Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Infobox tonsättare |namn = Pjotr Iljitj Tjajkovskij |bild = Porträt des Komponisten Pjotr I. Tschaikowski (1840-1893).jpg |bildtext = Pjotr Tjajkovskij, målning av [[Nikolaj Kuznetsov]]. |bildstorlek = 200px |födelsenamn = Пётр Ильич Чайковский |pseudonym(er) = |född = [[5 maj]] [[1840]] <br /> [[Votkinsk]], [[Tsarryssland]]<small>{{flaggbild|Ryssland}}<small /> <br /> (Nuvarande [[Ryssland]] <small>{{flaggbild|Ryssland}}) |död = [[6 november]] [[1893]] (53år) <br /> [[Sankt Petersburg]], [[Tsarryssland]] <small>{{flaggbild|Ryssland}}<small /> <br />(Nuvarande [[Ryssland]] <small>{{flaggbild|Ryssland}}) |bakgrund = |dödsplats = |instrument = |stil/epok = [[romantikens musik|Romantik]] |aktiva_år = |webbplats = }} '''Pjotr Iljitj Tjajkovskij''' ([[ryska]]: Пётр Ильич Чайковский), på svenska även '''Peter,''' född [[5 maj]] [[1840]], död [[6 november]] [[1893]], var en [[Ryssland|rysk]] [[tonsättare]]. Han har skrivit sju fullbordade [[symfoni]]er (sex numrerade samt "Manfred"-symfonin), elva [[opera|operor]] (bl.a. operorna ''[[Eugen Onegin]]'', ''[[Spader Dam]]'', ''[[Mazeppa]]'' och ''[[Jolantha]]''), [[symfonisk dikt|symfoniska dikter]], tre stråkkvartetter, sånger, stycken för piano och tre sago[[balett]]er (''[[Svansjön]]'', ''[[Törnrosa (balett)|Törnrosa]]'' och ''[[Nötknäpparen]]'' – den sistnämnda löst baserad på en historia av [[E.T.A. Hoffmann]]). ==Ungdom== Pjotr Iljitj Tjajkovskij föddes 1840 i [[Votkinsk]], 1&nbsp;000 km öster om [[Moskva]] där han bodde med sin mamma ''Alexandra Andrejevna Tjajkovskij'' och sin pappa ''Ilja Petrovitj Tjajkovskij'', där hans far var överuppsyningsman för de statliga gruvorna. Alexandra var Iljas andra fru. När fadern [[1848]] erhöll nya tjänster flyttade man först till Moskva och senare till [[S:t Petersburg]], där den unge Peter 1850 fick börja i de förberedande klasserna i Juridiska skolan. Peter var det andra barnet i en följd av syskon – hans äldre bror ''Nikolaj Iljitj'' föddes 1838, hans enda syster ''Alexandra Iljinisjna'' föddes 1842, hans ena lillebror ''Ippolit Iljitj'' föddes 1843 och sist föddes tvillingbröderna ''Anatol'' och ''Modest Iljitj'' 1850. Den musikaliska talang som Peter visade uppmuntrades inte av föräldrarna, då de ansåg det ohälsosamt för ett redan neurotiskt, hetsigt barn. När modern avled i [[kolera]] [[1854]], tog han förlusten mycket hårt och för att försöka lindra sin sorg komponerade han en pianovals och planerade även en opera. Den tjänst han så småningom fick som kanslist vid justitiedepartementet var långtifrån så givande att den kunde hindra hans alltmer uppslukande musikintresse, och 1862 började han på det nygrundade S:t Petersburgkonservatoriet. ==Tidiga kompositioner – vulgaritet och nationalromantik== <div style="float: right;"> {{lyssna|pos=right|header=Music samples |filnamn=Tschikovsky Op 40.ogg|titel=Vals i Fiss moll|beskrivning=Från ''Twelve Pieces for piano'', Op. 40, No. 9, en digitalinspelning av Kevin