Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{coord|59|19|30|N|18|3|50|E|region:SE_type:landmark|display=title}} {{se även|M/S Riddarholmen}} '''Riddarholmen''' är en [[ö (land)|ö]] i [[Mälaren]] och en stadsdel i centrala [[Stockholm]], tillhörande [[stadsdelsområde]]t [[Södermalm (stadsdelsområde)|Södermalm]]. Ön är tillsammans med [[Gamla Stan]] Stockholms historiska centrum. På 1200-talet byggdes [[Gråbrödraklostret i Stockholm|Gråbrödraklostret]] på Riddarholmen och klosterkyrkan, den nuvarande [[Riddarholmskyrkan]]. Under 1600-talet byggdes av adeln magnifika palats vilka efter [[slottsbranden 1697]] successivt kom att tas över av de statliga ämbetsverken och domstolarna som fortfarande dominerar holmen. Riddarholmen är den minsta stadsdelen i Stockholms stad till ytan och det bor bara en person på Riddarholmen. [[Fil:Riddarholmen, 1870.jpg|miniatyr|500px|Riddarholmen 1870. Den nya järnvägen över Riddarholmen är just färdig och Riddarholmshamnen gör fortfarande skäl för sitt namn. Litografi av Otto August Mankell.]] ==Stadsdelen == Riddarholmen är Stockholms minsta stadsdel till ytan. Den har en areal av 6 hektar. Befolkningen består av en enda person, en före detta anställd vid byggnadsstyrelsen (föregångaren till Statens fastighetsverk) som bor kvar i sin tjänstebostad sedan tiden han var maskinchef. Han är sannolikt den sista invånaren som kommer att bo på ön inom överskådlig tid, lägenheten kommer att förvandlas till kontor när han flyttar. Stadsdelen har successivt avfolkats sedan andra världskriget och består med undantag för Norstedtshuset enbart av statliga myndigheter och domstolar. Riddarholmens församling upphörde att existera 1807. Stadsdelen redovisades som egen stadsdel i byggnadsnämndens protokoll den 19 april 1905. Idag tillhör stadsdelen [[Stockholms domkyrkoförsamling]] och ingår tillsammans med Gamla stan i Södermalms stadsdelsområde. ==Historik== ===Medeltid: Gråbrödraklostret=== [[Fil:Magnus Overselo.gif|miniatyr|100px|vänster|Magnus Ladulås]] <!--[[Fil:Riddarholmskyrkan juni 2005.jpg|miniatyr|250px|[[Riddarholmskyrkan]]]]--> [[Fil:Riddarholmen Hogenberg.jpg|miniatyr|Riddarholmen från norr på 1570-talet<br><small>Ur [[Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum]]</small>]] [[Fil:Birger Jarls Torg Stockholm.jpg|miniatyr|250px|[[Stenbockska palatset]] (vänster) och [[Hessensteinska palatset]] (höger). I förgrunden statyn över [[Birger jarl]], i bakgrunden [[Gamla riksarkivet|riksarkivet]].]] [[Fil:Riddarholmen 1700.jpg|miniatyr|Styckningskarta från 21 april 1733, redovisar i röd lavering kungens egendomar på Riddarholmen, förmodligen ritad av [[Petrus Tillaeus]].]] [[Fil:Gamla Stan och Riddarholmen 1848.jpg|miniatyr|Gamla stan och Riddarholmen 1848 enligt C.J. Küsels karta. Strandlinjen mot väster och norr skiljer sig från dagens ö, som genom utfyllning har växt.]] [[Fil:Riddarholmen 1861.jpg|miniatyr|A.E. Rudbergs förslag till parlamentsbyggnad på Riddarholmen 1961.]] I [[Erikskrönikan]] från cirka 1325 nämns ön som ''Kidaskär'' (''Kidhaskär''), där