Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{flerkällor}} [[Fil:Karl Marx.jpg|miniatyr|Karl Marx (1818-1883)]] '''Karl Heinrich Marx''', född [[5 maj]] [[1818]] i [[Trier]], död [[14 mars]] [[1883]] i [[London]], var en [[Tyskland|tysk]] [[författare]], [[journalist]], [[sociolog]], [[Nationalekonomi|nationalekonom]], [[historiker]] och [[filosof]]. Han räknas som en av grundarna till [[sociologi]]n och är upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas [[marxism]]. Marx är [[arbetarrörelsen]]s mest inflytelserike [[tänkare]]. Han skaffade sig en utbildning i filosofi men tog avstånd från filosofin runt tjugofem-årsåldern och började istället betrakta sig som en vetenskapsman vars viktigaste uppgift var att utifrån forskning försöka urskilja och påverka samhällsutvecklingen. Han kom dock alltid att beröra frågor som behandlades i dåtidens moderna filosofi, särskilt vad gäller [[historiefilosofi]], [[Politisk filosofi|politisk-]] och [[moralfilosofi]]. Marx ansåg att historien följer vissa lagar som för den som upptäcker dem möjliggör förutsägelser om framtiden. Hans historieteori, "historisk materialism", involverar tanken att olika samhällsstadier avlöser varandra, var och en med en distinkt materiell bas, varav de sista två stadierna är [[socialism]] och [[kommunism]]. [[Kapitalism]]en utgör socialismens föregångare och Marx analyserade detta stadium med hjälp av sin [[arbetsvärdeteori]]. Han menade att profiten i ett kapitalistiskt samhälle är möjlig endast genom att [[arbetarklass]]en [[Exploatering|exploateras]] och utsugs på [[mervärde]]t av sitt [[arbete]]. ==Biografi== {{marxism}} ===Uppväxt=== Karl Marx föddes den 5 maj 1818 i Rheinland-Pfalz i Tyskland som det tredje barnet i en progressiv judisk familj, där dock fadern, som hörde till en känd rabbinsläkt, 1824 var tvungen att konvertera till protestantism för att få behålla sitt arbete som advokat. Marx fick ingen judisk uppfostran, utan växte upp med upplysningens idéer och fick en klassisk utbildning, både hemma och i skolan ===Unghegelianerna=== År 1835 tog Marx studenten och flyttade till Bonn för att läsa juridik, men han skötte studierna dåligt och tillbringande mycket tid på krogen. Fadern skickade honom därför till Berlin och Humboldt-Universität zu Berlin i hopp om att sonen skulle sköta sig bättre där. I Berlin kom Marx i kontakt med Friedrich Hegels filosofiska läror och anslöt sig till en grupp så kallade unghegelianer som följde filosofen Friedrich Hegels dialektiska teoretiska metod. Senare gjorde han upp med denna teori som han menade "stod på huvudet" och som man var tvungen att ställa på fötter. Marx behöll dialektiken tekniskt i sitt tänkande men bytte ut Hegels idealistiska synpunkter på människans idéer som drivkraft för utvecklingen mot den materialistiska dialektiken, som beskrev människans drivkraft till utveckling som ekonomiska. Marx och jag var väl nära nog de enda [...] som räddat den medvetna dialektiken över till den materialistiska uppfattningen av naturen och historien. skrev Engels i Anti-Dühring. Myndigheterna i Preussen såg dock inte på Marx verksamhet med blida ögon, och anhängarna fick inte tillgång till en högre utbildning. Marx kunde alltså glömma karriären som jurist och blev istället journalist på en radikal-liberal tidning i Köln, Rheinische Zeitung. Under sitt liv hann han även arbeta på tidningarna Vorwärts (1844), Deutsche Brüsseler Zeitung (1847), Neue Rheinische Zeitung (1848-1849), New York Tribune (1852-1861). Marx träffade Friedrich Engels under ett besök i Paris år 1844, och de blev vänner för livet. De skrev tillsammans