Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> : ''Denna artikel handlar om flygbolaget SAS. Se vidare [[SAS (andra betydelser)]] för andra SAS betydelser.'' {{Språkvård|2008-05}} {{Flygbolag|Flygbolag=Scandinavian Airlines| Bild=[[Fil:Sas.b737.arp.750pix.jpg|300px|[[Boeing 737|Boeing 737-600]]]]| Callsign= Scandinavian| Grundat=[[1946]]| Centrala flygplatser=[[Kastrup|Köpenhamn-Kastrup]] <br /> [[Arlanda|Stockholm-Arlanda]] <br /> [[Oslo flygplats, Gardermoen|Oslo-Gardermoen]]| Bonusprogram=Eurobonus| Medlemsklubb=Scandinavian Club| Buy on board=Inom Europa, exkluderar frukost som ingår fram till 9:00 eller 9:30. Varumärket Cloud Shop används.| Allians=[[Star Alliance]]| Flottstorlek=171|[[Fil:sas.jpg|thumb]]| Destinationer=112| Huvudkontor=[[Stockholm]]| Hemsida=[http://www.sas.se SAS]| }} '''Scandinavian Airlines''', '''SAS''', ursprungligen ''Scandinavian Airlines System'', är ett [[flygbolag]] baserat i de [[Skandinavien|skandinaviska länderna]]. Bolaget ägs till hälften av de tre ländernas regeringar (21.4% av Sverige, 14.3% av Norge samt 14.3% av Danmark) och till hälften av privata investerare. Det bildades genom en sammanslagning av flera flygbolag från [[Sverige]], [[Norge]] och [[Danmark]]. Bolagets anropssignal är "Scandinavian", förutom [[SAS Norge]] som använder sig av "Scanor". Bolagets huvudnav är [[Kastrup]] på [[Amager]] utanför [[Köpenhamn]] men även [[Stockholm]]s [[Arlanda]] och [[Oslo]]s [[Gardermoen]] är viktiga nav för viss trafik utanför den traditionella hemmamarknaden [[Skandinavien]]. Koncernens huvudkontor ligger i [[Frösunda, Solna|Frösundavik]] i [[Solna]] strax norr om [[Stockholm]], men ett principbeslut är fattat om att flytta det till [[Arlanda]] så snart som möjligt. == Historia == [[Fil:Sas.md82.250704.arp.750pix.jpg|thumb|200px|[[McDonnell Douglas MD-80|McDonnell Douglas MD-82]]]] [[Fil:Sas.a321.se-reg.arp.750pix.jpg|thumb|200px|[[Airbus A321]]]] [[Fil:Fokker50.jpg|thumb|200px|[[Fokker 50]]]] [[Fil:Sas2.jpg|thumb|200px|[[Boeing 737|737-600 & 737-800]]]] [[Fil:Ln-rkhcopy.jpg|thumb|200px|[[Airbus A330]]]] [[Fil:Airbus-340-300-sas.jpg|thumb|200px|[[Airbus A340]]]] SAS bildades den 1 augusti [[1946]] som ett gemensamt konsortium där grunden utgjordes av norska [[Det Norske Luftfartsselskap|DNL]], danska [[Det Danske Luftfartsselskab|DDL]] och svenska [[SILA|Svensk Interkontinental Lufttrafik AB]] (SILA). Samma år skedde den första flygningen med [[Douglas DC-4]]. Konsortieavtalet gällde enbart interkontinental trafik på Nord- och Sydamerika där de tre bolagen skulle samverka under det samlande namnet Scandinavian Airlines System. På de europeiska linjerna förekom inte någon motsvarande samordning utan på de stora destinationerna var både DDL, DNL och [[AB Aerotransport]] (ABA) representerade med försäljningskontor i full inbördes konkurrens och med dålig beläggning på flygningarna{{kb}}. Inrikestrafiken i respektive land fortsatte också under de egna bolagen DNL, DDL och ABA. Alla tre hade dessutom planer på att öppna egna linjer till Asien och Afrika. Detta var naturligtvis inte speciellt kostnadseffektivt. Medan SAS de första åren kunde uppvisa mycket goda resultat, gick de nationella bolagen alla med förlust{{kb}}. Den 14 maj 1948 bildades ett nytt ABA, nu med hälften statligt och hälften privat kapital. Detta bolag ingick ett avtal med DDL och DNL om samordnad trafik på Europa från den 1 juli 1948. All internationell trafik var därmed samordnad men samtidigt existerade fem olika organisationer parallellt: Overseas SAS (OSAS), European SAS (ESAS), DDL, DNL och ABA. Detta främjade inte den önskade kostnadseffektiviteten. I februari 1951 skedde den totala [[fusion (ekonomi)|sammanslagningen]] mellan de skandinaviska flygbolagen och samarbetsbolaget SAS. All flygtrafik, såväl inrikes som utrikes, i de tre länderna gick nu under de gemensamma namnet SAS. Således upphörde DDL, DNL och ABA att existera som oberoende och självständiga flygbolag bedrivandes flygtrafik. Bolagen kvarstod dock fram till 1990-talet då ägaravtalen skrevs om och SAS Sverige, SAS Norge och SAS Danmark bildades samt SAS International. De respektive bolagen ombildades sedermera igen i samband med börsintroduktionen 1997 {{kb}}. === 1950-tal: Jetflyg och spektakulära linjer === Under [[1950-talet]] öppnade SAS många långlinjer och blev dessutom först med att flyga över [[Nordpolen]] med linjen Köpenhamn-[[Los Angeles]]. Linjen gick egentligen inte riktigt via Nordpolen utan via Grönland och Norra Kanada, nära [[magnetiska nordpolen]] [http://www.flysas.com/en/About-SAS/The-SAS-story/1946/]. [[1959]] levererades det första jetflygplanet, det franska flygplanet [[Sud Aviation Caravelle|Sud Aviation Caravelle III]]. Bolaget var första flygbolag att använda detta flygplan, till och med före franska [[Air France]]. === 1960-tal: Guldåldern inleds === SAS satte [[1960]] in ett av världens mest använda långdistansflygplan [[Douglas DC-8]] i trafik. [[Douglas DC-8]] introduceras under året på linjen till [[New York]] den 1 [[maj]], Los Angeles den 3 [[juni]] och [[Tokyo]] 11 [[oktober]]. I Köpenhamn öppnade SAS sitt första hotell, [[SAS Royal]]. 