förleden ''Kidh'' är det [[fornsvenska]] för ''killing'' och troligen gick getter på bete på ön. År 1270 donerade [[Magnus Ladulås]] pengar för att grunda [[Gråbrödraklostret i Stockholm]] på Riddarholmen och därför försvinner namnet ''Kidhaskär'' och ersätts av namnen ''Gråbrödraholm'', ''Gråmunkeholm'' eller ''Munckholmen''. Delar av deras kloster finns bevarade kring [[Riddarholmskyrkan]], som var en del av klosteranläggningen. Efter att klostret stängts 1527 genom [[Gustav Vasa]]s [[Reformationen i Sverige|reformation]] kommer nya boende till ön, som kansliskrivaren Erik Eriksson med hustrun Anna och dödgrävaren Anders. På ''Kidskär'' byggs ett femtiotal små gårdar{{kb}}. ===Stormaktstiden: Adelspalats=== Med början av den svenska [[stormaktstiden]] omkring 1620-talet, försvinner de boende från ön, gårdarna rivs och marken styckas upp i rejäla tomter som doneras av [[Kronan]] till [[adel]]smän, som utmärkt sig i kriget eller i förvaltningen. Herrar som [[Sparre (adel)|Sparre]], [[Wrangel]] och [[Banér (släkt)|Banér]] bygger sina palats på ön. År 1638 omtalas ''Riddarholmen, för detta Gråmunkeholmen kallad''. Det dröjde dock rätt länge innan det nya namnet helt slog igenom. [[Karl XI]] föredrog Riddarholmen, men hans dotter [[Ulrika Eleonora]] höll i sina anteckningar troget fast vid Gråmunkeholm. Någon helt övertygande förklaring till varför holmen fick byta namn på 1630-talet är inte känd. Namnet ''Kidskär'' lever kvar, då [[kvarter]]et vid [[Södra Riddarholmshamnen]] har fått namn efter holmens ursprungsnamn. Den äldsta bron från [[Stadsholmen]] till ''Gråmunkeholmen'' var en enkel träbro. 1630 fick [[riksrådet]] [[Åke Henriksson Tott]] tillstånd att bygga en [[vindbrygga]] från [[Riddarhuset]]s västra hörn till sitt eget hus som låg mitt för Riddarholmskyrkans [[kor]]. 1655 ersattes Totts' vindbrygga av två fasta träbroar. <gallery widths=70 heights=100 perrow=4 caption="Invånare från stormaktstiden"> Fil:Bonde carl 1581-1652.jpg|[[Cruuska palatset|Bonde]] Fil:Bengt Bengtsson Oxenstierna.png|[[Hessensteinska palatset|Oxenstierna]] Fil:Schering Rosenhane.jpg|[[Schering Rosenhanes palats|Rosenhane]] Fil:Carl Gustaf Wrangel 1662.jpg|[[Wrangelska palatset|Wrangel]] </gallery> ===Modernare historia: Affärsmän och ämbetsverk=== Efter [[Slottsbranden 1697]] flyttade kungafamiljen in i [[Wrangelska palatset]] och bodde där medan det nya [[Stockholms slott|Slottet]] byggdes. Senare kom [[ämbetsverk]] som övertog adelspalatsen vars ägare inte längre hade råd att bo kvar här och Riddarholmen blev en ämbetsholme.<ref>Gamla Stan med Slottet och Riddarholmen, sida 127</ref> Ännu på 1740-talet hade Riddarholmens gator inga namn. Då skrev J.G. Rüdling: ''På Riddare-Holmen äro allenast 4 Gator, hwilka intet hafwa något wist nanmn.'' Först 1886 döps några gator på initiativ av ''P.A. Norstedt & Söner'', bland annat [[Tryckerigatan]] och [[Arkivgatan]].