Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{språkets nivåer}} :''Denna artikel behandlar mänskligt naturligt språk, för andra användningar se [[formella språk]] och [[programspråk]].'' '''Språk''' är ett system för [[kommunikation]] som används av alla [[människa|människor]], och som barn tillägnar sig under sina första levnadsår. Barn lär sig använda språk lika naturligt som de lär sig att gå. Språkets medium kan vara antingen [[tal (språk)|talat språk]] eller [[teckenspråk]] eller [[skrift]], som alla är i princip likvärdiga bärare av språklig kommunikation. Begreppet språk har två nära sammanbundna, men ändå separata betydelser; dels syftar det på ''det mänskliga språket'' som fenomen, dels syftar det på ''enskilda språk'', kommunikationssystem för en avgränsad grupp människor. [[Fil:Brain Surface Gyri.SVG|miniatyr|300px|höger|Den vänstra hjärnhalvan med för det mänskliga språket fundamentala områden markerade.<br /> {{legend|#ffac75|Gyrus angularis}} {{legend|#fcfb98|Gyrus supramarginalis}} {{legend|#b4d8ec|[[Brocas område]]}} {{legend|#b6cf9d|[[Wernickes area|Wernickes område]]}} {{legend|#f7a6b6|Primära hörselcortex}}]] == Det mänskliga språket som fenomen == Den kände språkvetaren [[Ferdinand de Saussure]] delar in språket i ''langue'' och ''parole'', där ''parole'' är själva språkanvändningen, yttrandena, medan ''langue'' är den underliggande strukturen som definierar språkets regler.<ref name=saussure>Saussure, F. (1916). ''Cours de linguistique générale.'' Ch Bally & A Sechehaye</ref>. [[Sydney Lamb]]<ref>Lamb, S. (1999). ''Pathways of the brain: The neurocognitive basis of language.'' Amsterdam:Benjamins</ref> delar upp språket i fyra nivåer, ''språk-1'' – ''språk-4'', där 1 och 2 motsvarar Saussures ''parole'' och ''langue''. ''Språk-3'' är de [[kognition|kognitiva]] processer i våra huvuden som ligger bakom ''parole'' och ''langue'', och ''språk-4'' är människans postulerade [[medfödd]]a språkförmåga. Språket i alla dess nivåer kräver dessutom en underliggande [[neurologi]]sk nivå, [[hjärna]]ns [[hårdvara]] för språk. Förutom att vara ett redskap för kommunikation, är språket också ett redskap för tänkande. Med hjälp av det mänskliga språket representeras tankar, konkreta föremål och abstrakta begrepp, handlingar och idéer, och språket kan ses som en del av människans [[kognition|kognitiva förmåga]]. Det har hävdats av vissa språkforskare att detta skulle kunna vara språkets huvudsyfte, eller ursprungliga syfte<ref>Bickerton, D. (1995). ''Language and human behavior.'' Seattle: UWP</ref><ref>Newmeyer, F. J. (2003a). Grammar is grammar and usage is usage. ''Language 79: 682-707''</ref>, men språkets kommunikativa funktionalitet är så uppenbar och central att ett kommunikativt ursprung ter sig betydligt rimligare<ref>Jackendoff, R. (2002). ''Foundations of Language. Brain, meaning, grammar, evolution.'' Oxford: Oxford University Press</ref><ref>Pinker, S. (2003). ''Language as an adaptation to the cognitive niche.'' I {{bokref |redaktör=Kirby Simon, Christiansen Morten H. |titel=Language evolution |serie=Studies in the evolution of language, 99-3534894-6 ; 3 |år=2003 |utgivare=Oxford Univ. Press |utgivningsort=Oxford |språk=eng |isbn=0-19-924483-9 (hbk.) |libris=8915699 }}</ref>. Med mycket få undantag är den språkliga symbol som används för att representera en given betydelse ''’arbiträr''’, det vill säga tecknet som sådant är inte betingat av betydelsen, utan är godtyckligt valt.