många artiklar och skrifter bland annat: Den heliga familjen (1845), Tyska ideologin (1846) och, det mest kända, Det kommunistiska manifestet (1848). Sin fru, Jenny von Westphalen (1814-1881), hade Marx lärt känna under sin tid vid gymnasiet i Trier. De förlovade sig i hemlighet 1836 och gifte sig senare, trots båda familjernas motstånd. Tillsammans fick de sex barn varav dock bara tre skulle klara sig till vuxen ålder; döttrarna Jenny Caroline (gift Longuet; 1844-1883), Jenny Laura (gift Lafargue; 1846-1911) och Jenny Julia Eleanor (gift Aveling; 1855-1898) ===London=== År 1849 blev Marx tvungen att fly landet och han flyttade med sin familj till England där han sedan levde resten av sitt liv under mestadels mycket knappa omständigheter, för det mesta försörjd av Engels. Det var i London Marx skrev Grundrisse (Grundragen till kritiken av den politiska ekonomin från 1857-8, publicerat först 1939) samt flera andra verk. Mycket av arbetet genomfördes på brittiska bibliotek, bland annat tillbringade han många timmar i lässalen på British Museum i London. ===Död och arv=== Marx avled 1883, då 65 år gammal och ligger begravd på Highgate Cemetery i London. Han var mycket okänd även efter sin död, men de kommande decennierna blev Marx ett namn få politiskt och vetenkapligt belästa människor inte kände till. Arvet efter Marx har blivit mycket kontroversiell både bland hans anhängare och hans motståndare. Den marxistiska rörelsen hade inte den största tillgången till det marxistiska verket och många texter av betydelse publicerades långt efter både Marx' död och den marxistiska rörelsens formation. Till följd av detta blev bilden av Karl Marx teoribildning missvisande. Som exempel kan nämnas Marx' "Ekonomisk-filsofiska manuskript" (publicerat först på 1930-talet), där hans berömda alienationsteori presenterades. Just dessa manuskript redogör en mer humanistisk Marx och som från och med 1950-talet användes som marxistisk kritik mot Sovjetsystemet. ==Tidiga skrifter== ===I judefrågan=== {{huvudartikel|I judefrågan}} Marx ''I judefrågan'' skrevs under hösten 1843 och är en av hans tidigaste skrifter. Texten handlar om judarnas politiska frigörelse och Marx är noga med att distansera sig själv från andra, ''liberala'', radikaler i frågan. Hans främsta meningsmotståndare i frågan var [[Bruno Bauer]], en annan unghegelian som nyligen kritiserat den judiska frigörelsen ur ett [[Ateism|ateistiskt]] perspektiv. Bauer hävdade att både [[judendom]] och [[kristendom]] var hinder för frigörelse. Marx gör i sitt svar en distinktion mellan politisk frigörelse, vilket ungefär innebär garanterade liberala [[rättighet]]er och [[frihet]]er, och mänsklig frigörelse. Han menar att politisk frigörelse är förenligt med religionens fortsatta existens, men att denna typ av frigörelse är otillräcklig för mänsklig frigörelse och dessutom ett hinder för den senare; ett argument som efter Marx flitigt har använts av kritiker till [[liberalism]]en. De liberala rättigheterna och idéerna om [[rättvisa]] fungerar som individuella skyddsbarriärer, eller rättigheter till avskildhet, och de utgår från tanken att varje individ behöver skyddas från andra människor. Denna form av frihet, som [[Isaiah Berlin]] under 1960-talet skulle komma att kalla "[[negativ frihet]]", bortser från möjligheten att sann frihet är en "positiv frihet" som finns i vårt förhållande till våra medmänniskor. Snarare än att finnas i avskildhet finns denna frihet i det mänskliga samhället, varför den liberala rättighetssynen är kontraproduktiv i kampen mot sann frihet eftersom den uppmanar människor att se varandra