<ref>Stockholms gatunamn, sida 165</ref> [[Riddarholmsbranden 1802]] förstörde [[Cruuska palatset]] och skadade delar av [[Wrangelska palatset]]. Under artonhundratalet växte Riddarholmens yta genom utfyllning mot Riddarfjärden, vilket innebar att strandlinjen flyttades väster ut för att ge bättre plats för sjöfarten. Ursprungligen hade palatsen sina huvudfasader mot vattnet, och de nåddes sjövägen. Genom de ändrade strandlinjerna försvagades sambandet mellan bebyggelsen och vattnet. På C.J. Küsels karta från 1848 finns två kallbadhus inritade framför Birger jarls torn på öns norra udde. [[August Strindberg]] föddes 1849 på Riddarholmen i dåvarande [[Sundhetskollegiets hus]] (rivet 1863).<ref>[http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/13A537C8-0C32-44D8-A261-A0B43A1B0B7F/0/I_Socialstyrelsens_spar.pdf+Sundhetskollegium+palats&hl=sv&ct=clnk&cd=1 Socialstyrelsen.se]</ref> När [[representationsreformen]] 1865 var genomförd diskuterades även uppförandet av en representativ parlamentsbyggnad i paritet med Riddarhuset och Kungliga slottet. Det av [[Johan Fredrik Åbom]] upprustade riksdagshust ansågs inte räcka till och en rad arkitekter lämnade förslag till ny parlamentsbyggnad på Riddarholmen. Ett förslag av August Emmanuel Rudberg publicerades den 30 mars 1861 i ''Nya Dagligt Allehanda'' och visade nybyggnaden söder om Riddarholmskyrkan, ett annat skissat av arkitekterna [[Gustaf Wickman]], [[Georg Ringström]] och [[Ferdinand Boberg]] visade 1894 ett riksdagshusförslag med placering väster om Riddarholmsktrkan.<ref>Stockholm, en utopisk historia, sidor 145 och 148</ref> Av nybyggnadsförslagen blev inget och 1866 flyttade Sveriges nya [[tvåkammarriksdag]] in i en byggnad söder om Riddarholmskyrkan, där klostret stod förut. Fram till 1905 blir det Sveriges riksdagshus. 1897 slog sig den förste [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokratiske]] riksdagsmannen ner i andra kammaren, [[Hjalmar Branting]], och det är på Riddarholmen som [[arbetarpartiet]] börjar kämpa parlamentariskt.<ref>Gamla Stan med Slottet och Riddarholmen, sida 129</ref> Sedan 1886 finns på [[Schering Rosenhanes gränd]] [[Normalhöjdpunkten för Sverige]]. År 1935 föreslogs under då stor uppmärksamhet ett friluftsbad på Riddarholmen av den unge arkitekten [[Raoul Wallenberg]]. Förslaget kom dock aldrig att realiseras.<ref>[http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_320260.svd svd.se]</ref> <gallery widths=70 heights=100 perrow=4 caption="Invånare från 1700- och 1800-talen"> Fil:Fredrik Vilhelm von Hessenstein.JPG|[[Hessensteinska palatset|von Hessenstein]] Fil:Fredrik av Hessen.jpg|[[Wrangelska palatset|Fredrik I]] Fil:Hebbe182236.gif|[[Hebbeska huset|Hebbe]] Fil:Alexander Roslin målning Familjen Jennings (1769).jpg|[[Hebbeska huset|Jennings]] Fil:Karl XII 1706.jpg|[[Wrangelska palatset|Karl XII]] Fil:August Strindberg.jpg|[[Sundhetskollegiets hus|Strindberg]] Fil:Hedvigtaube.jpg|[[Östra Gymnasiehuset|Taube]] File:Ulrika Eleonora.jpg|[[Wrangelska palatset|Ulrika Eleonora]] </gallery> ===Sjöfart=== [[Fil:Riddarholmen 2006f.jpg|miniatyr|[[M/S Riddarholmen]] vid [[Evert Taubes terrass]] med [[Stockholms stadshus|Stadshuset]] i