Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Riksföreståndare''' är en temporär eller ställföreträdande [[statschef]] i en [[stat]] med [[monarki]]skt [[statsskick]]. Ibland används ordet [[regent]] som synonym till riksföreståndare. Titeln infördes i de skandinaviska länderna på 1400-talet som en översättning av den tyska titeln ''Reichsverweser''. ==Riksföreståndare i Finland== När [[Finland]] [[1917]] förklarade sig självständigt från [[Ryssland]] hade landet varit ett [[storfurstendöme]] med den ryske [[kejsare]]n som storfurste sedan [[1809]]. Finland var alltså formellt sett en [[monarki]], även om det nu saknade monark. Innan man hade bestämt sig för hur statsskicket skulle ordnas, fungerade först [[Pehr Evind Svinhufvud]] (1918) och sedan [[Carl Gustaf Emil Mannerheim|Gustaf Mannerheim]] (1918-1919) som riksföreståndare. ==Riksföreståndare på Island== [[1918]] blev [[Island]] ett [[konungarike]] i [[personalunion]] med [[Danmark]]; den danske kungen var även kung av Island. [[1940]] ockuperades Danmark av [[Tyskland]], varpå Island ockuperades av [[Storbritannien]] och de bägge länderna blev därmed effektivt avskurna från varandra. Eftersom kungen befann sig i Danmark, utsågs på Island [[Sveinn Björnsson]] till riksföreståndare för att utföra kungens uppgifter. När Island [[1944]] beslöt att förklara sig fullt självständigt och att bli republik, blev samme Sveinn landets förste [[president]]. ==Riksföreståndare i Ryssland== När den ryska kejsarfamiljen hade avrättats 1918, utnämndes [[Aleksandr Koltjak]] till riksföreståndare för den vita regimen under [[Ryska inbördeskriget]]. När sedan de röda vann inbördeskriget fanns det inte längre någon möjlighet att återinföra monarkin. ==Riksföreståndare i Sverige== [[Sverige]] har haft riksföreståndare ett antal gånger under historiens lopp. Titeln togs först i bruk då [[Karl Knutsson (Bonde)]] utnämndes till det [[1438]]. Han avgick från detta ämbete redan [[1440]], men det förekom sedan under många år under [[Kalmarunionen]]s tid, då [[Bengt Jönsson (Oxenstierna)|Bengt]] och [[Nils Jönsson (Oxenstierna)]] tillsammans innehade ämbetet ([[1448]]), [[1457]], då titeln delades av [[Jöns Bengtsson (Oxenstierna)]] och [[Erik Axelsson (Tott)]], [[1464]], då [[Kettil Karlsson (Vasa)]] var riksföreståndare, [[1465]]-[[1467]], då Kettil Karlsson, Jöns Bengtsson och Erik Axelsson innehade ämbetet efter varandra, samt åren [[1470]]-[[1497]] ([[Sten Sture den äldre]]), [[1501]]-[[1520]] (Sten Sture den äldre, [[Svante Nilsson (Sture)]], [[Erik Trolle]] och [[Sten Sture den yngre]]) och [[1521]]-[[1523]] ([[Gustav Vasa]]). Under Kalmarunionen hade Sverige riksföreståndare under så många år, på grund av att de danska kungarna under långa tider var avsatta och riksföreståndarna officiellt agerade som ställföreträdare för dem, men i praktiken själva agerade som kungar. Efter Gustav Vasas trontillträde och införandet av arvkungadöme i Sverige har titeln endast använts två gånger. Dels uppträdde [[Karl IX]] under denna titel [[1599]]-[[1604]], innan han erkändes som svensk kung, dels innehades den av hertig Karl, efter att [[Gustav IV Adolf]] hade blivit avsatt [[1809]], innan hertigen utropades till kung med namnet [[Karl XIII]]. Enligt nuvarande [[regeringsformen|regeringsform]] används termen riksföreståndare även för någon som högst tillfälligt fungerar som statschef "då Kungen är förhindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef exempelvis på grund av utlandsresa till avlägsen eller svårtillgänglig ort". Även för det fall att kungaätten dör ut så skall riksdagen utse en tillfällig riksföreståndare; om det sedan skall utses ett nytt kungahus eller om statsskicket skall ordnas på annat sätt är inte fastlagt i regeringsformen. ==Riksföreståndare i Tyskland== Om kungen/kejsaren av [[Tysk-romerska riket]] dog innan en ny kung hade blivit vald styrdes Tyskland av två furstar med titeln ''Reichsverweser'', alternativt ''Reichsvikar'' (Riksvikarie). Riksföreståndarna var alltid [[kurfurste|kurfurstarna]] av [[Pfalz]] och [[Sachsen]]. När det såg ut som om Tyskland var på väg att enas 1848 utsåg nationalförsamlingen i Frankfurt den liberalt sinnade ärkehertig Johann av Habsburg till riksföreståndare. Han nedlade dock sitt ämbete året efter då det stod klart att Tyskland inte skulle enas. Sedan kejsar [[Wilhelm II]] 1918 hade gått i landsflykt och därmed i praktiken abdikerat, ville socialdemokraternas ledare [[Friedrich Ebert]] att [[Max av Baden]] skulle bli riksföreståndare i väntan på att frågan om statsskicket skulle avgöras. Prins Max avböjde dock och Tyskland var således utan statschef tills Ebert valdes till dess förste president året efter. I olika kupplaner mot den nazistiska regimen under andra världskriget avsåg man att vid en lyckad kupp utnämna [[Ludwig Beck]] till ''Reichsverweser''. ==Riksföreståndare i Ungern== [[Ungern]] var formellt en monarki [[1919]]-[[1944]] men hade en riksföreståndare under hela perioden, amiral [[Miklós Horthy]]. Horthy avsattes [[1944]] och efterträddes som Ungerns ledare av [[Ferenc Szálasi]] (som inte var riksföreståndare), ledare för den ungerska fascistorganisationen [[Pilkorsarna]]. ==Se även== *[[Regent]] *[[Prinsregent]] *[[Lista över Sveriges regenter]] ==Källor== {{Ugglan|artikel=Riksvikarie|url=http://runeberg.org/nfcc/0217.html}} ==Externa länkar== *[http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/statsman/riksforestandare.htm Lista över Sveriges riksföreståndare] [[Kategori:Monarki]] [[Kategori:Titlar i statsförvaltning]] [[Kategori:Finlands historia]] [[Kategori:Islands historia]] [[Kategori:Sveriges författning]] [[Kategori:Sveriges politiska historia]] [[Kategori:Tysklands historia]] [[Kategori:Ungerns historia]] [[Kategori:Sveriges regenter]] [[da:Rigsforstander]] [[de:Reichsverweser]] [[en:Regent]] [[fi:Valtionhoitaja]] [[no:Riksforstander]]

Tillbaka till Riksföreståndare.