på sätt som inte är förenliga med det fria samhället. Det är viktigt att vara medveten om att Marx inte motsatte sig politisk frihet; tvärtom ansåg han att den var en avsevärd förbättring jämfört med tidigare samhällssystem. Han menade att den måste ''överskridas'' och inte betraktas som ett statiskt slutmål för det fria och rättvisa samhället. ===Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning=== {{huvudartikel|Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin}} I skriften ''Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning'' diskuterar Marx hur en samhällelig revolution i Tyskland skulle kunna genomföras med [[proletariat]]et i spetsen. I skriften talar Marx också om religion som "folkets opium" och instämmer i [[Feuerbach]]s påstående att [[Gud]] har uppfunnits till människans avbild. Han polemiserar dock mot en del av Feuerbachs andra teser. Framför allt menar Marx att Feuerbach inte lyckats inse varför folk hemfaller åt religion. Marx eget svar på den frågan går ut på att religionen uppstår som ett svar på social [[alienation]] på det materiella planet. Därför kan religionen inte försvinna förrän de materiella villkoren förändras. Det som ligger till grund för religionens blomstring är det alienerade arbetet och det faktum vägras leva ut sitt samhälleliga väsen. Denna egenskap i den mänskliga naturen behöver på något sätt tillfredsställas. Under en period i människans historia görs detta genom att religionen skapar en falsk föreställning om ett samhälle där alla är jämlika inför Gud. Efter det att religionen slutat spela denna roll, i kölvattnet av tiden som följer efter [[reformationen]], fyller istället staten denna funktion genom att skapa en falsk bild av ett samhälle av individer som alla är jämlika inför lagen. Både staten och religionen behöver emellertid överskridas för det verkligt jämlika och sociala samhället. ===Ekonomisk-filosofiska manuskript=== {{huvudartikel|Ekonomisk-filosofiska manuskript}} ''Ekonomisk-filosofiska manuskript'' behandlar en rad frågor, från privategendom och pengar till [[Hegel]]s filosofi. Det är också här Marx mest utförligt skriver om alienationen som arbetarna utsätts för under kapitalismen. Denna alienation tar sig flera former. För det första alieneras arbetaren från sin produkt som tas ifrån denne efter att den framställts; för det andra genom att arbetarens produktiva förmåga förvandlas till ett tvång; för det tredje genom att människan inte producerar i enlighet med sina verkliga krafter; och slutligen, för det fjärde, alieneras individen från andra människor då bytesrelationen ersätter tillfredsställandet av ömsesidiga behov. ===Teser om Feuerbach=== {{huvudartikel|Teser om Feuerbach}} Marx berömda sentens "Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt, men det gäller att förändra den" återfinns i hans ''Teser om Feuerbach''. Boken består av elva "teser" som fokuserar på olika frågor. Den första tesen kan ses som den filosofiskt mest intressanta. I den kritiserar han "all hittills existerande" [[materialism]] och [[idealism]]. Materialismen har visserligen formulerat världens fysiska natur på rätt sätt, men har felaktigt bortsett från människans aktiva roll i skapandet av världen. Idealismen, å andra sidan, förstår denna aktiva roll, men är alldeles för begränsad i sin tanke om att världen skapas genom de kategorier vi anlägger på den. Marx försöker kombinera de positiva delarna från båda dessa traditioner, vilket utmynnar i en teori där människor aktivt påverkar sin omvärld men, inte i tanken, utan genom materiell aktivitet. Detta ligger till grund för hans