bakgrunden.]] [[Riddarholmskanalen]] var på 1800-talets mitt fortfarande en idyllisk farled för småbåtar. Hit kom Mälaröarnas bönder och sålde sina varor längs kajen på dagens [[Munkbron|Munkbro]]. Riddarholmen spelade även en viktig roll för passagerartrafiken på [[Mälaren]]. Det fanns en regelbunden ångbåtstrafik mellan Riddarholmen och mälarstäder som [[Örebro]], [[Västerås]], [[Enköping]] och [[Sigtuna]]. Bland dem som sysslade med sjöfart på holmen fanns August Strindbergs fader, som arbetade på Riddarholmen som [[ångbåt]]skommissionär och därmed var ansvarig för godstrafiken på Mälaren och Göta kanal. [[Göta kanal]]båtarna till Göteborg använde också länge Riddarholmen{{kb}}, men har under de senaste åren flyttat till Skeppsbron. Fortfarande är två båtar som tillhör samma koncern som Göta kanalbåtarna stationerade på Riddarholmen, ''[[M/S Riddarholmen]]'' och ''[[M/S Riddarfjärden]]''. Bägge fartygen går i chartertrafik sedan början av 1990-talet, med kryssningar på Mälararen. ===Trafik=== På 1700-talet var ''[[Riddarhuset|Riddarhustorget]]'' en av stadens centralpunkter med ett omfattande folkliv, som även bredde ut sig över Riddarholmskanalen till ''[[Birger jarls torg|Riddarholmstorget]]'' (numera Birger jarls torg), när [[Erik Palmstedt]]s [[Riddarholmsbron|stenbro]] stod färdig 1789. Denna kontakt bröts när [[sammanbindningsbanan]] drogs förbi Riddarholmen och Palmstedts bro ersattes av en lång gjutjärnsbro. I och med tillkomsten av [[Munkbroleden]], [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanan]] och [[Centralbron]] på 1930- respektive 1960-talet isolerades Riddarholmen nästan helt från Gamla stan. [[Fil:Riddarholmen 1961.jpg|miniatyr|Bilparkering på Birger jarls torg 1961.]] Ett märkigt provisorium var den så kallade [[Slingerbultsleden]] som fanns under perioden 1929/1930 till 1953. Den ledde trafiken i nord-sydlig riktning förbi Riddarholmens östra sida. Slingerbultsleden skulle fungera som ett komplement till Munkbroleden. När tunnelbanan började byggas förbi Riddarholmen revs Slingerbultsleden och som kompensation byggdes 1953 en [[pontonbro]], den 240 meter långa [[Riddarbron]] från [[Norra Riddarholmshamnen]] till [[Tegelbacken]]. Pontonbron var i drift till 1967 och förde med sig att 20 000 fordon per dygn passerade rakt genom Riddarholmen och längs Norra Riddarholmshamnen. Idén med pontonbron kom från [[Yngve Larsson]].<ref>Stockholms tekniska historia, sida 189</ref> På 1960-talet var allmän biltrafik och bilparkering vanligt på ön. Hela Birger jarls torg kunde vara fullproppat med parkerande fordon. Numera är torget bilfritt och bilkörning och parkering är bara tillåten för de tjänstemän som arbetar i ämbetsverken, och för en och annan buss eller taxi som släpper ut turister. Den 24 januari 2009 inleddes arbetet med [[Citybanan]], en underjordisk järnväg genon centrala Stockholm som kommer att avlasta järnvägsspåren som idag går mellan Gamla Stan och Riddarholmen. Den nya underjordiska sträckningen kommer att gå under Riddarholmen och på [[Södra Riddarholmshamnen]] finns ett arbetsområde och schakt.