<ref name=saussure/> Det går inte att utläsa ett ords betydelse ur dess form. Bland de få undantagen finns [[onomatopoetiska uttryck]] och [[ljudsymbolik]]. Studiet av det mänskliga språket spänner över ett vitt fält. Det berör bland annat [[psykologi]], [[neurologi]], [[kognition]], [[semiotik]], [[akustik]] och [[fysiologi]], och naturligtvis [[lingvistik]], vetenskapen om språket. ===Språkets ursprung=== {{huvudartikel|Språkets ursprung}} Det mänskliga [[språkets ursprung]] är långt ifrån klarlagt, och ganska kontroversiellt. Det finns en mångfald av teorier, men alltför lite data. Vissa huvudlinjer går dock att skönja. Alla mänskliga populationer idag talar fullvärdiga språk, och har samma språkförmåga, alltså måste alla biologiska aspekter av vår språkförmåga ha funnits i vår senaste gemensamma förfader<ref>{{bokref |efternamn=Johansson |förnamn=Sverker |titel=Origins of language: constraints on hypotheses |serie=Converging evidence in language and communication research, 1566-7774 ; 5 |år=2005 |utgivare=John Benjamins Pub. |utgivningsort=Amsterdam |språk=eng |isbn=90-272-3891-X (Eur.) |libris=9754098 }}</ref>, som levde för 150&nbsp;000 - 200&nbsp;000 år sedan<ref>Cann, R.L., Stoneking, M., and Wilson, A.C., 1987, Mitochondrial DNA and human evolution, ''Nature 325; pp 31–36''</ref><ref>Forskning & Framsteg 5/05: "Den allra äldsta människan". http://fof.se/?id=055gPress.</ref>. Språket kan vara äldre, men det kan inte vara yngre. Andra djur har sina kommunikationssystem, men inget som kommer i närheten av språket i komplexitet och flexibilitet. Vissa apor har dock varningsrop som verkar fungera som ord, med arbiträr koppling mellan ett visst läte och ett visst rovdjur.<ref>Seyfarth & Cheney & Marler (1980). Vervet monkey alarm calls: semantic communication in a free-ranging primate. ''Animal Behaviour 28:1070-1094''</ref>. Människoapor kan lära sig vissa aspekter av språk, så att de kan använda ordliknande symboler för att kommunicera,<ref>Savage-Rumbaugh, S. & Lewin, R. (1994). ''Kanzi — the ape at the brink of a human mind.'' New York: Wiley</ref> och även lära sig förstå enkel engelska.<ref>Savage-Rumbaugh et al. (1993). ''Language comprehension in ape and child.'' Monographs of the Society for Research in Child Development, Serial No. 233, vol 58, nos 3-4 (http://www.gsu.edu/~wwwlrc/monograph.html)</ref> Men de här apornas språkförmåga är fortfarande mycket begränsad, och stannar på högst en mänsklig tvåårings nivå. Det är omstritt vilka av [[människans utveckling|våra förfäder]] som kunde tala. Mycket tyder dock på att [[neandertalare]] hade en viss talförmåga, vilket betyder att även vår gemensamma förfader med neandertalarna kunde tala<ref>Johansson, Sverker (2006): ''Constraining the time when language evolved'' in Cangelosi & Smith & Smith ''The Evolution of Language: Proceedings of the 6th International Conference on the Evolution of Language'', Singapore: World Scientific Publishing; Rome [http://hem.hj.se/~lsj/johansson-age.html]</ref>. ===Språkets struktur=== Språket är ett [[Hierarki|hierarkiskt]] och [[kombinatorik|kombinatoriskt]] system, där ett begränsat antal enkla grundelement kombineras hierarkiskt utifrån ett begränsat antal enkla grundregler, till ett obegränsat antal möjliga yttranden.