Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Julius Mankell''', född [[8 juni]] [[1828]] i [[Stockholm]], död [[23 februari]] [[1897]] i [[Stockholm]], militär, militärhistoriker och [[politiker]] (liberal). == Familjen == Julius Mankell var son till [[Abraham Mankell]] och [[Carolina Vilhelmina Lundberg]], kusin till [[Henning Mankell d.ä.]] Julius Mankell gravsattes den [[1 mars]] 1897 i [[Norra begravningsplatsen]]. == Militärteoretikern == Mankell utexaminerades som artilleriofficer [[1849]], blev kapten [[1865]] och tog avsked [[1874]]. Han deltog i [[1863]] års polska uppror och satt också i österrikiskt fängelse i augusti samma år. Mellan [[1868]] och [[1871]] var han lärare i befästningskonst vid [[Sjökrigsskolan]]. Han var en av det svenska 1800-talets mest produktiva militära författare; han utgav bland andra ''Anteckningar rörande svenska Regementenas historia'' från 1863, och ''Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning sedan slutet av 1500-talet'' från 1865. Han var ledamot av [[Krigsvetenskapliga akademien]]. Mankell introducerade som översättare [[Carl von Clausewitz]] 1855 i en mindre skrift ''Krigföringens vigtigaste grundsatser''. Mest betydande är ''Studier öfver svensk skärgårds-flottans historia, krigssätt och användande vid Sveriges försvar'' (1855). För Mankell var sjöstridskrafter för strid i skärgårdsmiljö en överlevnadsfråga för Sverige. Rent organisatoriskt ansåg han att [[skärgårdsflottan]] borde skiljas ut från örlogsflottan. Sverige hade enligt honom inte råd med en örlogsflotta på stormaktsnivå - därför fokuserade han på skärgårdsflottan. För Mankell avgjordes kriget alltid till lands - och skärgården är landmassans yttersta utpost i försvarshänseende. Taktisk samverkan med armén uppfattade han som viktigare än med örlogsflottan. Genom att utnyttja egna markförband och landbatterier på skärgårdsöarna kunde man uppnå mångdubbel effekt i strid. Mankell beundrade [[Karl XII]], men riktade kritik mot [[Gustav II Adolf]]. == Politikern == Mankell var även liberal politiker och var en av stiftarna av [[Nyliberala sällskapet]] [[1867]]. Han var riksdagsledamot i [[andra kammaren]] för [[Stockholms stads valkrets]] [[1870]]-[[1872]], satt i [[första kammaren]] för [[Kronobergs läns valkrets]] [[1883]]-[[1890]] och återkom därefter till andra kammaren för Stockholms stads valkrets [[1891]]-[[1896]]. Vid invalet 1870 anslöt han sig till [[nyliberala partiet]], men övergick 1871 till [[lantmannapartiet]]. Under sin tid i första kammaren var han partilös. Vid återkomsten till andra kammaren tillhörde han [[andra kammarens center]] [[1891]]-[[1894]] och därefter från [[1895]] den nybildade liberala gruppen [[folkpartiet (partigrupp i riksdagen)|folkpartiet]]. I riksdagen satt han bland annat i [[lagutskottet]] [[1872]] samt [[1891]]-[[1892]]; han var också [[statsrevisor]] [[1873]]-[[1875]], [[1878]]-[[1880]] samt [[1882]]-[[1886]]. Mankell var med i [[skarpskytterörelsen]]: han var också starkt engagerad i rösträttsrörelsen och var ordförande för [[Sveriges allmänna rösträttsförbund]] [[1890]]-[[1897]] samt ordförande vid [[1893]] års [[folkriksdag]]. Han var inte minst på det sättet en centralgestalt i kampen för allmän rösträtt i Sverige. ==Se även== *[[Mankell (släkt)|Släkten Mankell]] == Källor == === Litteratur === * ''Tvåkammarriksdagen 1867-1970'', band 2 (Almqvist & Wiksell International 1985), s. 224-225 * [[Lars Ericson Wolke]], ''Krigets idéer. Svenska tankar om krigföring''. Stockholm 2007 {{STANDARDSORTERING:Mankell, Julius}} [[Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare]] [[Kategori:Personer inom svensk liberalism]] [[Kategori:Svenska liberala politiker]] [[Kategori:Svenska militärer]] [[Kategori:Militärteoretiker]] [[Kategori:LKrVA]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Födda 1828]] [[Kategori:Avlidna 1897]]

Tillbaka till Julius Mankell.