<ref>http://www.sfv.se/cms/aktuellt/citybanan_under_riddarholmen_2151.html</ref> ===Utbildning=== Redan under medeltiden bedrevs utbildning i Gråbrödraklostrets regi. Klosterlokalerna som stod tomma sedan 1527 kom åter att användas för undervisning 1551 när Trivialskolan flyttade från Gamla Stan till de tomma klosterlokalerna. Skolan blev kvar på Riddarholmen till 1666 då den flyttade tillbaka till Gamla Stan. Skolan flyttade tillbaka till Riddarholmen och dagens [[Östra Gymnasiehuset]] 1817 och blev kvar där till skolan lades ned 1821. År 1821 flyttade [[Stockholms gymnasium]] in och gav [[Gymnasiehusen]] sina nuvarande namn. Stockholms gymnasium blev kvar till 1880-talet då man flyttade till [[Norra Latin]] vid [[Norra Bantorget]]. Gymnasiehuset huserade senare [[Wallinska flickskolan]] där 1888-1907.<ref name="Utbildning"> {{webbref |url=http://www.stockholmgamlastan.se/attveta.php?id=attvetautbildning|titel=Utbildning|hämtdatum=18 mars 2009|Utgivare= Stockholm Gamla stan}}</ref> ==Byggnadsverk== <imagemap> Fil:Riddarholmen karta 2009a.jpg|miniatyr|center|500px|<center>Orienteringsplan över Riddarholmen, norr till höger. (Klicka på foton eller gator för respektive artiklar)</center> rect 10 10 563 706 [[Riddarholmskyrkan]] rect 12 2107 462 2435 [[Hebbeska huset]] rect 10 1699 459 2009 [[Gamla riksdagshuset]] rect 223 1261 458 1600 [[Östra Gymnasiehuset]] rect 10 1261 222 1600 [[Västra Gymnasiehuset]] rect 10 812 458 1166 [[Sparreska palatset, Riddarholmen|Sparreska palatset]] rect 744 12 1164 312 [[Kammarrättens hus]] rect 1311 12 1761 312 [[Wrangelska palatset]] rect 2023 10 2423 306 [[Stenbockska palatset]] rect 2581 10 2975 309 [[Gamla Auktionsverket]] rect 3170 13 3699 713 [[Birger jarls torn]] rect 3252 819 3702 1161 [[Överkommissariens hus]] rect 3255 1269 3705 1592 [[Schering Rosenhanes palats]] rect 3255 1696 3705 2053 [[Norstedtshuset]] rect 3258 2146 3706 2474 [[Gamla riksarkivet]] rect 2574 2123 3114 2473 [[Hessensteinska palatset]] poly 717 1645 787 1595 1153 1625 1152 1674 [[Gymnasiegränd]] poly 1523 866 1700 842 1707 1307 1569 1365 [[Wrangelska backen]] poly 2306 1291 2325 1327 2822 1075 2828 1018 [[Schering Rosenhanes gränd]] poly 2144 1868 2496 1690 2845 1461 2880 1500 2716 1606 2517 1725 2336 1820 2148 1907 [[Arkivgatan]] poly 2536 1663 2326 1330 2266 1424 2457 1707 [[Tryckerigatan]] poly 2970 1404 2961 810 2937 699 2874 573 2787 477 2680 440 2222 440 2222 738 2637 639 2736 675 2808 753 2835 906 2835 1122 2847 1470 [[Norra Riddarholmshamnen]] poly 2175 440 2175 602 1360 602 1527 440 [[Evert Taubes terrass]] poly 1317 639 609 1305 558 1911 723 2222 702 2034 717 1647 810 1485 1038 1104 1260 894 1520 866 [[Södra Riddarholmshamnen]] poly 1722 1944 2158 1370 2086 1334 1784 1340 1566 1368 1512 1656 1526 1954 [[Birger jarls torg]] poly 1738 2150 1870 2380 1990 2380 1840 2106 [[Riddarholmsbron]] poly 632 1072 856 846 1124 626 1174 612 1202 636 1202 668 1050 846 708 1154 [[Mälardrottningen (fartyg)|Mälardrottningen]] </imagemap> <br