Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:KagaKyrkaExterior.jpg|thumb|right|230px|Kaga kyrka]] '''Kaga kyrka''' är en [[kyrkobyggnad]] i Kaga [[socken]] och [[Kaga församling|församling]], [[Hanekinds härad]] i [[Östergötland]]. Den ligger på östgötaslätten 6 km nordväst om [[Linköping]] nära [[Svartån]]s utlopp i [[sjö]]n [[Roxen]] och tillhör [[Linköpings stift]]. ==Kyrkobyggnaden== [[Bild:Kaga kyrka 20041231.jpg|left|thumb|Exteriör från norr]] [[Bild:Kaga kyrka nave4.jpg|thumb|[[Långhus]]et mot [[kor]]et]] [[Bild:KagaKyrkaRomanskaMalningar.jpg|thumb|right|Senromansk [[kalkmålning]] på vinden]] [[Bild:Kaga kyrka Kaukilla.jpg|thumb|right|Sengotisk kalkmålning: ''[[Kakukilla]] angrips av råttor'' (över predikstolen)]] [[Bild:Kaga kyrka pulpit.jpg|thumb|[[Predikstol]] av [[Niclas Österbom]]]] [[Bild:Kaga kyrka wall painting1.jpg|thumb|Sen[[gotisk]] [[kalkmålning]]]] Den nuvarande [[kyrka]]n, som kan ha föregåtts av en äldre kyrka på samma plats, är en av [[Östergötland]]s bäst bevarade kyrkor från äldre [[medeltiden|medeltid]]. Den vitputsade [[kalksten]]skyrkan består av ett rektangulärt [[långhus]] med smalare [[absid]]försett [[kor]], [[sakristia]] i norr, [[vapenhus]] i söder och [[torn]] i väster. På tornets södra sida, bredvid [[vapenhus]]et, finns överbyggnaden till den så kallade [[Gerstorpsgraven]]. [[Långhus]] och [[kor]] täcks av två skilda [[sadeltak]], absiden har konformat tak. Det smäckra tornet kröns av en hög och spetsig [[spira]]. Kyrkorummet nås via vapenhuset. Långhuset, med [[valv]] i två [[travé]]er, och det något smalare koret är rikt dekorerad med sen[[gotisk]]a [[kalkmålning]]ar av en efterföljare till [[Risingemästaren]], som fyllde [[Risinge gamla kyrka]] med målningsdekorationer. I koret finns t.ex. en framställning av den [[apostoliska trosbekännelsen]], presenterad av [[apostel|apostlar]] och [[Gamla testamentet| gammaltestamentliga]] texter framförda av [[profet]]er. I [[valvkappa]]n över [[triumfbåge]]n återges händelserna vid [[tetrark]]en [[Herodes Antipas]] gästabud, där [[Johannes döparen]] blir halshuggen och [[Herodias]] dotter [[Salome]] bär fram hans huvud på ett fat. Scenernas placering mellan långhus och kor kan antyda att Johannes döparen varit kyrkans [[skyddshelgon]]. Av den [[romansk]]a kyrkan från [[1100-talet]] -- enligt traditionen uppförd av [[sveriges regenter|konung]] [[Sverker den äldre]] [[1137]] -- återstår långhus, kor med absid samt västtornet, som dock troligen fullbordades något senare. ==Historik== Den nuvarande kyrkan är uppförd med samma byggnadsteknik som några av de äldsta kyrkorna i [[Östergötland]], till exempel de äldsta delarna av [[Vreta klosters kyrka]]. Planen och detaljutformningen pekar på att den byggts med [[emporium]] för en herreman. Vid en [[dendrokronologi|dendrokronologisk]] undersökning av prover från [[långhus]] och [[kor]] tagna i juni 1986 har ett prov daterats till efter år [[1095]], 2 till efter [[1115]] och ett till efter [[1119]]. Virket bör ha fällts under [[1120-talet]] och bygget ha avslutats strax därefter, troligen ett tiotal år tidigare än vad traditionen säger. Kyrkan uppfördes ursprungligen med små högt sittande fönster och platt innertak av trä. Tidigt, sannolikt redan under förra hälften av [[1200-talet]], försågs såväl långhus, som kor och absid med [[romansk]]a [[kalkmålning]]ar. Vid