MacLeod|format=[[Ogg]] }} {{lyssna|pos=right|header=Music samples |filnamn=Pyotr Ilyich Tchaikovsky - romeo and juliet- overture-fantasy.ogg|titel=Romeo och Julia Overture|beskrivning=Framförd av Skidmore College Orchestra, från [www.musopen.com Musopen]|format2=[[ogg]] }} {{lyssna|pos=right|header=Music samples | filnamn = Pyotr Ilyich Tchaikovsky - 1812 overture.ogg | titel = 1812 Overture | beskrivning = Framförd av Skidmore College Orchestra, från [http://www.musopen.com Musopen] | format3 = [[ogg]] }} </div> Hans första orkesterkomposition, en ouvertyr till [[Aleksander Ostrovskij]]s skådespel ''Stormen,'' uppvisar många av de stilistiska drag som senare skulle förknippas med hans musik, men också en ungdomlig vulgaritet som stötte bort hans lärare, den [[Felix Mendelssohn-Bartholdy|Mendelssohn]]-inspirerade [[Anton Rubinstein]]. Av Rubinsteins bror erbjöds trots detta Tjajkovskij 1865 en tjänst som lärare i harmonilära vid Moskvakonservatoriet. Tjajkovskij fann sig väl tillrätta i Moskva. I samband med komponerandet av sin första symfoni, kallad ''Vinterdrömmar'', arbetade han dock alltför hårt och drabbades av en mental kris. Hans kompositioner under det närmaste decenniet uppvisar i behandling av folkliga teman och harmonier en stark samhörighet med den grupp av nationalromantiska kompositörer i S:t Petersburg som hade tagit upp arvet efter Glinka. Tjajkovskij brevväxlade med gruppens ledare [[Balakirev]], på vars förslag han 1869 komponerade en fantasiuvertyr, ''Romeo och Julia''. ==Homosexualitet och misslyckat äktenskap== [[Bild:Памятник Чайковскому.jpg|thumb|right|300px|Tjakoviskijs [[staty]] i hans bostadsort [[Klin]], i närheten av [[Moskva]].]] Tjajkovskijs liv och verk påverkades i hög grad av hans [[homosexualitet|homosexuella]] läggning, som han i det längsta inte ville erkänna. Han försökte sig på ett kort, olyckligt förhållande med Désirée Artôt, stjärnan i ett gästande italienskt operasällskap. I mitten av 1870-talet drabbades han av ännu ett nervöst sammanbrott. Ett av symptomen var dock en nästan hysterisk kompositionsaktivitet, som kulminerade med operan ''Eugen Onegin'' (1878), baserad på [[Pusjkin]]s dikt. Tjajkovskij kände en så intensiv sympati för hjältinnan Tatjana att när en tidigare elev, Antonina Miljukova, förälskade sig i honom och hotade med självmord om han ratade henne, kom han i sitt inre att identifiera henne med den grymt försmådda Tatjana och gick med på giftermål. Det korta äktenskapet blev en katastrof. Manliga traditionella historiker har antytt att den unga flickan skulle ha en [[nymfomani|nymfoman]] läggning{{kb}} och den förtvivlade Tjajkovskij försökte efter ett par månader ta sitt liv. På läkarinrådan lämnade han sin hustru. Han levde nu sitt återstående liv i känslomässig misär och ensamhet, ibland med perioder av dryckenskap. Även de lyckliga somrarna i systerns hem i [[Ukraina]] kom efter hand att tyngas av en överväldigande skuldkänsla, då han förälskade sig i sin systerson.