clear=all/> Tabell över nuvarande och tidigare bebyggelse på Riddarholmen. Samtliga av dagens fastigheter ägs av [[Statens fastighetsverk]] med undantag för [[Norstedtshuset]]. {| class="wikitable sortable" style="font-size:90%;" ! style="width:12em;" | Fastighet ! style="width:9em;" | Byggstart ! style="width:12em;" | Arkitekt ! style="width:12em;" | Byggherre ! style="width:15em;" | Användning ! style="width:8em;" | Hyresgäst 2009 |- | [[Riddarholmskyrkan]] | 1270 | | [[Magnus Ladulås]] | [[Gråbrödraklostret|klosterkyrka]], kunglig begravningskyrka, museum | - |- | [[Gråbrödraklostret i Stockholm|Gråbrödraklostret]] | 1270 | | [[Magnus Ladulås]] | kloster | ''stängt 1527'' |- | [[Birger Jarls torn]] | 1530 | [[Cyrillus Johansson]] (ombyggnad 1953) | [[Gustav Vasa]] | försvarstorn | [[Justitiekanslern]] |- | [[Hebbeska huset]] | 1628 | | [[Johan Eriksson Sparre]] | bostad | [[Kammarrätten i Stockholm|Kammarrätten]] |- | [[Cruuska palatset]] | 1635 | | [[Karl Bonde (1581-1652)|Karl Bonde]] | bostad, senare [[Kammarrätten i Stockholm|Kammarrätten]] | ''[[Riddarholmsbranden 1802|nedbrunnet 1802]]'' |- | [[Hessensteinska palatset]] | 1630-talet | [[Nicodemus Tessin d.ä]] (?), [[Carl Hårleman]] (1700-tal) | [[Bengt Bengtsson Oxenstierna]] | bostad, kontor | [[Svea Hovrätt]] |- | [[Sparreska palatset, Riddarholmen|Sparreska palatset]] | 1630-talet | | [[Peder Eriksson Sparre]] | bostad, barnbördshus, ämbetsverk | [[Kammarrätten i Stockholm|Kammarrätten]] |- | [[Wrangelska palatset]] | 1630-talet | [[Nicodemus Tessin d.ä]] (ombyggnad 1652-70) | [[Lars Eriksson Sparre]], ombyggt för [[Carl Gustaf Wrangel]] | bostad, kungligt residens, domstol | [[Svea Hovrätt]] |- | [[Stenbockska palatset]] | 1640 | [[Nicodemus Tessin d.ä]], [[Carl Hårleman]] (1700-tal) | [[Fredrik Gustavsson Stenbock]] | bostad, barnbördshus, ämbetsverk | [[Regeringsrätten]] |- | [[Östra Gymnasiehuset]] | 1640-talet (grund från klostret) | | [[Gustaf Adam Banér]] | bostad, skola, domstol | [[Kammarrätten i Stockholm|Kammarrätten]] |- | [[Schering Rosenhanes palats]] | 1652 | [[Nicodemus Tessin d.ä]], [[Jean De la Vallée]] | [[Schering Rosenhane]] | bostad, [[Frimurarorden]]s stamhus, domstol | [[Svea Hovrätt]] |- | [[Sundhetskollegiets hus]] | 1700 (?) | | [[Kungliga hovstaterna|Hovet]] (?) | bageri, [[August Strindberg|bostad]] | ''rivet 1863'' |- | [[Gamla riksdagshuset]] | 1700-talet (?), medeltida grund | [[Johan Fredrik Åbom]] (1866), [[Aron Johansson]] (1911) | [[Sveriges riksdag]] (?) | kloster, sjukhus, bostad, riksdagshus | [[Kammarrätten i Stockholm|Kammarrätten]] |- | [[Överkommissariens hus]] | 1750-talet | [[Carl Hårleman]] (?) | [[Berge Olofson Ström]] | bostad, kontor | [[Justitiekanslern]] |- | [[Gamla auktionsverket]] | 1750-talet | [[Carl Hårleman]] (?), [[Cyrillus Johansson]] (ombyggnad) | [[Berge Olofson Ström]] | pantbank, [[Stockholms auktionsverk|auktionshus]] | [[Kammarkollegiet]] |- | [[Västra Gymnasiehuset]] | 1800-talet | [[Johan Fredrik Åbom]] (fasaden) | [[Stockholms