senare mer utstuderade historiska materialism. ==Ekonomi== Marx ekonomiska tänkande återfinns framför allt i ''[[Kapitalet]]'', där han i första kapitlet inleder sin analys med en undersökning varuproduktionen. Bland det mest karaktäristiska hos Marx ekonomiska tänkande är hans egen version av arbetsvärdeteorin, det vill säga den teori som hävdar att en produkts värde bestäms av det däri nedlagda arbetet. {{bidrag saknas}} ==Historieteori== Marx [[Historisk materialism|historiska materialism]] förklarades aldrig särskilt detaljrikt av Marx själv. Därför tvingas läsaren själv konstruera teorin med hjälp av en rad olika texter där helheten så småningom visar sig. Bland de viktigaste av dessa texter återfinns ''Till kritiken av den politiska ekonomin'' och ''Den tyska ideologin ''. Den mest betydelsefulla av Marx moderna uttolkare är filosofen [[G.A. Cohen]], som i detalj har rekonstruerat Marx teori, ibland genom att modifiera delar av den. {{bidrag saknas}} ==Moral== Marx syn på moral är en omdiskuterad fråga. Man finner en stark avsky inför det borgerliga kapitalistiska samhället i alla hans texter och en motsatt inställning till det framtida kommunistiska samhället. Om detta kan tolkas i moraliska termer är emellertid kontroversiellt. Marx skriver aldrig att kapitalismen är ''orättvis'', eller att kommunismen skulle vara ''rättvis''. Tvärtom undviker han medvetet att använda sig av moraliska termer. Vissa kommentatorer har menar att Marx överhuvudtaget inte ansåg att moral hade med hans teorier att göra, till och med att moral är en borgerlig företeelse; medan andra menar att man kan utläsa en tydlig moralisk underton i hans texter. {{bidrag saknas}} == Bibliografi == *[[Kulturåret 1843|1843]] – ''[[Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin]]'' *[[Kulturåret 1843|1843]] – ''[[I judefrågan]]'', ''Deutsch-Französische Jahrbücher'' nr 1 *[[Kulturåret 1844|1844]] – ''[[Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning]]'' *[[Kulturåret 1844|1844]] – ''[[”Ekonomisk-filosofiska manuskript”]]'' (utgiven postumt) *[[Kulturåret 1844|1844]] – [[Kritiska randanmärkningar till artikeln ”Kungen av Preussen och socialreformen”. Av en preussare]], ''Vorwärts!'' nr 63 *[[Kulturåret 1845|1845]] – ''[[Den heliga familjen eller Kritik av den kritiska kritiken]]'' *[[Kulturåret 1845|1845]] – ''[[Teser om Feuerbach]]'' (utgiven postumt) *[[Kulturåret 1845|1845]]–[[Kulturåret 1846|1846]] – ''[[Den tyska ideologin]]'' (utgiven postumt) *[[Kulturåret 1847|1847]] – ''[[Filosofins elände]]'' *[[Kulturåret 1848|1848]] – ''[[Kommunistiska manifestet|Det kommunistiska partiets manifestet]]'' *[[Kulturåret 1849|1849]] – [[Lönearbete och kapital]], ''Neuen Rheinischen Zeitung'' nr 264, 265, 266, 267 och 269 *[[Litteraturåret 1850|1850]] – ''[[Klasstriderna i Frankrike 1848–1850]]'' *[[Litteraturåret 1852|1852]] – ''[[Louis Bonapartes adertonde brumaire]]'' *[[Litteraturåret 1852|1852]] – ''[[Stora män i exil]]'' (utgiven postumt) *[[Litteraturåret 1857|1857]]–[[Litteraturåret 1858|1858]] – ''[[Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin]]'' (utgiven postumt) *[[Litteraturåret 1859|1859]] – ''[[Till kritiken av den politiska ekonomin]]'' *[[Litteraturåret 1861|1861]]–[[Litteraturåret 1863|1863]] – ''[[”Teorier om mervärdet”]]'' (utgiven postumt) *[[Litteraturåret 1860|1860]] – ''[[Herr Vogt]]'' *[[Litteraturåret 1864|1864]] – ''[[Inauguraladress för Internationella arbetarassociationen]]'' *[[Litteraturåret 1865|1865]] – ''[[Lön, pris och profit]]'' *[[Litteraturåret 1867|1867]] – ''[[Kapitalet|Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 