{{kb}} ==Mecenaten Nadezjda von Meck== Redan i slutet av 1876 hade Tjajkovskij inlett en unik korrespondens med en musikalisk beundrarinna, den välbeställda änkan [[Nadezjda von Meck]], som också gav honom ett generöst underhåll (6000 [[rubel]] per år), så att han helt kunde ägna sig åt komposition. Enligt hennes önskan träffades de aldrig, men brevväxlingen ledde ändå till en nära vänskap. Den fjärde symfonin tillägnades Mme von Meck. De närmaste åren bjöd på flera stora framgångar; baletten [[Svansjön]] (1877), den blixtrande [[violinkonsert]]en i D-dur (1878) och de populära ''[[Serenad]] för stråkar'' och ''[[Uvertyren 1812]]'' (båda 1880). ==Turnéer och succéer== Längre fram började han resa i Ryssland, kom över sin tidigare motvilja mot att dirigera och genomförde 1888 en internationell turné, där han under entusiastiskt mottagande dirigerade egna verk i [[Berlin]], [[Prag]], [[Paris]] och [[London]]. Han hade nu nått höjdpunkten i sitt liv. Från denna tidpunkt arbetade han sig successivt mot ett nytt psykiskt sammanbrott. Verken från och med Symfoni nr 5 (1888) blir allt mer känslosamma och pendlar mellan hysterisk hänförelse och neurotisk förtvivlan. ==Tragiskt slut== [[Bild:Tchaikovsky Grave.jpg|thumb|Tjajkovskijs gravsten i St. Petersburg]] Tjajkovskij företog flera turnéer, bland annat i USA, tilldelades 1893 ett hedersdoktorat i Cambridge och nådde flera stora framgångar med nya kompositioner. Detta förhindrade inte den pågående försämringen av hans psykiska hälsa, som också påverkades av att von Meck 1890 plötsligt avbröt såväl brevväxling som underhåll. Han kunde aldrig komma över mecenatens svek, och det berättas hur han i feberyran under sin sista sjukdom gång på gång upprepade hennes namn med harmset tonfall. I oktober 1893 dirigerade han uruppförandet av sin Symfoni nr 6, kallad "Pathétique", i Sankt Petersburg. Han betraktade det själv – med rätta – som ett mästerverk, men publiken var inte helt entusiastisk över den nyskapande, långsamma finalen. Trots att en [[kolera]]epidemi pågick i staden drack han ett glas okokt vatten och avled i sjukdomen den 6 november. Det har aldrig blivit helt klarlagt huruvida Tjajkovskij medvetet drack vattnet för att begå [[självmord]]. Det finns också teorier om att en hemlig hederstribunal skulle ha sammanträtt för att i tonsättarens närvaro döma denne till döden för hans brottsliga homosexuella förbindelse med en adlig person.{{kb}} Uppgifterna kan dock inte styrkas. ==Verkförteckning== *[[Verklista för Pjotr Tjajkovskij (Kategori)|Verklista för Pjotr Tjajkovskij efter: Kategorier]] *[[Verklista för Pjotr Tjajkovskij (Opus)|Verklista för Pjotr Tjajkovskij efter: Opus-nummer]] == Kuriosa == Peter Tjajkovskij har fått en [[nedslagskrater|krater]] uppkallad efter sig på [[Merkurius (planet)|Merkurius]], [[Chaikovskij (krater)|Chaikovskijkratern]]. ==Källor== http://www.ne.se/artikel/1110374?i_whole_article=true http://en.wikipedia.org/wiki/Pyotr_Ilyich_Tchaikovsky ==Externa länkar== *[http://www.tchaikov.ru Rysk webbplats om