stad]] | gymnasium | [[Marknadsdomstolen]] |- | [[Kammarrättens hus]] | 1804 | [[Fredrik Blom]], [[Carl Fredrik Bouck]] | [[Kammarrätten i Stockholm|Kammarrätten]] | [[Kammarrätten i Stockholm|Kammarrätten]], [[Kammararkivet]] | [[Kammarrätten i Stockholm|Kammarrätten]] |- | [[Gamla riksarkivet]] | 1877-90 | [[Axel F. Nyström]] | [[Riksarkivet]] | [[Riksarkivet|arkiv]] | ''renoveras till 2010'' |- | [[Norstedtshuset]] | 1882-89 | [[Magnus Isæus]] | [[Norstedts]] | kontor, tryckeri | [[Norstedts]] |} ===Arkitekter=== [[Fil:Riddarholmen 2006i.jpg|miniatyr|[[Gamla Auktionsverket]], en miljö skapad under 300 år av bland andra Carl Hårleman och Cyrillus Johansson.]] [[Fil:Riddarholmen 2009h.jpg|miniatyr|[[Gymnasiegränd]]]] De prestigefyllda byggnadsuppdragen för kronan och adeln lockade flera av de främsta äldre svenska arkitekterna. Bland annat [[Nicodemus Tessin d.ä.]] (1615-1681) som stod bakom några av Sveriges främsta slottsbyggnader, som [[Drottningholms slott]] och [[Tidö slott]]. På Riddarholmen var han inblandad i bland annat [[Stenbockska palatset]] och [[Hessensteinska palatset]]. Bägge palatsen nyinreddes på 1700-talet av rokokomästaren [[Carl Hårleman]] som även var den man som slutförde återuppbyggnaden av Stockholms slott. Hårleman ligger även bakom [[Gamla Auktionsverket]] och [[Överkommissariens hus]] på Riddarholmen. Även [[Fredrik Blom]] har bidragit med ett hus, Kammarrättens hus från 1804. Bland hans många övriga verk märks bland annat [[Rosendals slott]] och [[Skeppsholmskyrkan]]. Andra senare arkitekter som bidragit till öns arkitektur är [[Axel Fredrik Nyström]] ([[Gamla Riksarkivet]]), [[Aron Johansson]] ([[Gamla riksdagshuset]]), [[Magnus Isæus]] ([[Norstedtshuset]]) och [[Ivar Tengbom]] som ledde ombyggnaden av förlagshuset 1943. På [[1950-talet]] deltog [[Cyrillus Johansson]] i ombyggnationer av [[Birger Jarls torn]] och [[Gamla Auktionsverket]]. ===Gator, torg och broar=== Årtal i parentes anger när nuvarande namn gavs. * [[Arkivgatan]] (1886) * [[Gymnasiegränd]] (1942) * [[Norra Riddarholmshamnen]] (1925) * [[Schering Rosenhanes gränd]] (1925) * [[Södra Riddarholmshamnen]] (1925) * [[Tryckerigatan]] (1886) * [[Wrangelska backen]] (1925) * [[Birger Jarls torg]] (1854) * [[Evert Taubes terrass]] (1983) * [[Riddarholmsbron]] * [[Hebbes Bro]] (1924) ==Riddarholmen i litteraturen== Riddarholmen är starkt förknippat med [[August Strindberg]] som både föddes på ön och häcklade ämbetsmannalivet där. En annan stor Stockholmsskildrare som beskrivit ämbetsmännens värld är [[Ivar Lo-Johansson]] i sin självbiografiska bok'' Stockholmare'', sett från en ung arbetares synvinkel. Boken är från 1954, men den utspelar sig i författarens ungdom 1926. Han skriver {{citat|''Den av Stockholms fjorton holmar arbetarna trodde sig hata mest var Riddarholmen. Där låg den forna ämbetsmannaadelns palats, som senare tagits i bruk av ämbetsverken, av byråkraterna, och där fanns Riddarholmskyrkan med de döda konungarna. Adel var glorifierad i den.''