1]]'' *[[Litteraturåret 1870|1870]]–[[Litteraturåret 1871|1871]] – ''[[”Pariskommunen”]]'' *[[Litteraturåret 1873|1873]] – ''[[En komplott mot Internationella arbetarassociationen]]'' *[[Litteraturåret 1875|1875]] – ''[[Kritik av Gothaprogrammet]]'' *[[Litteraturåret 1880|1880]] – ''[[Randanmärkningar till Adolph Wagners lärobok i politisk ekonomi]]'' *[[Litteraturåret 1885|1885]] – ''[[Kapitalet|Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 2]]'' (utgiven postumt) *[[Litteraturåret 1894|1894]] – ''[[Kapitalet|Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Bok 3]]'' (utgiven postumt) {{sisterlinks|Karl Marx}} ==Referenser== *''[http://plato.stanford.edu/entries/marx/ Karl Marx]'' från [[Stanford Encyclopedia of Philosophy]]. Hämtat 2008-02-24. ==Se även== *[[Friedrich Engels]] *[[Marxism]] *[[Kommunism]] *[[Socialism]] *[[Arbetarrörelsen]] *[[Alienation]] *[[Mervärde]] *[[Produktivkrafter]] *[[Produktionsmedel]] *[[Klasskamp]] ==Externa länkar== *[http://www.marxists.org/svenska/marx/index.htm Texter av Marx och Engels], från Marxists.org {{Zeno author|Philosophie/M/Marx,+Karl }} *[http://runeberg.org/komanifest Svensk översättning av Kommunistiska manifestet 1903] * {{Libris namn|Marx|Karl|år=1818-1883|auth=205490}} {{STANDARDSORTERING:Marx, Karl}} [[Kategori:Marxistiska teoretiker]] [[Kategori:Tyska filosofer]] [[Kategori:Tyska forskare]] [[Kategori:Tyska författare]] [[Kategori:Tyska historiker]] [[Kategori:Tyska journalister]] [[Kategori:Tyska kommunister]] [[Kategori:Födda 1818]] [[Kategori:Avlidna 1883]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|el}} {{Link FA|it}} {{Link FA|la}} [[af:Karl Marx]] [[an:Karl Marx]] [[ar:كارل ماركس]] [[arz:كارل ماركس]] [[ast:Karl Marx]] [[az:Karl Marks]] [[bat-smg:Karls Marksos]] [[bcl:Karl Marx]] [[be:Карл Маркс]] [[be-x-old:Карл Маркс]] [[bg:Карл Маркс]] [[bn:কার্ল মার্ক্স]] [[bpy:কার্ল মার্ক্স্]] [[br:Karl Marx]] [[bs:Karl Marx]] [[ca:Karl Marx]] [[cs:Karl Marx]] [[cv:Карл Маркс]] [[cy:Karl Marx]] [[da:Karl Marx]] [[de:Karl Marx]] [[el:Καρλ Μαρξ]] [[en:Karl Marx]] [[eo:Karl Marx]] [[es:Karl Marx]] [[et:Karl Marx]] [[eu:Karl Marx]] [[ext:Karl Marx]] [[fa:کارل مارکس]] [[fi:Karl Marx]] [[fiu-vro:Marxi Karl]] [[fr:Karl Marx]] [[fy:Karl Marx]] [[ga:Karl Marx]] [[gan:馬克思]] [[gd:Karl Marx]] [[gl:Karl Marx]] [[glk:مارکس]] [[he:קרל מרקס]] [[hi:कार्ल मार्क्स]] [[hr:Karl Marx]] [[hsb:Karl Marx]] [[hu:Karl Marx]] [[hy:Կառլ Մարքս]] [[ia:Karl Marx]] [[id:Karl Marx]] [[io:Karl Marx]] [[is:Karl Marx]] [[it:Karl Marx]] [[ja:カール・マルクス]] [[jbo:karl. marks.]] [[jv:Karl Marx]] [[ka:კარლ მარქსი]] [[kaa:Karl Marx]] [[kk:Маркс, Карл]] [[ko:카를 마르크스]] [[ku:Karl Marx]] [[la:Carolus Marx]] [[lb:Karl Marx]] [[lt:Karl Marx]] [[lv:Kārlis Markss]] [[mk:Карл Маркс]] [[ml:കാള്‍ മാക്സ്]] [[mn:Карл Маркс]] [[mr:कार्ल मार्क्स]] [[ms:Karl Marx]] [[mt:Karl Marx]] [[mzn:کارل مارکس]] [[nds:Karl Marx]] [[nl:Karl Marx]] [[nn:Karl Marx]] [[no:Karl Marx]] [[nov:Karl Marx]] [[oc:Karl Marx]] [[pl:Karol Marks]] [[pt:Karl Marx]] [[qu:Karl Marx]] [[rm:Karl Marx]] [[ro:Karl Marx]] [[ru:Маркс, Карл]] [[sa:कार्ल मार्क्स]] [[sah:Карл Маркс]] [[scn:Karl Marx]] [[sco:Karl Marx]] [[sh:Karl Marx]] [[si:කාල් මාක්ස්]] [[simple:Karl Marx]] [[sk:Karl Marx]] [[sl:Karl Marx]] [[sq:Karl Marx]] [[sr:Карл Маркс]] [[st:Karl Marx]] [[sw:Karl Marx]] [[ta:கார்ல் மார்க்சு]] [[te:కార్ల్ మార్క్స్]] [[tg:Карл Маркс]] [[th:คาร์ล มาร์กซ]] [[tl:Karl Marx]] [[tr:Karl Marx]] [[uk:Карл Маркс]] [[ur:کارل مارکس]] [[uz:Karl Marx]] [[vi:Karl Marx]] [[yi:קארל מארקס]] [[yo:Karl Marx]] [[zh:卡尔·马克思]] [[zh-min-nan:Karl Marx]] [[zh-yue:馬克思]]

Tillbaka till Karl Marx.