Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{fler källor}} {{språk|namn=japanska|inhemskt namn={{lang|ja|日本語, nihongo/nippongo}} |familycolor= |stat=[[Japan]] |region=[[Japan]] |talare=127 miljoner |status=världsspråk - |språkfamilj=[[isolerade språk|isolerat]] (omstritt) |land=[[Japan]] |myndighet=- |iso1=ja|iso2=jpn|sil=JPN }} '''Japanska''' ({{lang|ja|日本語, nihongo}}; {{uttal|ja-nihongo.ogg|uttal}}) är det officiella [[språk]]et i [[Japan]]. Språket har 127 miljoner talare. Dess härkomst är osäker, och de vanligaste teorierna om språkets ursprung gör gällande att språket antingen är [[Isolerade språk|isolerat]], eller att språket är [[altaiska språk|altaiskt]]. Japanskan är baserat på 50 stavelser samt modifikationer och kombinationer dem emellan. Totalt förekommer 5 [[vokalljud]] och 21 [[konsonantljud]]. == Skriftspråk == [[Fil:Japanskt ordspråk.png|miniatyr|vänster|75px|''Japanskt<br/>ordspråk'']]Japanskan har tre olika skriftspråk med lite olika användningsområden: ''[[kanji]]'' (tecken med kinesiskt ursprung), ''[[hiragana]]'' och ''[[katakana]]'' (stavelsealfabeten). Därtill används ''[[Romaji|rōmaji]]'' (romerska bokstäver) och västerländska "[[arabiska siffror]]" (Arabia sūji) samt andra internationellt använda [[symbol]]er <ref> [[Gunilla Lindberg-Wada]], Stina Jelbring, [[Hiroko Kimura]]; ''Den japanska skriften: teori och praktik'', Avdelningen för japanska vid [[Stockholms universitet]], Stockholm (2007). ISBN 91-7155-315-0 </ref>. === Kanji === :''Huvudartikel: [[Kanji]]'' ''Kanji'' är ett skriftspråk av betydelsebärande [[kinesiska tecken]]. ''Kanji'' är ursprungligen inlånade från [[kinesiska]]n i olika omgångar och varje [[Graf (lingvistik)|tecken]] kan därför ha en eller flera betydelser och ofta flera uttal. === Kana === :''Huvudartikel: [[kana (skriftsystem)|Kana]]'' ''Hiragana'' och ''katakana'', som tillsammans kallas ''[[kana (skriftsystem)|kana]]'', är fonetisk stavelseskrift, där ett tecken motsvarar en [[mora (språkvetenskap)|mora]]. ==== Katakana ==== ''Katakana'' används främst för att stava [[lånord]] som fortfarande uppfattas som utländska. Det används även som ett slags kursivering och för att ersätta vissa kinesiska ''kanji'' för ord, som ursprungligen lånades in med skriften från Kina och fortfarande kan skrivas med ''kanji'', men numera anses för avancerade. Katakana används också till att skriva namn av olika slag. ==== Hiragana ==== ''Hiragana'' återger grammatiska ändelser och inhemska ord för djur och växter med mera. ''Hiragana'' kombineras i skrift med ''kanji'', där blandningens proportioner kan variera, beroende på vem som skriver och vilken typ av text det rör sig om. En [[barnbok]] innehåller till exempel övervägande ''hiragana''. === Rōmaji=== :''Huvudartikel: [[Romaji|Rōmaji]]'' ''Rōmaji'' är det japanska namnet på romersk skrift. Vid bruk av rōmaji på japanska rör det sig ofta om en [[transkribering]] av de andra skriftsystemen till det [[latinska alfabetet]]s romerska bokstäver. En japansk text kan i princip i sin helhet skrivas med något av de rōmajisystem som är i bruk. Vissa utländska koncept (tröjstorlekar, AM/PM, romerska siffror) och förkortningar skrivs även i Japan med västerländska tecken, liksom en del firmanamn (NTT, NHK). I vissa fall är inte rōmaji på japanska inte en transkribering. Till exempel står TT i NTT för "Telegraph and Telephone", som skrivs med rōmaji från början. Rōmaji ska inte förväxlas med Arabia sūji (アラビア数字, [[arabiska siffror]]). ==Uttal== I japanskan så finns det ungefär 46 uttalsstavelser varpå de är uppbyggda av 5 vokalljud och 10 konsonanter. Stavelserna slutar alltid med vokal, med undantag från "n", som utgör en ensam [[Mora (språkvetenskap)|mora]] i slutet av en stavelse. I det japanska språket staplar man inte konsonantljud efter varandra, vilket leder till att extra vokaler, mestadels u, skjuts in i främmande ordlån. I talspråk försvinner dock ofta u-ljud som står mellan icke tonade konsonanter (som k, t och s). När man lägger till två streck så ändrar man konsonantljudet till det som ligger närmast i munnens sätt att uttala konsonanter. Sen finns