<ref>{{bokref |efternamn=Pinker |förnamn=Steven |titel=Words and rules: the ingredients of language |år=1999 |utgivare=Weidenfeld & Nicolson |utgivningsort=London |språk=eng |isbn=0-297-81647-0 |libris=4765313 }}</ref> Karakteristiskt för människans språk är den ”dubbla artikulationen”<ref>Martinet (1957) Arbitraire linguistique et double articulation. ''Cahiers Ferdinand de Saussure 15:101-116''</ref> med kombinatorisk hierarki både i språkets form och innehåll: * Vi kombinerar [[fonetik|fonetiskt]] [[språkljud]] till [[stavelse]]r till [[ord]] till [[yttrande]]n. * Vi kombinerar [[grammatik|grammatiskt]] [[morfem]] till [[ord]] till [[fras]]er till [[sats (lingvistik)|sats]]er till [[mening (språk)|mening]]ar till [[yttrande]]n. Varje enskilt språk har sin uppsättning grundelement (språkljud och morfem/ord), och sin uppsättning regler ([[fonologi]]ska och [[grammatik|grammatiska]]) för att kombinera grundelementen. Språk skiljer sig mycket i hur element och regler ser ut, men det finns ändå vissa gemensamma drag hos alla språk, det man kallar språkliga [[universalier]]. Till exempel har alla språk [[konsonant]]er och [[vokal]]er som språkljud, och alla språk har grammatiska regler som bygger på hierarkiska strukturer snarare än linjär ordningsföljd. == Enskilda språk == :''Se [[:Kategori:Språkindelning|kategorin Språkindelning]]'', alfabetisk [[lista över språk]], och [[systematisk lista över språk]].'' Ett enskilt språk är uppbyggt av dels en uppsättning grundelement, och dels en uppsättning regler för att kombinera grundelementen. Grundelementen innefattar dels [[språkljud]]en, och dels [[ordförråd]]et. Reglerna finns inom olika system som [[lingvistisk morfologi|morfologi]], [[grammatik]], [[pragmatik]], [[semantik]], och [[fonologi]]. Språkens olika beståndsdelar utforskas inom [[lingvistik]]ens delområden. Forskningen kan vara inriktad på aktuella förhållanden (''[[synkron]]a'' studier) eller på [[språkhistoria]] samt de förändringsprocesser som sammanbinder dåtid och nutid (''[[diakront|diakron]]a'' studier). Man skiljer också på ''[[deskriptiv lingvistik]]'', som handlar om hur språket faktiskt används, och ''[[preskriptiv lingvistik]]'', om hur språket borde användas. Språk föds, utvecklas, och dör ut, i en process som på många sätt liknar arternas utveckling i biologisk [[evolution]]. Därför kan också de allra flesta språk inordnas i stamträd och samlas i [[språkfamilj]]er utifrån släktskap och hur de uppstått ur gemensamma förfäder. I många fall har också den gemensamma förfadern ([[urspråk]]et) till en språkfamilj åtminstone delvis gått att rekonstruera. Det finns dock viktiga skillnader mellan språklig och biologisk evolution. Bland annat är det betydligt vanligare att egenskaper sprids