1964 öppnades även en linje till [[Chicago, Illinois|Chicago]]. [[Douglas DC-9|DC-9-41]] anskaffades, ett kort-/medeldistansflygplan som kom att användas flitigt av SAS fram till [[2002]]. Även linjen till [[Tokyo]] trafikerades över Nordpolen där planen mellanlandade i [[Anchorage]] i [[Alaska]]. Efter att [[Sovjetunionen]] till slut givit sitt tillstånd till överflygning av [[Sibirien]] kunde linjen trafikeras non-stop. Det thailändska flygbolaget [[Thai Airways International]] startas av SAS{{kb}}. Den 4 [[november]] [[1976]] blir SAS först i världen med [[Douglas DC-8|DC-8-62]], ett plan med en extremt lång räckvidd. De nya flygvägen som öppnas kallas "Trans-Asien Express" mellan [[Köpenhamn]] och [[Sydostasien]]. === 1970-tal: Stark start, men kollaps hotar === Under 1970-talet inleds även leveranserna av [[Boeing 747|Boeing 747-200]], ett något tveksamt köp mot bakgrund av bolagets trafikunderlag, och konkurrensskäl har ofta förts fram som avgörande vid valet av plan. 1974 anskaffades genom [[KSSU]]-samarbetet flygplanet [[DC-10]] av [[Douglas Aircraft Corp]]. [[1977]] köpte SAS sitt första flygplan från den europeiska tillverkaren [[Airbus]] i form av modellen [[Airbus A300]]. Flygplanet kom att användas för medeldistansflygningar som [[Köpenhamn]]-[[London]] och [[Stockholm]]-[[London]], samt trafik till Mellanöstern. Åren mellan 1965-75 betecknas som SAS guldålder, med trafik till alla kontinenter utom [[Oceanien]]. Alla kurvor pekade länge uppåt, men i slutet av 70-talet är guldåldern definitivt över. Bolaget har förköpt sig med för stora flygplan och ett för tungt trafiknät med besättningar utplacerade under långa perioder runt om i världen, samtidigt som den globala nedgången i ekonomin minskar efterfrågan. Oljekrisen ökade kostnaderna, särskilt för långlinjerna. === 1980-tal: Nystart === [[Jan Carlzon]] utnämndes [[1981]] till [[VD]] för SAS-koncernen. Med Carlzon vid rodret fick bolaget en kundtillvänd och innovativ ledare som fokuserade på affärsresenärens behov, bland annat avskaffades [[första klass]] och istället infördes [[business class]] (Euro-class). I januari utses SAS till "Airline of the Year" för året 1983 av tidningen Air Transport World. En svävare sätts in på trafiken mellan Köpenhamn och [[Malmö]]. 1984 bildades ett dotterbolag avsett för matarflygningar. För detta ändamål användes [[Fokker F-27]] och senare [[Fokker F50|Fokker F-50]]. Trafiken med [[Boeing 747|Boeing 747-200]] avvecklas, och [[1988]] beställde SAS nio stycken [[Boeing 767|Boeing 767-300ER]] (kom totalt att uppgå till 13 stycken). Två [[Boeing 767|Boeing 767-200]] anskaffades för att betjäna tunna och långa linjer, såsom till [[Rio de Janeiro]] och [[Singapore]]. Planen var aldrig lönsamma och avyttrades efter kort tid. 61 stycken [[McDonnell Douglas MD-80|McDonnell Douglas MD-8X]] av varianterna 81/82/83/87 beställdes samma år. [[Boeing 767|Boeing 767-300ER]] ansågs vara perfekt för SAS då non-stopflygningar kunde införas istället för mellanlandningar inom Skandinavien före de långa resorna ut i världen. Tidigare hade rutter som Stockholm-Göteborg/Bergen-New York, eller Köpenhamn-Göteborg/Oslo-Chicago måst till för att fylla planen. SAS köpte [[1989]] en andel på 18,4 procent av [[Continental Airlines]]' moderbolag [[Texas Air Corporation]] i ett försök att skapa en global allians. Andelen såldes sedermera av. Som en följd av närmandet till [[Continental Airlines]] lämnar SAS [[John F. Kennedy International Airport|JFK]] och börjar att flyga till [[Continental Airlines|Continentals]] bas [[Newark]]. Under 1990-talet{{kb}} köpte SAS en 20-procentig andel i [[British Midland]]. SAS köpte 95 procent av [[Spanair]], och även delar av [[Air Greenland]]. Den 28 september avtalas European Quality Alliance ( EQA ) genom att samarbetsavtal tecknas med [[Swissair]], [[Finnair]] och [[Austrian Airlines]]. EQA börjar att verka från den 25 mars 1990. SAS blir första västerländska flygbolag som börjar operera i [[Baltikum]]. === 1990-tal: Expansion, men molnen hopas === Företagsförvärven fortsatte med [[Linjeflyg]], som