Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> ::''För det matematiska begreppet se [[Ojämlikhet (matematik)]].'' [[Bild:Gini Coefficient World Human Development Report 2007-2008.png|thumb|330px|Skillnader i inkomstojämlikhet inom världens länder såsom uppmätt med [[gini-koefficienter]].]] '''Ojämlikhet''' refererar till skillnader i ekonomisk [[fördelning]], [[inkomst]]er, social [[status]] eller [[makt]]. Termen avser typiskt sett ojämlikhet mellan [[individ]]er och [[grupp]]er inom ett [[samhälle]], men kan även avse ojämlikhet mellan [[nation]]er. == Orsaker == Ojämlikhet beror främst på skillnader i [[produktivitet]], men även på skillnader i politiska system, [[fördelningspolitik]], maktfördelning och tillgång till [[information]]. Individers egen produktivitet och förmågor spelar stor roll, till exempel skillnader i [[utbildning]] och [[intelligens]]. == Effekter == [[Bild:Gini_vs_social_capital_in_USA.jpeg|thumb|330px|Sambandet mellan inkomstojämlikhet och nivåer av [[socialt kapital]] i de 50 staterna i USA. När inkomstojämlikheten ökar, så minskar det sociala kapitalet.]] En omfattande [[samhällsvetenskap]]lig forskning har funnit många negativa effekter av stor ojämlikhet i inkomster, förmögenhet och utbildning, liksom ett litet antal positiva effekter. En viss ojämlikhet måste upprätthållas i större och mer komplexa samhällen, men hur hög den bör vara är föremål för omfattande debatt och fortsatt forskning. === Ekonomisk tillväxt === En mycket omfattande litteratur har studerat sambanden mellan ojämlikhet i inkomster, utbildning och kapital och vilka effekter detta har på ekonomisk tillväxt. En negativ effekt gäller lägre ekonomisk tillväxt om ojämlikheten i ägande och förmögenheter är hög.<ref>Deininger, Klaus & Lyn Squire (1997). [http://www.worldbank.org/fandd/english/0397/articles/0140397.htm Economic Growth and Income Inequality: Reexamining the Links] ''Finance & Development'', 1997/03.</ref><ref>Aghion et al (1999). [http://www.cepremap.cnrs.fr/couv_orange/co9908.pdf Inequality and Economic Growth: The Perspective of the New Growth Theories {{pdf}}]. ''Journal of Economic Literature'', vol XXXVII (December 1999):1615-1660.</ref> Lägre tillväxt kan även resultera från hög ojämlikhet i inkomster.<ref>Persson, T. and G. Tabellini (1994). Is Inequality Harmful for Growth? Theory and Evidence. ''American Economic Review'', vol. 84(3):600-21.</ref> Sambandet har identifierats i flera studier både mellan länder och mellan arbetsgrupper med olika nivåer av ojämlikhet. Tillväxten kan påverkas negativt om inkomster och den politiska makten fördelas ojämlikt.<ref>Roland J. Benabou (1996). [http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3357 Inequality and Growth]. ''NBER Macroeconomics Annual 1996'', sid 11-74. Cambridge: MIT Press.</ref> Ett skäl till detta är att om fördelningen av inkomster och makt är ojämlik så lägger [[elitteori|politiska eliter]] stora resurser på att upprätthålla sina privilegier. Det skapar [[rent-seeking]], som är improduktivt och leder till lägre tillväxt. Även ojämlikhet i humankapital, alltså utbildning, har identifierats som en faktor bakom lägre tillväxt.<ref name="Castello">Castello, Amparo & Rafael Domenech (2002). [http://iei.uv.es/~rdomenec/human/h_ineq.pdf Human Capital Inequality and Economic Growth: Some New Evidence {{pdf}}] ''The Economic Journal'', vol. 112 (478), pp. 187–200.</ref> I vissa fall kan dock högre ojämlikhet bidra till högre produktivitet. Några studier har funnit att högre inkomstojämlikhet ger lägre tillväxt i fattiga länder men högre tillväxt i de rikaste länderna.<ref>Barro, Robert J (2000). [http://www.people.fas.harvard.edu/~iversen/PDFfiles/Barro2000.pdf Inequality and Growth in a Panel of Countries {{pdf}}]. ''Journal of Economic Growth'', 5:5–32 (March 2000).</ref> Det finns dock även studier som ifrågasätter sambanden mellan inkomstojämlikhet och tillväxt och menar att sambandet saknar betydelse.