mitten av [[1400-talet]] slogs [[kryssvalv]] i [[tegel]] och strax därefter dekorerades interiören med sen[[gotisk]]a kalkmålningar. Kordekorationen kan vara utförd av den så kallade [[Risingemästaren]], medan långhuset skulle kunna vara målat av dennes elev [[Amund]]. Genom valvslagningen och den nya dekoreringen försvann de synliga sen[[romansk]]a väggmålningarna, men kvarvarande delar ovanför valven kan fortfarande ses uppe på kyrkvinden. Även i tornhuven undersöktes åldern på träet. Virket där har fällts under vintern [[1506]]/[[1507]]. Av snickarmärkena kan man se att spiran först konstruerats på marken och, efter att ha tagits isär, sedan satts ihop på plats. Vid monteringen var inte virket helt torrt, varför denna bör ha ägt rum redan under våren eller försommaren [[1507]]. Spiran reparerades sedan [[1727]] och [[1750]]. Vapenhuset samt [[grav]]överbyggnaden tillkom troligen på [[1600-talet]]. Den nuvarande [[sakristia]]n uppfördes [[1744]]-[[1746]]. [[Carl Fredric Broocman]], som besökte Kaga i mitten av [[1700-talet]], skriver: ''"Uti gamla Bref kallas Kyrkan ock '''Kawa, Kafhögan''' och '''Kagu'''; dock wet man icke hwad anledning warit at kalla henne så, eller hwad orden betyda; men om hennes ålder wet man likwäl berätta, at hon är funderad wid paß år 1137 af Konung SVERKER Kolson, som wid Kyrkons inwigelse här låtit döpa sin gamla Fader, Kinda-Konungen KOOL, hwilken strax therpå uti Dop-kläderna blifwit död, och först begrafwen uti Kyrkon. Under Påwedömet har hon warit Præbenda åt Dom-Kyrkons Oeconomis, ibland hwilka Ragvaldus Simonis war år 1256 Presbyter in Kafhögom. Biskopen [[Petrus Caroli]] fick af Kon. [[Johan III|JOHAN then Tredje]], med bref daterat Stegeborg then 1 augusti 1587, Kaga Sokn under Biskopsstolen, hwilket Kon. [[Gustav II Adolf|GUSTAV ADOLPH]] med sitt bref then 13 Febr. 1627 gjorde ewärdeligit.'' ''Hon är upmurad af huggen Telg- eller Kalksten med ett ansenliga högt Torn, och står på Krono grund, 3 fjerdedels mil ifrån Linköping. Uti längden håller hon 29 och en half och uti bredden 10 och en fjerdedels [[aln]]. '''Altartaflan''' är ifrån Påwetiden, och består uti några förgyldta bilder med Christi Korßfästelse. '''Prädikstolen''' är gjord af Bildthuggare, blå anstruken och med förgyldt Löfwerk öfwerdragen. År 1747 blef han köpt och upsatt, tå han kostade 600 [[daler|Dal.]] Kopp:mt, hwartil Församlingen genom sammanskott bidrog thet mästa, och thet öfriga togs utaf Kyrkons medel. [...]'' ''Förut är redan nämndt at Kyrkan har '''Torn''': uti thetsamma hänga '''Klockorna''', och ses på then större årtalet MDCXXXV, men på then mindre ingen ting anmärkt. '''Sacristian''', som war trång och mörk, nederbröts år 1745, tå en aldeles ny upmurades. Vid slutet av [[1700-talet]] klagades det, liksom på så många andra håll, över bristfälligheter och för små utrymmen i kyrkobyggnaden. Vid en [[sockenstämma]] föreslog [[biskop]] [[Jacob Axelsson Lindblom]] (1746-1819) att man skulle slå ihop sig med Kärna församling och bygga en gemensam kyrka. Murmästare C. Seurling hade upprättat ett förslag till en ny stor kyrkobyggnad som skulle ersätta den medeltida kyrkan, förutom tornet, som skulle bevaras. Förslaget antogs år [[1796]]. När man börjat med grundläggningen, visade det sig att den gravfond, man planerat använda för finansieringen, icke kunde upplåtas för ett sådant här