikelserier/s11_jul05.pdf | utgivare=[[SMHI]] | hämtdatum=2008-04-25 }} * {{webbref |url=http://www.modernaforsakringar.se/files/wwwL77J4.pdf |titel=Atlantica-Tidningen 1/2006|hämtdatum=9 maj 2008 |format=PDF }} ===Tryckta källor=== *{{bokref |förnamn=Carl-Göran |efternamn=Ekerwald|författarlänk=Carl-Göran Ekerwald |år=2004 |titel=Jämtarnas Historia intill 1319 |upplaga=Först upplagan |utgivningsort=[[Östersund]] |utgivare=[[Jengel förlag]]}} *{{bokref |förnamn=Jan-Ove |efternamn=Sundberg |år=1995 |titel=Storsjöodjuret, Seljordsormen, Nessie och andra sjömonster |utgivningsort=[[Södertälje]] |utgivare=Larsons förlag |isbn=91-514-0302-1}} *{{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten (red.)|författarlänk=Sten Rentzhog|medförfattare=Gösta Olsson, Evert Modig m.fl. |år=1991 |titel=Jämten 1992 |utgivningsort=Östersund |utgivare=[[Jämtlands läns museum]]}} ==Se även== * [[Södra Storsjöflaket]] * [[Jämtland]] * [[Jämtlands län]] ===Externa länkar=== *[http://www.ostersundfrosobathamn.se/ Östersund-Frösö Hamnkommitté] *[http://www.storsjoseglarna.com/ Storsjöns Segelsällskap] *[http://farjerederiet.se/files/leder.aspx?LedID=8 Håkanstaleden] *[http://farjerederiet.se/files/leder.aspx?LEDID=7 Isöleden] {{commons|:Kategori:Storsjön}} <br> {{Sveriges största sjöar}} [[Kategori:Insjöar i Jämtland]] [[Kategori:Indalsälvens avrinningsområde]] [[bg:Сторшьон]] [[ca:Storsjön]] [[cs:Storsjön]] [[da:Storsjön]] [[de:Storsjön]] [[en:Storsjön]] [[eo:Storsjön]] [[es:Storsjön]] [[fi:Storsjön]] [[fr:Storsjön]] [[hu:Storsjön]] [[it:Storsjön]] [[lv:Stūršens]] [[nl:Storsjön]] [[no:Storsjön]] [[pl:Stor]] [[tr:Storsjön Gölü]] [[zh:斯圖爾湖]]

Tillbaka till Storsjön.