köptes upp [[1993]]. Genom köpet fick SAS i det närmaste [[monopol]] på den svenska inrikesmarknaden fram till [[Skyways]] verksamhetsstart [[1994]]. SAS beställde [[1995]] 41 stycken Boeing 737-600 med möjlighet att omvandla ordern till annan modell i [[Boeing 737|Boeing 737NG]]-serien. Bonus- och lojalitetsprogrammet ''Eurobonus'' införs 1992. Samma år öppnas en nonstop-linje mellan [[Köpenhamn]] - [[Hong Kong]] och en linje mellan [[Köpenhamn]] - [[St Petersburg]]. I augusti [[1994]] läggs linjen till [[Los Angeles]] ned efter 40 år. Den 3 oktober öppnas en linje till [[Osaka]]. [[SAS International Hotels]] ingår en allians med hotellkedjan [[Radisson Hotels]] under namnet [[Radisson SAS Hotels Worldwide]]. År [[1997]] bildade SAS, [[United Airlines]], [[Air Canada]], [[Lufthansa]] och [[Thai Airways]] samarbetsprojektet [[Star Alliance]]. [[1998]] inleddes ett nytt formspråk för bolaget genom ny flygplansmålning, nya uniformer, ny logotyp och nya flygplan. [[Boeing 737|Boeing 737-600]] introducerades och [[Oslo]]s nya flygplats [[Oslo flygplats, Gardermoen|Gardermoen]] öppnades. År [[1999]] valde SAS [[Airbus A340|Airbus A340-300]] och [[Airbus A330|Airbus A330-300]] som ersättning för [[Boeing 767|Boeing 767-300ER]], istället för Boeings konkurrerande [[Boeing 777|777-200/200ER]]. === 2000-tal: Prispress === {{POV}} År [[2000]] sattes [[Dash 8-Q400|DeHavilland Dash 8-Q400]] in i trafik hos [[SAS Commuter]] som ersättning för åldrande [[Fokker 50]]. SAS beställde [[Airbus A321|Airbus A321-200]] för användning på [[huvudstadstriangeln]] samt till större europeiska destinationer som [[London]], [[Paris]] och [[Frankfurt am Main]]. Delar av ordern omvandlades senare till det mindre [[Airbus A319|A319-100]] då strategin som låg bakom valet av Airbus-planen misslyckats efter [[11 september-attackerna]] och lågprisflygets entré i Europa. Den norska konkursfärdiga konkurrenten [[Braathens]] köptes upp år 2001 vilket ledde till omfattande negativ kritik mot SAS i framförallt [[Norge]]. Som en följd av dominansen infördes ett förbud i Norge mot Frequent Flyer-program såsom [[Eurobonus]] då dessa ansågs begränsa konkurrensen i synnerhet för mindre aktörer. Senare infördes även för inrikesflyg i Sverige ett sådant förbud för linjer där det fanns konkurrenter. År [[2001]] ersatte [[Jørgen Lindegaard]] [[Jan Stenberg]] som VD, och blev därmed förste dansk som koncernchef. [[Airbus A340|Airbus A340-300]] sattes i trafik på linjen [[Köpenhamn]]-[[Delhi]]. Som en följd av terrordåden den [[11 september 2001]] tvingades SAS dock till drastiska förändringar. En lång tids vanskötsel av bolaget från både ledningens och ägarnas håll ledde emellertid till att problemen för SAS blev akuta när lågkonjukturen slog till under hösten 2001. Problemen var inte bara hemmatillverkade, då flygbranschen globalt drabbades av nedgången, men SAS' dåliga förutsättningar med en krånglig och byråkratisk ägar- och ledningsstruktur gjorde problemen större och allvarligare. Frågor om destinationer, flygplans- och besättningsbasering, var underhåll skall ske etc måste hanteras försiktigt och andra hänsyn än kommersiella har ofta varit viktigare. Istället för att fokusera på att kunna ge vinst till ägarna och service till resenärerna har fördelnings- och rättvisefrågor för de anställda kommit i förgrunden. Korta och avtalsstridiga strejker inträffade med jämna mellanrum och krafttag från ledningen mot detta vidtogs inte, med resenärerna som förlorare. Tidsmässigt korta resor och billiga flygbiljetter var svåra att finna, varför resenärer var hänvisade till antingen dyra affärsbiljetter eller tvingades vara bortresta natt mellan lör- och söndag. När lågprisflyget gjorde entré övergick många resenärer till de aktörerna, många i ren protest mot hur SAS betett sig mot resenärerna. Bolaget var illa rustat för de nya tiderna, då företagsledningen istället hade siktet inställt på en kraftig expansion, både personellt och affärsmässigt. De elva långdistansplanen skulle ha åtföljts av ytterligare fem, och destinationer som [[San Francisco]], [[Hong Kong]], [[Shanghai]] m fl. planerades. Bolagets struktur hade som ovan nämnts lett till att kostnaderna för att driva verksamheten inte stod i ekonomiskt försvarbar relation till intäkterna. SAS ekonomi fortsatte att försämras under [[2002]]/[[2003]]. Mycket personal sades upp och som ett försök att utmana lågprisflyget bildade SAS lågkostnadskonceptet [[Snowflake]] (som flög till turistorter), i och med att SAS ändå hade överskott på plan och personal. 