}} En annan diktare som förknippas med holmen är Evert Taube som fått ge namn åt [[Evert Taubes terrass]] där det finns en skulptur av skalden. ==Riddarholmen idag== {{bred bild|Stockholm_city_modified.jpg|800px|<center>Vy över Stockholm från [[Stockholms stadshus|stadshuset]] mot öster med Riddarholmen i förgrunden och [[Stockholms slott|Kungliga slottet]] till vänster. Foto: 2005.</center>}} [[Fil:Riddarholmen 2006r.jpg|miniatyr|Solbad mellan [[Västra Gymnasiehuset]] och [[Sparreska palatset, Riddarholmen|Sparreska palatset]], maj 2006.]] På 1900-talet har den ena efter den andra aktiviteten försvunnit från Riddarholmen och därmed folklivet. Kvar finns tre traditionsbevarare: Riddarholmskyrkan, [[Norstedts Förlagsgrupp]] och ämbetsverken. Idag domineras stadsdelen av statliga förvaltningsmyndigheter och domstolar och [[Statens fastighetsverk]] äger samtliga byggnader på Riddarholmen utom [[Norstedtshuset]] som används av Norstedts Förlagsgrupp. Det bedrivs även restaurang- och hotellverksamhet i före detta [[motoryacht]]en ''[[Mälardrottningen (fartyg)|M/S Mälardrottningen]]'' som ligger permanent förtöjd vid [[Norra Riddarholmshamnen]]. Den genuina miljön och den utmärkta utsikten över [[Stockholms Stadshus]] lockar talrika turister som året runt promenerar och fotograferar på ön. På [[Valborgsmässoafton]] brukar det vara fackeltåg och [[majbrasa]] med allsång och uppträdanden. Vissa sommarkväller spelas det upp till dans vid Norra Riddarholmshamnen, på en dansbana som lagts ut på Evert Taubes terrass. "Dans på bryggan", mitt i Stockholm.<ref>Gamla Stan, historia som lever, sida 243</ref> ==Se även== *[[Stockholms historia]] ==Referenser== ===Noter=== <references/> *[http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/riddarholmen/riddarholmen.html Riddarholmen] SFV:s presentation ===Tryckta källor=== *{{bokref/Stockholms gatunamn/1986}} *{{bokref|titel=Gamla Stan med Slottet och Riddarholmen|författare=Béatrice Glase m.fl.|år=1988|utgivare=Bokförlaget Trevi|utgivningsort=Uddevalla|isbn=91 7160 823 0}} *{{bokref|titel=Stockholms tekniska historia|författare=Arne Dufwa|år=1985|utgivare=Almqvist & Wiksel|utgivningsort=Uppsala|isbn=91 38 08725 1}} *{{Bokref/Béatrice Glase/1988}} ==Externa länkar== {{commons|Kategori:Riddarholmen}} * [http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaLista&fritext=Riddarholmen&start=0 Många historiska bilder på Stockholmskällan] * [http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/aktuellt/2009/riddarholmen/riddarholmen_komprimerad2.pdf SFV:s broschyr] * [http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=nfcc&page=0125 Nordisk familjebok] {{Mall:Riddarholmen}} {{Rekommenderad}} [[Kategori:Riddarholmen| ]] [[Kategori:Stockholms stadsdelar]] [[ca:Riddarholmen]] [[da:Riddarholmen]] [[de:Stockholm#Helgeandsholmen und Riddarholmen]] [[en:Riddarholmen]] [[es:Riddarholmen]] [[fi:Riddarholmen]] [[fr:Riddarholmen]] [[hu:Riddarholmen]] [[nl:Riddarholmen]] [[nn:Riddarholmen]] [[no:Riddarholmen]] [[pl:Riddarholmen]] [[pt:Riddarholmen]] [[ro:Riddarholmen]]

Tillbaka till Riddarholmen.