mellan obesläktade språk än mellan obesläktade arter. Detta att språk i kontakt influerar varandra ger upphov till [[areala drag]] och tendenser hos språken, vilket komplicerar processen att härleda släktskap mellan språk. === Typer av språk === {{typer av språk}} De språk som oftast talas är [[folkspråk]], som är ett eller flera folkslags [[modersmål]]. Dessutom finns bland annat [[pidginspråk]] - enkla språk som utvecklas i sammanhang där inget gemensamt språk finns - och systematiskt utvecklade [[planspråk]]. Språk kan även indelas efter vilken typ av grammatiska och andra regler de använder, t.ex. efter [[grundordföljd]]. Detta studeras inom [[språktypologi]]n. ===Språk i världen=== [[Fil:Human Language Families (wikicolors).png|miniatyr|höger|380px|Fördelning av stora språkfamiljer.]] Det finns många tusen språk som talas i världen. Det exakta antalet beror på hur man räknar – gränsdragningen mellan vad som är en [[dialekt]] och vad som är ett eget språk är ganska godtycklig, och baseras ofta nog lika mycket på politik som på rent språkliga förhållanden. [[Ethnologue]] räknar med 6&nbsp;912 olika språk<ref>Ethnologue http://www.ethnologue.com/web.asp</ref>. Ungefär 800 av dessa språk, drygt 10%, har en egen artikel på svenska Wikipedia – se [[Lista över språk]]. Språken indelas efter släktskap i [[språkfamilj]]er. En litet antal språk går inte att inordna i någon familj, och kallas [[isolatspråk]]. Några av de viktigaste språkfamiljerna är: * ''[[Indoeuropeiska språk]]'': Omfattar de flesta språken i [[Europa]] och [[Indien]], och dessutom t.ex. [[persiska]]. [[Svenska]] är ett indoeuropeiskt språk. Denna språkfamilj är den först identifierade och mest studerade, och dess [[urspråk]], [[urindoeuropeiska]]n, har med viss framgång kunnat rekonstrueras. * ''[[Sinotibetanska språk]]'': Omfattar de flesta språken i [[Kina]] med omnejd. * ''[[Uraliska språk]]'': Omfattar [[finska]], [[samiska]], [[estniska]], [[ungerska]], och ett antal småspråk, varav de flesta talas i [[Ryssland]]. * ''[[Altaiska språk]]'': Omfattar [[turkiska]] och ett antal språk från [[Centralasien]]. * ''[[Afroasiatiska språk]]'': Omfattar [[semitiska språk]] och ett antal språk från norra [[Afrika]]. * ''[[Niger-Kongospråk]]'': Omfattar [[bantuspråk]] och många andra språk från södra och mellersta [[Afrika]]. * ''[[Austronesiska språk]]'': Omfattar alla större språk som talas på [[Sydostasien]]s och [[Oceanien]]s öar. * ''[[Austroasiatiska språk]]'': Omfattar [[vietnamesiska]] och några andra språk i samma region. * ''[[Tai-kadaispråk]]'': Omfattar [[thailändska]] och några andra språk i samma region. Ytterligare språkfamiljer finns i [[systematisk lista över språk]]. ==Språkvetenskap== {{huvudartikel|Språkvetenskap}} Språk studeras vetenskapligt inom ''[[språkvetenskap]]'', även kallat ''[[lingvistik]]''. Detta är ett mycket omfattande forskningsfält med en mängd delområden som behandlar olika aspekter av språket. De delområden som behandlar språket som fenomen räknas till den allmänna språkvetenskapen, medan andra delområden behandlar aspekter av enskilda språk, eller språkens historia och släktskap, eller olika praktiska