2004 genomförs förändringar av konceptet, bland annat delas flygplanen upp på tre priskategorier/ombordklasser: * Economy * Economy Extra (Economy Flex på inrikesflygningar) * Business I syfte att komma tillrätta med den snåriga och kostsamma verksamhetsstrukturen inleddes projektet "Turnaround 2005". Projektet ledde bl.a. till att SAS' "renationaliserades" genom att bolagen [[SAS Braathens]], [[SAS Danmark]], [[SAS International]] och [[SAS Sverige]] bildades. De respektive bolagen fick eget ansvar för trafiken och flygplanen delades upp sinsemellan bolagen efter behov. Strategin kan anses ha varit lyckad, om än med vissa problem. [[Jørgen Lindegaard]] tog krafttag i riktning mot ett mer kundorienterat bolag och de regelbundna strejkerna började upphöra inför hotet om konkurs. [[Jørgen Lindegaard]] lyckades dock varken få personalen med sig eller att få den att inse situationens allvar till fullo. Under 2007 har två omfattande strejker drabbat bolaget. Två personer i ledningen, danske [[Vagn Sørensen]] och svenska [[Marie Ehrling]] som varit involverade i att orsaka den situation bolaget hamnat i, fick under [[Jørgen Lindegaard]]s ledning lämna bolaget. [[SAS International]] bedriver långdistanstrafiken med [[Kastrup]] som huvudbas. SAS strategi för långdistanstrafiken är att all trafik utgår ifrån [[Kastrup]], medan [[Stockholm]] och [[Oslo]] kan få direkt interkontinental trafik om tillräcklig volym finns. Då de nuvarande planen är för stora beflygs inte Oslo av [[SAS International]], medan [[Stockholm]] trafikeras med fyra linjer (se nedan). [[2007]] omvandlades [[SAS Norge|SAS Braathens]] till [[SAS Norge]] och en konsolidering av koncernen under ledning av den nye VD [[Mats Jansson]] kan skönjas. I juli 2007 köpte SAS resten av [[Spanair]] för att lättare kunna sälja av hela bolaget. Under 2008 avses [[Spanair]] och andelarna i [[Air Greenland]] och [[British Midland]] säljas för att tydligare fokusera på verksamheten i norra Europa. Som ytterligare mål har [[Mats Jansson]] ställt i utsikt att strejkkulturen inom bolaget skall bort. [[SAS Danmark]] har till följd av den avtalsstridiga strejken i april 2007 beslutats fråntas delar av trafiken på [[huvudstadstriangeln]], då [[SAS International]] drabbas i onödan av de frekventa strejkerna i den danska verksamheten. Under 2008 fick SAS återinföra bonusprogram på inrikes, eftersom [[SJ]], i praktiken (men tidigare inte formellt) en konkurrent, i ett antal år haft bonusprogram. == Marknadsläge == {{POV}} SAS har flera gånger missbedömt marknadens utveckling, och bolaget har påfallande många gånger reagerat försent och stått illa rustat för framtiden. Som exempel kan nämnas att bolaget kort före jetålderns inträde köpte ett stort antal propellerdrivna [[DC-7]]:or. För att kompensera detta anskaffades [[DC-8]]:or med kort varsel, varefter en konjunkturnedgång trädde till. Inköpen av [[Boeing 747|Boeing 747-200]] och [[Airbus A300]] var misstag. Historien upprepade sig 20 år senare när bolaget valde att blunda för de spirande [[lågprisflygbolag]]en och köpte stora [[Airbus A321]] i förvissning om att resenärerna fortsatt skulle välja SAS med transit i [[Köpenhamn]] för sina internationella resor. Nu används de planen i huvudsak i [[SAS Danmark]]s chartertrafik, med låg intjäning som följd. När lågkonjunkturen slog till efter IT-haussen och [[11 september-attackerna]] började SAS motta sina första stora [[Airbus]]plan. SAS valde då att inte lösa in sina optioner på de resterande långdistansplanen varför bolaget missade den stora uppgången i interkontinental trafik som skett alltsedan [[2001]]. De elva plan SAS har [[idag]] är inte tillräckliga för att bemöta efterfrågan. Bolaget är dock inte finansiellt starkt nog att köpa fler, utan att ta en betydande risk. Därutöver är risken för en omfattande global lågkonjunktur nu stor. De elva planen utnyttjas i en sådan omfattning att en försening får följder i hela långdistansproduktionen och kabinfaktorn är dessutom så hög att mer kapacitet behövs. Till SAS försvar måste sägas att det inte var lätt att förutsäga 11 september-attackerna, och generellt sett svårt att i god tid rätt förutsäga utvecklingen. Sedan guldåldern (se ovan) har SAS linjenät utanför [[Europa]] stadigt minskat, och idag beflygs endast [[USA]] (fyra destinationer), [[Japan]] (en destination), [[Kina]] (en destination) och [[Thailand]] (en destination), samt [[Dubai]] som säsongsdestination. De senaste fem åren har [[Indien]] lämnats och [[Shanghai]] fått överges. Strategin att låta långdistanstrafiken utgå ifrån [[Kastrup]] naggas alltmer i kanten, då [[Stockholm]] fått fler parallellinjer såsom [[Beijing]] och [[Bangkok]] under [[2007]]. Det är ett svar på marknadens önskemål, men det försvårar samtidigt en vettig produktion. SAS saknar helt närvaro i det ekonomiska kraftcentrat [[Indien]], det finns ingen trafik till [[Kalifornien]] och handelsstäder som [[Hong Kong]], [[Shanghai]] och [[Singapore]] har som ovan nämnts övergivits pga för höga omkostnader. En planerad anskaffning av ytterligare en [[Airbus A340]] avsågs möjliggöra trafik till [[Delhi]] och [[San Francisco]] med start hösten 2008. Det blev inget av detta, utan linjen till Delhi kommer att möjliggöras genom omdisponering av befintligt trafikutbud, dvs minskningar av antalet avgångar på andra linjer. Därutöver finns det stora irritationsmomentet som utgörs av amerikanska [[Continental]]s trafik från [[Oslo]] till [[New York]]. Det är inte det enda exemplet — amerikanska [[Delta]] och [[Continental]] flyger till både [[Kastrup]] och [[Arlanda]], dit också [[US Airways]] har sommartrafik. [[Air China]], [[Malaysia Airlines|Malaysian]] och [[Thai Airways]] tar kunder österut från fr a [[Arlanda]]. Framförallt i [[Norge]] är holländska [[KLM]] mycket aktivt med många direktlinjer från [[Amsterdam]]. Ett gammalt trätoämne är frågan om den bästa placeringen för bolagets stora skandinaviska nav. Särskilt i [[Mälardalen]] anser man [[Arlanda]] som det självklara valet. En flytt dit skulle dock leda till marknadsförluster genom att resenärer i [[Danmark]] och delar av [[Sverige]] och [[Norge]] skulle komma välja andra europeiska flygplatser för sina transitresor. Det stora dilemmat för [[SAS]] långdistanstrafik är dock att man aldrig bestämt sig för [[Kastrup]] som bas, utan har låtit [[Arlanda]] och [[Oslo]] emellanåt få egen trafik. Det har lett till att linjenätet eroderats och för resenärer som har att välja på ett eller två planbyten på sin resa från Skandinavien till andra delar av världen med [[SAS]] oftast måste lägga till ytterligare byten. Som exempel kan nämnas att en resenär från [[Göteborg]] till [[Hong Kong]] som väljer [[SAS]] måste byta i [[Stockholm]] eller [[Köpenhamn]] samt i [[Peking]]. En resenär på samma sträcka som väljer [[Lufthansa]]/[[KLM]]/[[Air France]]/[[British Airways]] har bara ett byte. Generellt sett har SAS få långlinjer, eftersom det är svårt att få dem lönsamma. Ett bekymmer av den valda strategin är att planen från Stockholm till långdistansdestinationerna måste slingas med planen från Kastrup, då underhållet av långdistansflottan sker i Köpenhamn. Det gör att planen från Newark och Peking i princip avgår samtidigt till Skandinavien istället för att kunna erbjuda minst två avgångar vid olika tidpunkter under dagen. Givetvis går intjäningen ned på så sätt, men det är omöjligt för SAS med sin lilla flotta att göra annorlunda. SAS har historiskt sett uppvisat mycket svag intjäning och avkastning till sina ägare. Andra storleksmässigt jämförbara flygbolag har under lång tid uppvisat vinst. SAS har under den långa högkonjunktur vars slut nu står för dörren inte lyckats uppvisa en hållbar vinst. Situationen har påtagligt förvärrats under 2008 och uppgifter gör gällande att bolaget är aktuellt för försäljning till en större aktör. Att [[Kastrup]]s VD offentligt gått ut med krav på garantier för [[Kastrup]]s status som nav för SAS vederlägger därmed diskussionen om att Kastrup är den naturligt givna basen för långdistanstrafik i [[Skandinavien]]<ref>http://www.takeoff.dk/news.cfm?nNewsWeekly=0&nNewsId=18133&search_articles1=brian/</ref>. == SAS Gruppens medlemmar == * [[airBaltic]] (Säljs 31 januari 2009)<ref>[http://www.airbaltic.com/public/38598.html Pressmedelande från Air Baltic 18 december 2008]</ref> * [[Blue1]] * [[BMI (flygbolag)|British Midland]] * [[Estonian Air]] * [[SAS Danmark]] * [[SAS Norge]] * [[SAS International]] * [[SAS Sverige]] * [[SAS Ground Services]] * [[SAS Technical Services]] * [[SAS Cargo]] (Inga flygplan) * [[Spanair]] * [[Wideroe]] == Serviceklasser och Buy on board == === Inrikes === * ''Oneclass:'' Före klockan 09:00 serveras kostnadsfri frukost. Från klockan 09:00 erbjuds resenärer att köpa det som efterfrågas. === Europa === * ''Ekonomi:'' Ingår ingen mat men möjlighet att köpa mat och drycker erbjuds. * ''Ekonomi flex/extra':' Resenärer erbjuds en kall måltid mm gratis. * ''Business:'' Erbjuds en trerätters varm måltid eller en tvårätters måltid vid kortare resa. === Interkontinentalt === Full service i alla klasser med tre rätters måltid. * ''Ekonomi:'' Alla Säten har LCD skärm. Alkoholhaltiga drycker ingår till maten, och kan köpas efteråt. * ''Ekonomi flex/extra:'' Bredare säten. * ''Business:'' Sovsäten. Bar med förfriskningar. == Destinationer == ===Nuvarande destinationer=== :''Huvudartikeln:'' [[Scandinavian Airlines Destinationer]] ===Historiska destinationer=== Afrika: [[Dar-es-Salaam]], [[Entebbe]], [[Johannesburg]], [[Kairo]], [[Khartoum]], [[Monrovia]], [[Nairobi]] Asien: [[Bagdad]], [[Bombay]], [[Calcutta]], [[Delhi]], [[Hongkong]], [[Jakarta]], [[Karachi]], [[Kuala Lumpur]], [[Manila]], [[Osaka]], [[Rangoon]], [[Shanghai]], [[Singapore]], [[Teheran]] Nordamerika: [[Anchorage]], [[Bridgetown]], [[Los Angeles]], [[Montreal]], [[Port of Spain]], [[Söndre Strömfjord]], [[Toronto]], [[Winnipeg]], samt från Oslo till [[Newark]]. Sydamerika: [[Buenos Aires]], [[Montevideo]], [[Rio de Janeiro]], [[Santiago de Chile]], [[São Paulo]] == Flygplansflotta == Mer utförligt finns här: http://www.plane-spotter.com/Airlines/SAS/The_fleet.pdf {| class="sortable wikitable" |- !Typ !Antal !Passagerare<br />(Business/Extra/Economy) !Destinationer !Noteringar |- |align=center|[[Airbus A320#A319|Airbus A319-100]] |align=center|4 |align=center|141 |align=center|[[Europa]] och [[Grönland]] |align=center|[[SAS Danmark]] |- |align=center|[[Airbus A320#A321|Airbus A321-200]] |align=center|8 |align=center|198 |align=center|Europa |align=center|[[SAS Danmark]] |- |align=center|[[Airbus A330|Airbus A330-300]] |align=center|4 |align=center|264 (34/35/195) |align=center|[[New York]], [[Chicago]], [[Washington D.C.]] |align=center|[[SAS International]] |- |align=center|[[Airbus A340|Airbus A340-300]] |align=center|7 |align=center|245 (46/28/171) |align=center|[[Asien]], [[Chicago]] (Från [[Kastrup|Köpenhamn]]), [[Seattle]] |align=center|[[SAS International]] |- |align=center|[[Boeing 737-400]] |align=center|4 |align=center|150 |align=center|Inrikes, Europa |align=center|[[SAS Norge]] |- |align=center|[[Boeing 737-500]] |align=center|13 |align=center|120 |align=center|Inrikes, Europa |align=center|[[SAS Norge]] |- |align=center|[[Boeing 737|Boeing 737-600]] |align=center|26 |align=center|112-123 |align=center|Inrikes, Europa |align=center|[[SAS Norge]], [[SAS Sverige]] |- |align=center|[[Boeing 737|Boeing 737-700]] |align=center|17 |align=center|165 |align=center|Europa |align=center|[[SAS Norge]] |- |align=center|[[Boeing 737|Boeing 737-800]] |align=center|15 |align=center|186 |align=center|Europa |align=center|[[SAS Norge]], [[SAS Sverige]] |- |align=center|[[Canadair CRJ 200|Canadair CRJ 900]] |align=center|6 (4 beställda, 17 optioner) |align=center|88 |align=center|Inrikes, [[Skandinavien]], [[Europa]] |align=center|[[SAS Danmark]] |- |align=center|[[Fokker 50]] |align=center|6 |align=center|50 |align=center|Inrikes |align=center|[[SAS Norge]] (fd SAS Commuter/Norwegian Air Shuttle) |- |align=center|[[McDonnell Douglas MD-81]] |align=center|2 |align=center|150 |align=center|Europa |align=center|[[SAS Danmark]], [[SAS Sverige]] |- |align=center|[[McDonnell Douglas MD-82]] |align=center|34 |align=center|150 |align=center|Europa |align=center|[[SAS Danmark]], [[SAS Sverige]] |- |align=center|[[McDonnell Douglas MD-87]] |align=center|8 |align=center|125 |align=center|Europa |align=center|[[SAS Danmark]], [[SAS Sverige]] |} === Plan som tidigare ingått i flottan === {| class="sortable wikitable" |+ SAS tidigare flygplansflotta <center> |- !Typ !År !Rutter !Noteringar |- | [[Boeing B-17|Boeing B-17 'Felix']] |1946 |Långdistans |från [[AB Aerotransport|ABA]] ([[SILA]]) |- |[[Junkers Ju 52/3m]] |1946-1956 |Norsk inrikestrafik |från [[Det Norske Luftfartsselskab|DNL]] |- |[[DC-3]] |1946-1957 |Kortdistans | |- |[[DC-4]] |1946-1956 |Långdistans | |- |[[DC-6]] |1948-1960 |Långdistans | |- |[[DC-6|DC-6B]] |1952-1964 |Långdistans | |- |[[Convair 440 Metropolitan]] |1956-1970 |Europa | |- |[[Convair 990]] |1962-1966 |Europa och långdistans | |- |[[Sud Aviation Caravelle|Sud Aviation Caravelle III]] |1959-1974 |Kort- o. medeldistans | |- |[[DC-7]] |1956-1967 |Långdistans | |- |[[DC-8]] |1960-1985 |Långdistans | |- |[[DC-9]] |1968-2003 |Kort-/medeldistans | |- |[[Fokker F28]] |1993-1999 |Kortdistans från Sverige |Fd [[Linjeflyg]] |- |[[DC-10]] |1974-1991 |Långdistans | |- |[[Boeing 747]] |1971-1989 |Långdistans | |- |[[Airbus A300]] |1980-1987 |Kort-/medeldistans | |- |[[Fokker F27]] |1984-1990 |Kortdistans från [[Danmark]] |[[SAS Commuter]] |- |[[Boeing 767]] |1989-2004 |Långdistans |- |[[Boeing 737-500]] |1993-1995 |Kort/Medeldistans |Fd.