projekt, varför arbetet avbröts. I sista stund hade den gamla klenoden räddats åt eftervärlden. Kyrkans nuvarande inredning tillkom vid en [[renovering]] [[1906]]-[[1907]] utförd under ledning av [[arkitekt]]en [[Thor Thorén]]. Då uppfördes också en ny [[läktare]], där firma E. A. Setterquist byggde en ny modern [[pneumatik|pneumatisk]] [[piporgel]]. De sengotiska [[kalkmålning]]arna "framkallades och förstärktes" och i koret tillkom [[glasmålning]]ar och en ny [[kalkmålning]]. År [[1937]] gjordes en inre restaurering och [[1965]]-[[1966]] en yttre, då kyrkan återfick [[träspån|spån]]tak. År [[1973]] togs en del övermålningar från 1907 bort och de sengotiska målningarna på kyrkvinden konserverades. Under fasadputsen påträffades tvenne ursprungliga [[portal]]er. Kyrkan hade ursprungligen alltså fyra ingångar. I stort sett har kyrkans [[medeltida]] utseende bevarats. I syd[[portal]]en finns fortfarande den ursprungliga [[järn]]beslagna dörren kvar. ==Inventarier== [[Bild:Kaga kyrka altar2.jpg|thumb|left|195px|I [[kor]]et sen[[gotisk]] kalkmålning, i [[absid]]en ''Kristus som världsdomare'', målad av [[Edvard August Bergh]] 1907]] [[Bild:Kaga kyrka altar.jpg|thumb|195px|left|[[Glasmålning]] av Neumann & Vogel]] :::::::::*[[Järn]]beslagen dörr i syd[[portal]]en, jämngammal med kyrkan, en av de äldsta i [[Linköpings stift]]. :::::::::*Den järnbeslagna dörren i [[kor]]portalen, också ursprunglig. :::::::::*[[Skulptur]]: ''"Kagabiskopen"'' stående på ett liggande lejon vid syd[[portal]]en. :::::::::*Sen[[romansk]]a [[kalkmålning]]ar av oidentifierad upphovsman under [[1200-talet]]s första fjärdedel, [http://www.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=950911M2 (bilder)]. :::::::::*Sen[[gotisk]]a kalkmålningar av upphovsman från kretsen kring [[Risingemästaren]] och efterföljaren [[Amund]] under [[1400-talet]]s andra hälft, [http://www.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=920917M1 (bilder)]. :::::::::*Kalkmålning i [[absid]]en från [[1906]]-[[1907]] visande ''"Kristus som världens domare"'' utförd av konstnären [[Edvard August Bergh]]. :::::::::*[[Träskulptur]]er av [[ek]] ur [[altarskåp]] från verkstad i Östergötland under 1400-talets, andra hälft [http://www.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=920917S2 (bilder)]. :::::::::*Träskulpturer tillhörande en [[altaruppsats]] från [[1600-talet]]. :::::::::*[[Predikstol]] av snickarmästare [[Niclas Österbom]], Norrköping, [[1747]]. :::::::::*[[Dopfunt]], tillkommen [[1907]]. :::::::::*[[Nattvardskalk]] med fot och skaft från [[1400-talet]]. :::::::::*Skål skapad [[1790]] av [[silversmed]]en [[Nils Tornberg]], Linköping. :::::::::*[[Patén]] av silversmeden [[Nils Nilsson d.y. Behm]], Linköping. :::::::::*[[Brudkrona]] från [[1759]] av silversmeden [[Nils Dahl]], Linköping. :::::::::*Vinkanna i [[rokoko]]stil, utformad [[1756]] av silversmeden [[Kilian Kelson]], Stockholm, skänkt år [[1800]] av Gustaf Otto [[Douglas]] på Gerstorp. :::::::::*Glasmålningar från [[1646]] visande vapensköldar för Hans Mårtensson [[Garff]] ([[Garfwe]]) och hans hustru Christina [[Assersdotter]]. :::::::::*Glasmålningar i östfönstret från [[1906]]-[[1907]] av firman Neumann & Vogel í Stockholm. :::::::::*[[Mässhake]] från [[1608]] av röd [[siden]]taft försedd med ett kors i [[guld]]tyg, ett krigsbyte från biskopsborgen [[Marienburg]] vid [[Würzburg]] år [[1631]]. :::::::::*Mässhake från [[1740]] av [[sammet]] med [[guld]][[galoner]] och metalltråds[[broderi]]er. :::::::::*[[Kalkduk]] från [[1600-talet]] av vitt [[linne]] med broderade blom[[ornament]] i rött [[silke]]. :::::::::*[[Brudpäll]] från [[1700-talet]] av gult [[siden]]. ==Orglar== *[[1860]]: [[Sven & Erik Nordström|Sven Nordström]], Flisby, bygger ett 7-[[stämmor|stämmigt]] [[piporgel|orgelverk]] *[[1907]]: Firma E. A. Setterquist, Örebro, bygger en 2-[[manual]]ig, 10-stämmig [[pneumatik|pneumatisk]] orgel. *[[1929]]: Orgeln placeras på en nybyggd läktare. '''Disposition''' {|table style="background-color:#f8f8f8; border:2px solid #e0e0e0; padding:5px;" width=460 |width=120|'''[[Manual]] I'''||width=150|'''Manual II'''||width=100|'''[[Pedalklaviatur|Pedal]]'''||width=90|'''[[Koppel]]''' |- |Borduna 16'||Rör[[flöjt]] 8'||Subbas 16'||II/I |- |[[Principal]] 8'||Salicional 8'|| ||I/P |- |[[Gamba]] 8'||[[Flöjt|Flûte]] harmonique 8'|| ||II/P |- |[[Oktav]]a 4'||[[Violin]] 4'|| ||Oktavkoppel |- |[[Trumpet]] 8'||[[Crescendosvällare]] |} *[[1985]]: Setterquistorgeln magasineras och Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, bygger en ny 1-manualig, 11-[[stämmor|stämmig]] [[mekanik|mekanisk]] orgel. Även [[fasad]]en är ny. '''Disposition''' {|table style="background-color:#f8f8f8; border:2px solid #e0e0e0; padding:5px;" width=270 |width=120|'''[[Manual]]'''||width=150|'''[[Pedalklaviatur|Pedal]]verk''' |- |Rör[[flöjt]] 8'||Subbas 16' |- |Fugara 8'||Gedackt[[pommer]] 8' |- |[[Principal]] 4'||Svegel 4' |- |Spets[[flöjt]] 4' |- |Wald[[flöjt]] 2' |- |Nasat 1 1/3' |- |Scharf II chor.||'''[[Koppel]]''' |- |[[Regal]] 8'||Manual/pedal |} ==Runsten== [[Bild:Kaga kyrka runsten 103.jpg|thumb|250px|Runsten i kyrkväggen]] En [[runsten]] från [[1000-talet]] ([[Östergötlands runinskrifter 103|Ög 103]]) är inmurad i kyrkväggen. Inskrift: ''Tove reste denna sten efter Lid-Bove, sin fader''. ==Externa länkar och källor== *[http://kyrkor.oppetinnehall.org/index.pl?op=shownewsdetails&iid=3939 Kaga kyrka i Riksantikvarieämbetets byggnadsregister]. *[http://www.historiska.se/medeltidbild/default.asp Medeltidens bildvärld, Historiska museet]. *[http://www.kulturarvostergotland.se/default.asp?frmMain=/tplShowArticle.asp&ClientID=0&CategoryID=5515&ArticleID=65231 Kaga kyrka (Kulturarv)] *[http://www.kulturarvostergotland.se/eriksgata/linkoping-skanninge.htm Kaga kyrka (Eriksgatan)]. *[http://wadbring.com/historia/undersidor/kaga.htm Kaga kyrka och runsten]. *[http://www.historiska.se/medeltidbild/typforemal/kalkmalning/vemmalade.asp Kalkmålningar, bl.a. i Kaga kyrka]. *[http://susning.nu/Kaga_kyrka Kaga kyrka (Susning)]. *[http://www.e.lst.se/NR/rdonlyres/BD5BE44C-8893-446B-A6A5-976A0EDC10FA/0/Dendrorapport_web.pdf Dendrokronologisk undersökning av väggtimret i Kaga kyrka juni 1986 (sid. 54)]. ==Litteratur och ytterligare källor== *Bengt Cnattingius - Äke Nisbeth (bearb.): ''Kaga kyrka'', Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté, Vimmerby 1997, ISBN 91-7962-085-X *{{ref orglar|Carlsson}} *Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: ''Inventarium över svenska orglar 1989:2, Linköpings stift''. {{Commonsbilder|Kaga kyrka}} [[Kategori:Kyrkobyggnader i Linköpings stift]] [[Kategori:Linköpings kommun]] [[Kategori:Orgeldispositioner]] [[de:Kirche von Kaga]]

Tillbaka till Kaga kyrka.