Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Sanatorium''' (nylat., av [[latin|lat.]] ''sano'' - ''bota''), en historisk typ av [[sjukhus]] där man främst isolerade och behandlade patienter med [[tuberkulos|lungtuberkulos]]. Baserat på de rådande vårdidealen förlades sanatorierna ofta till orter där de klimatologiska förhållandena ansågs främja läkning av sjukdomen, det vill säga högt belägna eller havsnära platser på landsbygden med frisk luft. ==Historia== Det första sanatoriet öppnades på 1850-talet av läkaren [[Hermann Brehmer]] i [[Görbersdorf]] i [[Niederschlesien]], [[Preussen]]. Enligt Brehmer, som själv hade fått lindring för sina symptom under en resa i [[Himalaya]], kunde tuberkulos botas "genom hygienisk-dietisk kur i sluten anstalt", ett påstående som aldrig har kunnat beläggas med forskning. Sanatorier byggdes över hela Europa och i Nordamerika, och blev viktiga ekonomiska faktorer i många samhällen och hela regioner med gynnsamt klimat. I [[Schweiz]] blev privata sanatorier en stor bransch och patienter kom från hela [[Europa]]. Även till [[Rivieran]] och [[Krim]] sökte sig många långväga patienter. Sanatorierna försvann strax efter andra världskriget, då de första effektiva läkemedlen ([[streptomycin]] och [[Jörgen Lehmann|para-aminosalicylsyra]]) hade lanserats. Många av de stora sanatorierna konverterades till lyxiga skid- och [[spa]]anläggningar och är i bruk än idag. ==Sanatorier i Sverige== I [[Sverige]] öppnades det första sanatoriet i [[Mörsil]] [[1891]]. Störst problem vållade den smittsamma tuberkulosen i städerna, och [[1910]] stod det största sanatoriet i Sverige, Stockholms stads sanatorium (i dag [[Söderby sjukhus]]) med 440 vårdplatser, färdigt i [[Salem]] utanför [[Stockholm]]. Ett annat av de mer imponerande sanatorierna går att återfinna i [[Sävsjö]] på [[Småländska höglandet]]. Vid sin öppning 1907 var det Sveriges största och den böjda sanatoriebyggnaden är än idag norra Europas största träbyggnad. Samtliga län uppförde under 1900-talets första decennier ett eller flera sanatorier, se [[lista över sanatorier i Sverige]]. Kungafamiljen engagerade sig och initierade uppförandet av tre så kallade [[Jubileumssanatorium|jubileumssanatorier]]. Även i Sverige avvecklades sanatorierna under decennierna efter [[andra världskriget]]. Flera används idag för annan sjukvård som långvård eller rehabilitering. ==Sanatoriemiljön i litteraturen== Sanatoriemiljön inspirerade flera begåvade patienter till litterära verk<ref>Stycket är baserat på Lars Erik Böttiger: ''Sanatorievistelsen förr: "att vara lurad på livet". Idag: En luxuös rekreation på spa'', [[Läkartidningen]] 32-33/2003</ref>. Genomgående är tonen pessimistisk och negativ, och förmedlar patientens känsla av att vara avskild från världen. Sanatoriets miljö berörs i verk av både [[Edith Södergran]], [[Harriet Löwenhjelm]], [[Olof Lagercrantz]] och [[Beryl Bainbridge]]. Bland verk som genomgående skildrar sanatoriet och den lungsjukes vardag kan följande nämnas (citaten är ur respektive verk): *[[Beatrice Harraden]], ''Skepp som mötas i natten'' (1894) *[[Thomas Mann]], ''[[Bergtagen (roman)|Bergtagen]]'' (1924): "-Sanatorielivet är som att vara lurad på livet överhuvudtaget" *[[Sven Stolpe]], ''I dödens väntrum'' (1930): "-Detta är inte ett ställe där man blir frisk, det är helvetet" *[[Lars Widding]], ''Visst gör det ont'' (1953): "-Det här är ett jävla ställe" *[[A Ellis]] ([[pseudonym]] för Derek Lindsay), ''The rack'' (1960) ==Referenser== <references/> {{vårdstub}} [[Kategori:Sanatorier]] [[bg:Санаториум]] [[da:Sanatorium]] [[de:Sanatorium]] [[en:Sanatorium]] [[es:Sanatorio]] [[fr:Sanatorium]] [[id:Sanatorium]] [[it:Sanatorio]] [[ja:サナトリウム]] [[ko:요양소]] [[mk:Санаториум]] [[nl:Sanatorium]] [[pl:Sanatorium]] [[pt:Sanatório]] [[ru:Санаторий]] [[uk:Санаторій]] [[zh:療養院]]

Tillbaka till Sanatorium.