[[Linjeflyg]] Ej att förväxla med [[SAS Norge]]s |- |[[Saab 2000]] |1997-2003 |Kortdistans |[[SAS Commuter]] |- |[[Dash 8-Q400|Bombardier Dash 8 Q400]] |2000-2007 |Kortdistans |[[SAS Commuter]], [[SAS Danmark]], [[SAS Sverige]] |- |} == Linjenumrering == I princip följer SAS linjenumrering nedanstående uppdelning, men undantag förekommer. {| class="wikitable" ! Linjenumerering !! Destination |- | SK001 - SK199 || Inrikes Sverige |- | SK200 - SK399 || Inrikes Norge |- | SK400 - SK499 || [[Huvudstadstriangeln]] samt Köpenhamn-Göteborg |- | SK500 - SK599 || Storbritannien/Irland/Benelux/Frankrike/Spanien |- | SK600 - SK699 || Tyskland/Schweiz/Österrike/Italien |- | SK700 - SK799 || Finland/Ryssland/Polen eller Grekland/Turkiet/Israel/Egypten/Nice |- | SK800 - SK899 || Intraskandinavisk trafik (utom ARN/OSL/GOT-CPH, i praktiken till/från Norge) |- | SK900 - SK999 || Interkontinentalt |- | SK900 - SK929 || Östra USA |- | SK930 - SK939 || Västra USA |- | SK940 - SK949 || Mellanvästern (USA) och Kanada |- | SK950 - SK959 || Karibien/Sydamerika |- | SK960 - SK969 || Afrika |- | SK970 - SK979 || Asien utom Japan och Kina |- | SK980 - SK989 || Japan |- | SK990 - SK999 || Kina |- | SK1000 - SK1899 || Ungefär samma lista som 0-899 |- | SK1010 - SK1020 || Inrikes Sverige |- | SK1200 - SK1299 || Inrikes Danmark |- | SK1400 - SK1499 || [[Huvudstadstriangeln]] |- | SK1500 - SK1599 || Storbritannien/Irland/Benelux/Frankrike/Spanien |- | SK1600 - SK1699 || Tyskland/Schweiz/Österrike/Italien |- | SK1800 - SK1899 || Intraskandinavisk trafik (förutom huvudstadstriangeln) |- | SK2000 - SK2899 || Ungefär samma lista som 0-899 |- | SK2800 - SK2899 || Intraskandinavisk trafik (förutom huvudstadstriangeln) |- | SK3000 - SK3999 || Codeshare (ungefär samma lista som 0-999) |- | SK7100 - SK7299 || Charter |- | SK7300 - SK7400 || Charter med utgångspunkt Norge |- | SK75XX - SK77XX || Charter med utgångspunkt Danmark |- | SK76XX - SK78XX || Charter med utgångspunkt Sverige |- | SK8000 - SK8999 || Codeshare |- | SK9000 - SK9999 || Icke-kommersiella flygningar (positionering/tomflyg, test etc.) |} == Haverier och incidenter == * Den [[4 juli]] [[1948]], kolliderade en [[Douglas DC-6|DC-6B]], [[luftfartygsregistret|SE-BDA]] med ett brittiskt militärplan vid Northwood, norr om London, England. Alla 32 ombord omkom. * Den [[19 januari]] [[1960]], [[haveri (olycka)|havererade]] en [[Caravelle|Caravelle III]], OY-KRB nära Ankara i Turkiet. Alla 42 ombord omkom. * Den [[13 januari]] [[1969]], havererade en [[Douglas DC-8|DC-8-62]], , LN-MOO, i vattnet under inflygning till Los Angeles. 15 av de 45 ombordvarande omkom. * Den [[19 april]] [[1970]] drabbades en [[Douglas DC-8|DC-8-62]], , SE-DBE, av motorbrand vid start från [[Rom]]. Flygplanet förstördes helt i branden, men inga skadades. * Den [[30 januari]] [[1973]], var [[Douglas DC-9|DC-9-21]], LN-RLM SK 370, på väg från Oslo till Alta via Tromsö. Planet fick klartecken att starta från bana 24. Starten var normal och planet lyfte vid angiven hastighet, varefter varningen för [[Stall (flygteknik)|stallning]] utlöstes. Trots den höga farten beslutade piloterna att avbryta starten, men kvarvarande 1100 meter rullbana var otillräckligt för att stanna. Motorreverseringen fungerande inte som avsett och flygplanet hamnade ute på den istäckta Oslofjorden. Planet sjönk inom 20 minuter, men alla ombord kom ur utan skador. Den efterföljande utredningen visade att piloterna hade förlegad information om bromsvärden under rådande väderförhållanden. * Den [[28 februari]] [[1984]], landar SAS flygning SK 901, en [[DC-10]] med registreringsnummer [[Luftfartygsregister|LN-RKB]] från [[Stockholm]] via [[Oslo]] [[(GEN)]] på [[New York]]s [[John F Kennedy]]-flygplats. Planet landade 1440 m in på landningsbanan 4R och kunde inte landa på den kvarvarande sträckan. Besättningen styrde planet åt sidan för att undvika att kolidera med landningsljusen och planet hamnade i grunt vatten. Inga personskador. * Den 27 december [[1991]] havererade ett MD-80-flygplan, OY-KHO "[[Dana Viking]]", på en åker utanför [[Gottröra]] i [[Uppland]], se vidare [[Gottröraolyckan]]. * Den 8 oktober [[2001]] inträffar SAS hittills svåraste olycka när en [[McDonnell Douglas MD-87]] SE-DMA med flightnummer [[SK 686]] på väg till [[Köpenhamn]] kolliderar med en [[Cessna Citation]] på en dimmig landningsbana i [[Milano]]. Se vidare [[Linateolyckan]]. * Den 9 september [[2007]] låstes inte höger [[landställ]] som avsett. Planet av typen [[Dash 8-Q400]] gjorde en planerad nödlandning och landstället vek sig vid nödlandningen i Ålborg på Jylland. <ref> Aviation Safety Network [http://aviation-safety.net/database/record.php?id=20070909-0] </ref> * Den 12 september [[2007]] inträffade samma sak som den 9 september. Planet, återigen en [[Dash 8-Q400]] var på väg från [[Kastrup|Köpenhamn]] till [[Palanga]] i [[Litauen]] men besättningen beslutade sig för att nödlanda i [[Vilnius]]. Efter detta valde SAS att ställa samtliga 23 plan av typen på marken till dess att felet rättats till. Efter tre veckors stillestånd började planen att sättas i trafik igen den 4 oktober, då felet identifierats. SAS begär ersättning av tillverkaren [[Bombardier]] då det är ett konstruktionsfel som ligger till grund för haverierna. <ref> Aviation Safety Network [http://aviation-safety.net/database/record.php?id=20070912-0] </ref> * Den 10 oktober [[2007]] inträffade återigen ett tillbud med en [[Dash 8-Q400]] var på väg från [[Kastrup|Köpenhamn]] till [[Gdansk]] i [[Polen]] men planet återvänder till Köpenhamn för en säkerhetslandning. <ref> SVT [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22584&a=935534] </ref> * Den 12 oktober [[2007]] inträffade återigen ett tillbud med en [[Dash 8-Q400]] var på väg från [[Warszawa]] till [[Kastrup|Köpenhamn]] men planet återvänder till Warszawa då inte landställen går upp. <ref> SVT [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=938583] </ref> * Den 19 oktober [[2007]] inträffade återigen ett tillbud med en [[Dash 8-Q400]] var på väg från [[Stavanger]] i [[Norge]] till [[Kastrup|Köpenhamn]] Då piloten fått indikationer om att luckan till det ena landstället inte låst sig <ref> SVT [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=945181] </ref> * Den 27 oktober [[2007]] inträffar det nionde tillbudet med SAS [[Dash 8-Q400]] på mindre än två månader. Ett landställ låser inte som avsett. Planet gjorde en planerad nödlandning och landstället vek sig och planet av typen [[Dash 8-Q400]] glider med ena vingen mot landningsbanan i [[Kastrup|Köpenhamn]]. <ref> SVT [http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=952663] </ref> <ref> Aviation Safety Network [http://aviation-safety.net/database/record.php?id=20071027-0] </ref> Efter olyckan bestäms att samtliga plan av typen [[Dash 8-Q400]] permanent ska tas ur trafik<ref>[http://se.yhp.waymaker.net/sasgroup/release.asp?id=155746 Pressmeddelande] publicerat [[28 oktober]] 2007</ref>. == Övrigt == I [[december]] [[2004]] blev SAS ombett av de skandinaviska regeringarna att bistå med evakueringsflyg från [[Sydostasien]] för att hämta hem resenärer efter [[flodvågskatastrofen]]. Även under [[Libanonkriget 2006]] mellan [[Israel]] och [[Libanon]], blev SAS ombett att flyga till [[Aleppo]] i [[Syrien]] för att evakuera svenskar som hade flytt från [[Libanon]]. SAS bonusporgam kallas ''EuroBonus'' vilket också går att använda på andra flygningar av bolag inom [[Star Alliance]]. SAS [[flygbolagskod]] är: [[IATA]] SK och [[ICAO]] SAS == Referenser == <references/> [http://www.plane-spotter.com/Airlines/index_SAS.htm SAS Historia] på plane-spotter.com. Från [http://plane-spotter.com Plane-Spotter.com] kommer också data om SAS flotta. == Se även == * [[SAS Group]] * [[airBaltic]] * [[Blue1]] * [[Estonian Air]] * [[Linjeflyg]] * [[SAS Commuter]] * [[SAS Danmark]] * [[SAS Norge]] * [[SAS Sverige]] * [[SAS International]] * [[Snowflake SAS]] * [[Star Alliance]] * [[Transwede]] ==Externa länkar== {{commons|SAS Scandinavian Airlines}} * [http://www.sas.se/ Scandinavian Airlines], officiell webbplats {{SAS Group}} {{Star_Alliance}} {{Svenska flygbolag}} [[Kategori:Danska flygbolag]] [[Kategori:Norska flygbolag]] [[Kategori:Svenska flygbolag]] [[Kategori:Flygbolag]] [[Kategori:SAS Group]] [[Kategori:Företag listade på Oslobörsen]] [[Kategori:Företag listade på Stockholmsbörsen (large cap)]] [[Kategori:Företag i Stockholms kommun]] [[Kategori:Palindromer]] [[Kategori:Svenska företag med statligt ägande]] [[ar:الخطوط الجوية الإسكندنافية]] [[bs:Scandinavian Airlines]] [[ca:Scandinavian Airlines System]] [[da:Scandinavian Airlines System]] [[de:SAS Scandinavian Airlines]] [[en:Scandinavian Airlines System]] [[es:Scandinavian Airlines System]] [[et:Scandinavian Airlines]] [[fi:Scandinavian Airlines System]] [[fr:Scandinavian Airlines System]] [[he:סקנדינביאן איירליינס]] [[hi:एस० ए० एस०]] [[hr:Scandinavian Airlines System]] [[hu:Scandinavian Airlines System]] [[id:Scandinavian Airlines System]] [[it:Scandinavian Airlines System]] [[ja:スカンジナビア航空]] [[ko:스칸디나비아 항공]] [[nl:Scandinavian Airlines]] [[nn:SAS]] [[no:Scandinavian Airlines System]] [[pl:Scandinavian Airlines System]] [[pt:Scandinavian Airlines System]] [[ro:Scandinavian Airlines System]] [[ru:Scandinavian Airlines System]] [[sh:Scandinavian Airlines System]] [[sr:Скандинејвијан ерлајнс систем]] [[th:สแกนดิเนเวียนแอร์ไลน์ซิสเต็ม]] [[vi:Scandinavian Airlines System]] [[zh:北歐航空]]

Tillbaka till Scandinavian Airlines.