tillämpningsområden. === Fonetik === {{huvudartikel|Fonetik}} Fonetiken studerar [[språkljud]] som ljud, hur de skapas och uppfattas, ur ett [[akustik|akustiskt]] och [[fysiologi]]skt perspektiv. Den mänskliga [[talapparaten]] står i fokus. ===Fonologi=== {{huvudartikel|Fonologi}} Fonologin studerar [[språkljud]] som språkelement, hur ljuden används som byggstenar i språket. [[Fonem]], de minsta betydelse'''skiljande''' enheterna i språket, står i fokus. {{språkvetenskap}} ===Prosodi=== {{huvudartikel|Prosodi}} Prosodin studerar språkets akustik på en högre nivå än enskilda [[språkljud]]. Talets [[rytm]] och [[intonation]] är centrala begrepp. ===Morfologi=== {{huvudartikel|Morfologi (lingvistik)}} Morfologin studerar [[ord]]ens form, och hur orden byggs upp av [[morfem]], de minsta betydelse'''bärande''' enheterna i språket. ===Semantik=== {{huvudartikel|Semantik}} Semantiken studerar [[ord]]ens betydelse, hur språket fungerar som ett system av [[tecken]] och [[symbol]]er, och hur vi "översätter" mellan tanke och språk, både för att kunna säga det vi tänker, och för att kunna förstå det vi hör. Semantiken kan ses som en del av [[semiotik]]en, det mer generella studiet av [[tecken]]system. ===Grammatik=== {{huvudartikel|Grammatik}} Grammatik handlar, enkelt uttryckt, om reglerna för hur ord sätts samman till meningar. Begreppet används både för ett enskilt språks regler och struktur, och för det vetenskapliga studiet av språkets regler och strukturer. [[Syntax]] (meningsbyggnad) är ett centralt begrepp. ===Pragmatik=== {{huvudartikel|Pragmatik}} Pragmatiken studerar språkets praktiska användning, vad som är lämpligt och olämpligt att säga i olika [[kontext]]er, och hur ett yttrande kan tolkas helt olika beroende på sammanhanget. ===Språksociologi=== {{huvudartikel|Språksociologi}} Språksociologin, även kallad sociolingvistiken, studerar hur språket används socialt, och hur olika sociala grupper använder språket på olika sätt, och talar olika [[sociolekt]]er. === Språket i hjärnan === :''Huvudartikel: [[Psykolingvistik]]'' Psykolingvistiken, tillsammans med systerämnet [[neurolingvistik]], studerar hur språket hanteras i den mänskliga hjärnan. Psykolingvistiken gör detta ur ett [[psykologi]]skt perspektiv, medan [[neurolingvistik]]en studerar samma fenomen ur ett [[neurologi]]skt perspektiv. Det är huvudsakligen vänster [[hjärnhalva]] som är inblandad i [[språkproduktion|produktion]] och [[språkförståelse|förståelse]] av det mänskliga språket, och där finns flera områden som nästan uteslutande behandlar språk. Studiet av dessa hänger i hög grad ihop med studiet av olika [[språkstörning]]ar, som [[afasi]], [[specifik språkstörning|språkavvikelser hos barn]] och [[dyslexi]]. [[Brocas område]] och [[Wernickes område]] är de mest kända språkcentra på vänster sida av hjärnan. Vissa aspekter av språk, t.ex. [[prosodi]] och [[pragmatik]] hanteras dock till viss del av höger hjärnhalva, och det finns även människor vars hjärna är "spegelvänd" så att hela språkhanteringen ligger till höger. === Språkhistoria === {{huvudartikel|Historisk lingvistik}} Språkens historia och släktskap studeras inom den historiska lingvistiken, främst