<ref>Quah, Danny (2002). [http://eprints.lse.ac.uk/2019/1/One_Third_of_the_World's_Growth_and_Inequality.pdf One Third of the World's Growth and Inequality {{pdf}}]. CEPR Discussion Paper No. 3316</ref> === Brottslighet och korruption === Andra negativa effekter av ojämlikhet är ökade [[konflikt]]nivåer, lägre produktion av [[gemensam nyttighet|gemensamma nyttigheter]], högre [[korruption]] och lägre [[socialt kapital]]. Ett flertal studier i kriminologi, sociologi och ekonomi visar att högre ojämlikhet i inkomster leder till högre [[brottslighet]], särskilt högre våldsbrottslighet och mord. === Hälsa === Högre ojämlikhet av olika slag kopplas även till sämre hälsa hos befolkningen.<ref>Deaton, Angus (2003). [http://www.inra.fr/drh/formation/suivre-une-formation/offres-formation-nationale/formasciences/HealthInequality.pdf Health, Inequality, and Economic Development {{pdf}}] ''Journal of Economic Literature'', Vol. XLI (Mars 2003): 113–158.</ref> == Ojämlikhet och politisk teori == Synen på social och ekonomisk ojämlikhet varierar starkt mellan olika [[politisk filosofi|politiska filosofier]]. Till höger på den politiska skalan menar man att samhällen inte är ojämlika eller att ojämlikhet inte är ett problem. Till vänster på den politiska skalan menar man att samhällen så gott som alltid är ojämlika, både inom länder och mellan länder. Man anser att dessa ojämlikheter är ett av politikens centrala problem. Individer och grupper som gynnas av den nuvarande fördelningen tenderar att stödja den, även om den är ojämlik, Individer och grupper som missgynnas eller känner sig missgynnade tenderar att betrakta ojämlikhet som ett avgörande problem och vill förändra fördelningen. == Ojämlikhet i Sverige == [[Sverige]] och övriga [[Skandinavien]] tillhör världens mest jämlika stater. Det anses gälla vad gäller fördelning av inkomster, liksom av makt och inflytande, enligt flera olika studier. Sverige har en av världens lägsta inkomstojämlikheter; [[ginikoefficienten]] för Sverige är 23 enligt CIA<ref>Ju lägre ginikoefficeint, desto mer jämlikt är inkomsterna fördelade. Värdet 0 är fullständig jämlikhet, och värdet 100 är maximal ojämlikhet.</ref>, och var den lägsta uppmätta i hela världen år 2005. Enligt [[UNDP]]s Human Development Report 2007/2008 hade Sverige en gini på 25, vilket var den tredje lägsta inkomstojämlikheten i världen. Enligt samma rapport hade [[Danmark]] det lägsta gini-värdet, [[Norge]] det femte lägsta och [[Finland]] det åttonde lägsta.<ref name="undp-gini">UNDP (2008). [http://hdrstats.undp.org/indicators/147.html Inequality in income or expenditure / Gini index], ''Human Development Report 2007/08''.</ref> Det gäller för en rad olika mätmetoder och definitioner. Avseende fördelning av förmögenhet är förhållandena mer genomsnittliga. Enligt flera index över demokratiskt styre hamnar Sverige och skandinavien i toppen. Sverige är år 2008 klassat som världens mest [[demokrati]]ska land enligt ett [[demokratiindex]] som citeras av tidskriften Economist.<ref>[http://a330.g.akamai.net/7/330/25828/20081021185552/graphics.eiu.com/PDF/Democracy%20Index%202008.pdf ''Democracy Index 2008'']</ref> Enligt ett annat index, Polity IV, har Sverige den högsta nivån av demokratiskt styre, dock tillsammans med många andra västerländska stater.<ref>Marshall, Monty G & Keith Jaggers (2006). [http://www.systemicpeace.org/polity/Sweden2006.pdf ''Polity IV Country Report 2006: Sweden'' {{pdf}}]. Polity IV Country Reports 2006. Center for Systemic Peace, George Mason University.</ref> Enligt FNs index över jämställdhet mellan könen har Sverige den näst högsta jämställdheten mellan kvinnor och män i världen. Norge har den högsta jämställdheten, medan Finland ligger på tredje plats och Danmark på fjärde plats.<ref>UNDP (2008). [http://hdrstats.undp.org/indicators/279.html Gender empowerment measure (GEM) rank], ''Human Development Report 2007/08''.</ref> === Orsaker till låg ojämlikhet i Sverige === Den höga jämlikheten i Sverige beror delvis på en jämlik kultur och på historiska förhållanden och delvis på en väl utbyggd välfärdsstat och starka demokratiska institutioner. Flera historiska förhållanden visar på en hög grad av jämlikhetstänkande sedan många hundra år tillbaka i Skandinavien.