Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Kiirunavaara industry plants.jpg|right|thumb|300px|[[Kiirunavaara]] gruvindustri]] '''LKAB-konflikten,''' eller den ''stora gruvstrejken 1969-1970'', var en [[vild strejk]] vid det statliga gruvbolaget [[LKAB]] (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag) i [[Sverige]]. Strejken omfattade cirka 5000 gruvarbetare i [[Kiruna]], [[Luleå]], [[Malmberget]] och [[Svappavaara]] under tiden [[9 december]] [[1969]]-[[4 februari]] [[1970]]. Före detta kabinettssekreteraren [[Arne S. Lundberg]] var verkställande direktör vid LKAB under denna tid. ==Konfliktens orsaker== Det hade länge funnits ett utbrett missnöje med rationaliseringar, tidsstudier, arbetsmiljön och lönen, men också med arbetsgivarens och fackets attityd mot gruvarbetarna. Vid en demonstration genom Kiruna såg man krav som "''Nu eller aldrig!''" och "''Vi är inga maskiner!''" på plakaten. Detta var inte det vanliga samförstånd man vant sig vid på arbetsmarknaden i Sverige efter att [[Saltsjöbadsavtalet]] slutits i [[december]] [[1938]]. ==Strejken== Strejken började som en 35-mans spontan sittstrejk i Leveäniemigruvan i [[Svappavaara]] av borrare, laddare och truckförare. Snart hade strejken spridit sig till hela arbetsstyrkan, en strejkkommitté utsågs och man hyrde Sporthallen i Kiruna för stormöten. Trots att strejken formellt sett var olaglig, samlades sex miljoner kronor spontant in av allmänheten runt om i landet till gruvarbetarnas stöd, och [[Sara Lidman]] skrev sin uppmärksammade reportagebok ''Gruva'' om konflikten. Efter flera splittringsförsök och agerande från fackets och arbetsgivarnas sida bestämde stormötet återgång till arbetet 4 februari 1970. ==Resultatet== För gruvarbetarna blev strejkens konkreta resultat att ackordssystemet UMS avskaffades, månadslön infördes på prov, lönen höjdes med 14%, bussförbindelserna förbättrades och LKAB lämnade SAF. Visserligen var det långt under vad man krävt, men det visade i alla fall att vilda strejker kunde löna sig.<ref>Fredrik Samuelsson: ''Den stora gruvstrejken''. Folkmakt nr 8.</ref> Harry Isaksson i Malmbergets Strejkkommitté uttalade efteråt att {{citat|Det är egentligen det som är det viktiga med strejken, att civilkuraget ökar så enormt. Arbetarna får klart för sig vilken j-a betydelse klassen har, hur beroende bolaget är. Bolagsgubbarna är som gökungar - vi matar dom. Dom är inträngare och puffar vi dem ur boet klarar dom sig inte. Under en strejk kommer man underfund med att man har makt.| Harry Isaksson i Malmbergets Strejkkommitté<ref>Fredrik Samuelsson: ''Den stora gruvstrejken''. Folkmakt nr 8.</ref>}} ==Förändringar på sikt== Strejken blev inledningen på en 20-årig period av vilda strejker och självständig arbetarkamp på svensk arbetsmarknad med [[Skogsarbetarstrejken 1975]] som kulmen, och banade väg för [[Lagen om anställningsskydd|LAS]] (Lagen om Anställningsskydd), [[MBL]] (Medbestämmandelagen, en sorts komplement till arbetsgivarnas §32) samt reformer inom arbetsmiljö och fackföreningsväsende.<ref> ''LKAB-konflikten''. Nationalencyklopedin, del 12, s. 408</ref> ==Referenser== <references/> ==Litteratur== * Lidman, Sara/Urbom, Odd: ''Gruva''. Bonniers 1968, 1970. * Järnhult, Ragnar: ''Nu eller aldrig – en bok om den nya strejkrörelsen''. 1982. ISBN 91-38-90130-7 * Thunberg, Anders m.fl.: ''Strejken''. Rabén&Sjögren 1970. [[Kategori:Arbetskonflikter i Sverige]] [[Kategori:Arbetskonflikter 1969]] [[Kategori:Arbetskonflikter 1970]] [[Kategori:Kirunas historia]] [[Kategori:1969 i Sverige]] [[Kategori:1970 i Sverige]]

Tillbaka till LKAB-konflikten.