Tjajkovskijs liv och verk] (på ryska) *[http://www.imdb.com/name/nm0006318/ Internet Movie Database] Filmer med musik av Tjajkovskij. *[http://www.classiccat.net/tchaikovsky_pi/index.htm Classic Cat - Tjajkovskij mp3s] * {{IMSLP|id=Tchaikovsky%2C_Pyotr_Ilyich|cname=Tjajkovskij}} {{DEFAULTSORT:Tjajkovskij, Pjotr}} [[Kategori:Ryska klassiska kompositörer]] [[Kategori:Födda 1840]] [[Kategori:Avlidna 1893]] [[Kategori:Operatonsättare]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[Kategori:Personer från Votkinsk]] [[af:Pjotr Tsjaikofski]] [[an:Piotr Ilich Chaikovski]] [[ar:بيتر إليتش تشايكوفسكي]] [[arz:تشايكوفسكى]] [[az:Pyotr Çaykovski]] [[bat-smg:Piuotros Čaikuovskis]] [[be:Пётр Ільіч Чайкоўскі]] [[bg:Пьотър Чайковски]] [[br:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[bs:Petar Iljič Čajkovski]] [[ca:Piotr Ilitx Txaikovski]] [[cs:Petr Iljič Čajkovskij]] [[cv:Чайковский Пётр Ильич]] [[cy:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[da:Pjotr Iljitj Tjajkovskij]] [[de:Pjotr Iljitsch Tschaikowski]] [[el:Πιότρ Τσαϊκόφσκι]] [[en:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[eo:Pjotr Iljiĉ Ĉajkovskij]] [[es:Piotr Ilich Chaikovski]] [[et:Pjotr Tšaikovski]] [[eu:Piotr Ilitx Txaikovski]] [[ext:Piotr Ilich Chaikovski]] [[fa:پیوتر ایلیچ چایکوفسکی]] [[fi:Pjotr Tšaikovski]] [[fr:Piotr Ilitch Tchaïkovski]] [[gl:Pyotr Ilych Tchaikovsky]] [[gv:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[he:פיוטר איליץ' צ'ייקובסקי]] [[hr:Petar Iljič Čajkovski]] [[hu:Pjotr Iljics Csajkovszkij]] [[hy:Պյոտոր Իլյիչ Չայկովսկի]] [[id:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[is:Pjotr Iljitsj Tsjaíkovskíj]] [[it:Pëtr Il'ič Čajkovskij]] [[ja:ピョートル・チャイコフスキー]] [[ka:პეტრე ჩაიკოვსკი]] [[ko:표트르 일리치 차이콥스키]] [[la:Petrus Tchaikovski]] [[lb:Pjotr Iljitsch Tschaikowski]] [[lij:Piotr Ilič Čaikovskij]] [[lt:Piotras Čaikovskis]] [[lv:Pēteris Čaikovskis]] [[mk:Петар Илич Чајковски]] [[mn:Пётр Чайковский]] [[mr:प्यॉतर इल्यिच त्चैकोव्स्की]] [[mt:Pëtr Il'ič Čajkovskij]] [[nah:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[nl:Pjotr Iljitsj Tsjaikovski]] [[nn:Pjotr Tsjajkovskij]] [[no:Pjotr Tsjajkovskij]] [[pl:Piotr Czajkowski]] [[pt:Piotr Ilitch Tchaikovsky]] [[qu:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[ro:Piotr Ilici Ceaikovski]] [[ru:Чайковский, Пётр Ильич]] [[sco:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[sh:Pjotr Iljič Čajkovski]] [[simple:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[sk:Piotr Iľjič Čajkovskij]] [[sl:Peter Iljič Čajkovski]] [[sq:Pjotr Çajkovski]] [[sr:Петар Иљич Чајковски]] [[sw:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[ta:பியோத்தர் இலீச் சாய்க்கோவ்சுக்கி]] [[th:ปีเตอร์ อิลิช ไชคอฟสกี]] [[tl:Pëtr Čajkovskij]] [[tr:Peter İlyiç Çaykovski]] [[tt:Pótr İlyiç Çaykovski]] [[uk:Чайковський Петро Ілліч]] [[vi:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[vo:Pyotr Ilyic Caykovskiy]] [[zh:彼得·伊里奇·柴可夫斯基]] [[zh-min-nan:Pyotr Ilyich Tchaikovsky]] [[zh-yue:柴可夫斯基]]

Tillbaka till Pjotr Tjajkovskij.