Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{ugglanspråk}} '''Sjöreglering''', varje konstgjort ingrepp i en [[insjö]]s naturliga avloppsförhållanden i syfte att förändra antingen dess [[vattenstånd]] eller dess vattenavrinning. Där vattenståndsregleringen är huvudändamålet, söker man vanligen minska de naturliga skiftningarna. En sänkning av högvattenståndet är alltid fördelaktig för strandägarna kring sjön, likaså sänkning av "vegetationsvattenståndet", som inträffar vid såningstiden. Däremot är det ofta olämpligt att sänka sommarlågvattnet, ty därigenom skadas fisk- och kräftyngel, bryggor och grundläggningar av trä, försämras båttrafiken, torrläggas osunda och fula strandpartier, o. s. v. Om sjön är långgrund och har en för odling lämplig botten, kan det emellertid löna sig att sänka även lågvattnet, och en mycket grund sjö kan t. o. m. fullständigt avtappas. Exempel på delvis sänkta svenska sjöar är [[Hjälmaren]] och [[Kvismaren]], [[Tämnaren]], [[Hornborgasjön]], [[Hästefjord]], [[Ringsjön]] och [[Finjasjön]]. Sjöregleringar, där företrädesvis jordbrukets intressen befrämjas, kunde i allmänhet utan alltför stora svårigheter genomföras med stöd av den svenska [[dikningslagen]] av [[20 juni]] [[1879]], som medger tvångssammanslutning och lagstadgar fördelning av kostnaderna mellan samtliga intresserade samt utrivning (mot ersättning) av nedanför sjön belägna vattenverk. Den andra typen av sjöregleringar omfattar sådana företag, som avse att minska vattenavrinningens variationer, d. v. s. att erhålla ett så [[konstant]] avlopp som möjligt. Detta mål kan vinnas endast genom ökning av vattenståndsvariationerna i sjön, så att ett tillräckligt utrymme bildas för [[magasin]]ering av tillrinningen under [[regnperiod]]er, vilket vattenmagasin sedermera nyttjas för att täcka bristen under torkperioder. Därjämte erfordras vid sjöns utlopp en reglerings[[damm]] med luckor, vilka hållas öppna mer eller mindre, beroende av det i sjön rådande vattenståndet. En fullständig sjöreglering, där den variabla avrinningen ersattes med en konstant avtappning och där således hela den årliga tillrinningen kan tillgodogöras för industriella behov, representerar en idealisk lösning av [[ackumulator]]problemet. I mindre skala har sådana sjöregleringar utförts i Sverige, särskilt i de mellansvenska bruksdistrikten. I [[Tyskland]] och andra [[europeisk]]a länder, där tillgången på naturliga sjöar är mindre, har man nedlagt stora summor på [[talsperren]], d. v. s. höga dammbyggnader, varigenom vattnet i trånga dalgångar uppdämmes och konstgjorda reglerings[[bassäng]]er bildas. Dessa båda olika typer stå således till varandra i skarpaste motsatsförhållande. Som [[ideal]] för den förstnämnda typen står en sjö med konstant vattenstånd och följaktligen största möjliga variationer i avrinningen, som ideal för den senare typen en sjö med stora vattenståndsvariationer och konstant avtappning. Strandägarna vid sjön och nedanför sjön har diametralt motsatta intressen att bevaka. Emellertid är det ofta möjligt att finna en tillfredsställande [[kompromiss]] mellan de skilda intressena, så att de för jordbruket och industrin gemensamma fördelarna blir de största möjliga. Det [[1910]] framlagda förslaget till en ny svensk [[vattenlag]] har haft till en av sina viktigaste uppgifter att göra de olika regleringstyperna juridiskt jämställda, så att en i vattenkraftens intresse föreslagen sjöreglering skall kunna genomföras enligt samma grunder som en sjösänkning. [[SMHI]] utövar kontroll av ca 150 sjöregleringar och kraftverksdrift. ==Se även== * [[Sjösänkning]] * [[Vattenkraft]] {{ugglan|url=http://runeberg.org/nfce/0441.html|artikel=sjöreglering}} [[Kategori: vatten]]

Tillbaka till Sjöreglering.