genom [[komparativ metod]]. På det sättet har flertalet språk inordnats i [[språkfamilj]]er. === Det nyaste språket === Det nyaste språket i världen är [[montenegrinska]].Det införders i [[Montenegro]] den [[22 oktober]] [[2007]]. När Montenegro var en [[union]] med [[Serbien]] ansågs montenegrinska bara som en [[dialekt]] av [[serbiska]]n. {{clear}} == Referenser == <references/> == Se även == {{wiktionarypar|språk}} * [[Språkvetenskap]] * [[Alfabet]] * [[Grammatik]] * [[Internationellt hjälpspråk]] * [[Lista över språk]] * [[Ord]] * [[Ortografi]] * [[Talspråk]] * [[Teckenspråk]] * [[Systematisk lista över språk]] * [[Ungdomsspråk]] == Externa länkar och källor == * [http://www.ethnologue.com/web.asp Ethnologue (engelskspråkig)] * [http://www.rosettaproject.org Rosettaprojektet (engelskspråkig)] * [http://www.ethnologue.com SIL International; ethnologue (engelskspråkig)] * [http://www.sol.lu.se/ Språk- och litteraturcentrum, Lunds Universitet] {{språkfamiljer}} {{Språkportalen}} {{språkstub}} [[Kategori:Språk| ]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Taal]] [[als:Sprache]] [[an:Luengache]] [[ar:لغة]] [[arz:لغة]] [[ast:Idioma]] [[ay:Aru]] [[az:Dil]] [[ba:Тел (фән)]] [[bar:Sprache]] [[bat-smg:Kalba]] [[be:Мова]] [[be-x-old:Мова]] [[bg:Език (лингвистика)]] [[bm:Kan]] [[bn:ভাষা]] [[br:Yezh]] [[ca:Llenguatge]] [[cdo:Ngṳ̄-ngiòng]] [[ce:Мотт]] [[ceb:Pinulongan]] [[chr:ᎦᏬᏂᎯᏍᏗ]] [[cs:Jazyk (lingvistika)]] [[cv:Чĕлхе]] [[cy:Iaith]] [[da:Sprog]] [[de:Sprache]] [[diq:Zıwan (lisan)]] [[dv:ބަސް]] [[el:Γλώσσα]] [[eml:Langua]] [[en:Language]] [[eo:Lingvo]] [[es:Lenguaje]] [[et:Keel (keeleteadus)]] [[eu:Hizkuntza]] [[fa:زبان]] [[fi:Kieli]] [[fiu-vro:Keeleq]] [[fr:Langage]] [[frp:Lengua]] [[fur:Lengaç]] [[fy:Taal]] [[ga:Teanga (cumarsáid)]] [[gd:Cànan]] [[gl:Linguaxe]] [[gn:Ñe'ẽ]] [[gu:ભાષા]] [[gv:Çhengey (çhaghteraght)]] [[he:שפה]] [[hi:भाषा]] [[hif:Bhasa]] [[hr:Jezik]] [[ht:Lang]] [[hu:Nyelv]] [[ia:Linguage]] [[id:Bahasa]] [[ilo:Pagsasao]] [[io:Linguo]] [[is:Tungumál]] [[it:Linguaggio]] [[ja:言語]] [[jbo:bangu]] [[jv:Basa]] [[ka:ენა (მეტყველება)]] [[kg:Ndinga]] [[kl:Oqaatsit]] [[ko:언어]] [[ksh:Sprooch]] [[ku:Ziman]] [[kv:Кыв]] [[kw:Yeth]] [[ky:Тил]] [[la:Lingua]] [[lad:Linguaje]] [[lb:Sprooch]] [[li:Taol]] [[ln:Lokótá]] [[lo:ພາສາ]] [[lt:Kalba]] [[lv:Valoda]] [[map-bms:Basa]] [[mg:Fiteny]] [[mk:Јазик]] [[ml:ഭാഷ]] [[mr:भाषा]] [[ms:Bahasa]] [[mzn:Zivan]] [[nap:Lengua]] [[nl:Taal]] [[nn:Språk]] [[no:Språk]] [[nrm:Laungue]] [[nv:Bizaad]] [[oc:Lenga]] [[os:Æвзаг]] [[pdc:Schprooch]] [[pih:Laenghwij]] [[pl:Język (mowa)]] [[ps:ژبه]] [[pt:Linguagem]] [[qu:Rimay]] [[rm:Lingua]] [[rmy:Chhib]] [[ro:Limbă]] [[ru:Язык]] [[sah:Тыл]] [[sc:Limbas]] [[scn:Lingua (parràta)]] [[sco:Leid]] [[se:Giella]] [[simple:Language]] [[sk:Jazyk (lingvistika)]] [[sl:Jezik (sredstvo sporazumevanja)]] [[sr:Језик]] [[stq:Sproake]] [[sw:Lugha]] [[ta:மொழி]] [[te:భాష]] [[tg:Забон (суxан)]] [[th:ภาษา]] [[tk:Dil]] [[tl:Wika]] [[tr:Dil (lisan)]] [[tt:Tel]] [[uk:Мова]] [[ur:لسان]] [[vi:Ngôn ngữ]] [[vo:Pük]] [[wa:Lingaedje]] [[war:Yinaknan]] [[wuu:言话]] [[xh:Ulwimi]] [[yi:שפראך]] [[zh:语言]] [[zh-min-nan:Gí-giân]] [[zh-yue:語言]]

Tillbaka till Språk.