<ref name="Premfors">Premfors, Rune (1999). [http://www.score.su.se/pdfs/1999-3.pdf ''Sveriges demokratisering: Ett historiskt-institutionalistiskt perspektiv''. {{pdf}}] SCORE Rapportserie 1999:3. SCORE, Stockholms universitet. ISBN 91-7153-882-8<br /> Citat, sid 21: "Inte minst bör betonas att den svenska riksdagen redan från början i ovanlig grad var folklig, och detta genom inrättandet och det kontinuerliga bibehållandet av det särskilda bondeståndet – något som nog i sin tur i hög grad återspeglade karaktären hos den ännu ganska odifferen-tierade svenska samhällsstrukturen, med bara förhållandevis svaga drag av institutioner som feodalism och livegenskap." Se även Myrdal, Janken. "'Det som för alla gäller bör också av alla samtyckas'. Den svenska folkrepresenta-tionens födelse", i A. Björnsson (red.). ''Från undersåte till medborgare'', sid 11-23.</ref> De klassmässiga gränslinjerna neråt var inte alls lika markerade i Sverige som i till exempel Tyskland.<ref name="Kocka">Kocka, Jürgen (1996). [http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=467 Borgerskapets utopi och triumf] intervjuad av Anders Björnsson. ''Populär Historia'', 6/1996.</ref> Sverige och Norge tillhör ett fåtal länder i Europa som aldrig införde livegenskap för bönderna.<ref>Nationalencyklopedin: ''Livegenskap''.</ref><ref name="Kocka"></ref><ref>Kajanto, Liro (1995). [http://www.uib.no/neolatin/HistNote.html A Historical Note] i Minna Skafte Jensen (red) (1995). ''A History of Nordic Neo-Latin Literature''. Odense: Odense University Press, sid. 13-16.</ref> I stället har bönderna varit fria och i hög utsträckning självägande i form av [[odalbönder]]. Före 1200-talets slut beslutande de självägande bönderna — på landskaps- och [[häradsting]]en — själva i frågor, som rörde lagstiftning, beskattning, lagskipning och förvaltning. I Sverige har denna [[Bondeståndet i Sverige|bondeklass]] även tidigt haft representation i riksdagen, vid [[Sveriges ståndsriksdag]] i [[Uppsala]] år 1436 infördes de fyra [[stånd]]en; dessa var [[adelsståndet|adel]], [[prästståndet|präster]], [[borgarståndet|borgare]] och [[bondeståndet|bönder]]. Läskunnighetskrav och skolundervisning för större grupper medborgare infördes även det ovanligt tidigt i Sverige.<ref>Delvis på grund av [[kyrkolagen]]s införande 1686, som avkrävde läskunnighet med hjälp av [[husförhör]] för att befolkningen skulle kunna läsa [[Bibeln]]. Se [http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/lasning/tiofragorsvar/tiofragorochsvar/hurharlasandetutvecklatsoverseklen.5.303f5325112d7337692800015520.html Hur har läsandet utvecklats över seklen?]</ref> Flera studier över kulturella värderingar visar vidare att de svenska och skandinaviska kulturerna är särskilt jämlikhetsinriktade och tillhör världens mest universalistiska kulturer.<ref>{{bokref |författare=[[Ronald Inglehart|Inglehart, Ronald]] |år=2004 |titel=Human Beliefs and Values |utgivningsort= |utgivare=Siglo |id=ISBN 96-82-32502-1}}</ref> <ref>*{{bokref |författare=Palmer, Brian W |år=2001 |kapitel=[http://www.everyculture.com/Sa-Th/Sweden.html Sweden] |redaktör=Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.) |titel=Countries and Their Cultures |utgivare=Macmillan Reference |id=ISBN 9780028649504}}</ref> == Se även == * [[Lista över länder efter inkomstfördelning]] * [[Jämlikhet]] * [[Jämställdhet]] * [[Lika möjligheter]] * [[Rättvisa]] * [[Rättigheter]] * [[Inkomst]] * [[Förmögenhet]] * [[Egendom]] * [[Social klass]] * [[Social stratifiering]] * [[Arbetsdelning]] * [[Utbildning]] * [[Konflikt]] * [[Fattigdom]] * [[Socialt arbete]] == Externa länkar == * [http://ucatlas.ucsc.edu/ The UC Atlas of Global Inequality] * [http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/DATASTATISTICS/0,,contentMDK:21725423~pagePK:64133150~piPK:64133175~theSitePK:239419,00.html World Development Indicators 2008] * == Referenser == <references /> [[Kategori: Samhällsvetenskap]] [[Kategori: Sociologi]] [[Kategori: Statsvetenskap]] [[Kategori: Nationalekonomi]] [[Kategori:Antropologi]] [[de:Soziale Ungleichheit]] [[En:Economic_inequality]] [[es:Desigualdad social]] [[fr:Inégalités de revenu]] [[he:אי-שוויון כלכלי]] [[lt:Socialinė nelygybė]] [[ja:不平等]] [[pt:Desigualdade econômica]] [[ta:பொருளாதார ஏற்றத்தாழ்வு]] [[zh:社会不平等]]

Tillbaka till Ojämlikhet.