det även olika undantag. か　が　"ka ga" "Ka" har som närmast uttal "ga" i munnen. "Te" har som närmast "de" i munnens sätt att uttala. Och det är hela japanska uttalsordern fungerar. Deras alfabet börjar längst in och slutar längst ut vad det gäller både vokaler och konsonanter. {| !!! a !! i !! u !! e !! o |- |||あ||い||う||え||お |- |'''k'''||か ||き ||く ||け ||こ |- |'''s'''||さ ||し¹ ||す ||せ ||そ |- |'''t'''||た ||ち² ||つ³ ||て ||と |- |'''n'''||な ||に ||ぬ ||ね ||の |- |'''h'''||は ||ひ ||ふ⁴ ||へ ||ほ |- |'''m'''||ま ||み ||め ||む ||も |- |'''y'''||や ||　 ||ゆ ||　 ||よ |- |'''r'''||ら ||り ||る ||れ ||ろ |- |'''w'''||わ ||ゐ || ||ゑ 　||を |- |'''N'''||ん⁵ |} *¹shi inte si *²chi inte ti *³tsu inte tu *⁴fu inte hu (f:et i "fu" uttalas som en enkel utblåsning med användning av läpparna, inte tänderna. Om tänderna används i en utblåsning så bildas det traditionella f-ljudet, och eventuellt v-ljudet vilket också är fel uttal för "fu") *⁵Uttalas som ett vanligt n utan vokal ''Kommentarer:'' '''ゐ''' (wi) och '''ゑ''' (we) används sedan [[1946]] normalt inte i modern japanska. Båda förekommer dock i ett fåtal ord och verkar vara på väg tillbaka i skriftspråket då båda har börjat användas i nyare ord; Evangelion-filmerna kallas i [[Japan]] numera för ゑヴぁんげりをん (wevangeriwon), ölet Yebisu skrivs i Japan med ゑ och komediduon Yoiko stavar sitt namn med ゐ.<br> '''を''' används bara som partikel för att t ex ange ett verbs direkta objekt och uttalas då som '''お'''.<br> ''Uttalsavvikelser:''<br> '''は''' uttalas ''wa'' då det används som partikel.<br> '''へ''' uttalas ''e'' då det används som partikel.<br> '''ん''' uttalas ''m'' då det står före m, b och p.<br> Uttalsmodifiering finns för följande konsonantrader och kan ses som ett snett "([[tenten]]) eller som en °([[maru]]). か ka -> が ga た ta -> だ da さ sa -> ざ za は ha -> ば ba ''eller'' ぱ pa Detta är en del av de uttal som finns i japanskan. För vidare fördjupning se [http://www.saiga-jp.com/img/character/japanese_language/hiragana_katakana_list.gif hiragana] == Grammatik == :''Huvudartikel: [[Japansk grammatik]]'' ===Uppbyggnad=== Japanskans ordföljd är ganska fri förutom att predikatet alltid måste komma sist i en sats. Oftast följs ordföljden för [[SOV-språk]], det vill säga ett språk där satser byggs upp efter ordföljden [[subjekt]]-[[objekt]]-[[verb]] till skillnad från svenska, som följer ordföljden subjekt-verb-objekt. En mening som "hon köpte bil" blir med japansk ordföljd "kanojo wa kuruma wo kaimashita" - "hon (temapartikel) bil (ackusativpartikel) köpte". ===Utelämnande av subjekt=== Japanskan är ibland lite klurig när det gäller vem som gör vad och vad som är vad. Japaner som pratar om ett ämne behöver oftast inte nämna samma sak igen då det är känt hos lyssnaren vad ämnet är. ;Fråga: *何をするか。　"''Nani wo suru ka''" "Vad görs?" (Vi vet inte vem som gör vad, om det inte är uppenbart i sammanhanget, som att säga "hur är läget?" istället för "hur är läget med dig?") *ユトは何をするか。　"''Yuto wa nani wo suru ka''" "Vad gör Yuto?" (Här framgår det att Yuto är samtalsämnet) ;Svar: *食べます　"''Tabemasu''" "Äter" (Vi vet inte vem som äter, om det inte är uppenbart i sammanhanget) *ユトは食べます　"''Yuto wa tabemasu''" "Yuto äter" (Vi vet vem och vad hon gör) Japanskan har inget, som i de germanska språken, krav på subjekt. Formellt eller opersonligt subjekt som "det" existerar inte. "''Det'' regnar" skulle i japanska uttryckas som "regn faller" ("ame ga furu"). I de fallen då subjektet utelämnas helt avgörs betydelsen av sammanhanget. ===Partiklar=== :''Huvudartikel: [[Japanskans partiklar]]'' '''Partiklar''' är i [[japansk grammatik]] [[suffix]] eller småord som följer på [[substantiv]], [[verb]], [[adjektiv]] eller satser för att markera vilken funktion ett ord har eller för att exempelvis göra [[påståendesats]]er till [[frågesats]]er. I japanskan används partiklar för att tala om den semantiska innebörd det ''föregående'' ordet har (subjekt, objekt, tema) eller för riktning och plats, ungefär som svenskans prepositioner. Ibland hoppar talare över partiklar där lyssnaren är medveten om vad samtalsämnet är. ==Japanska lånord== Några japanska lånord i svenska språket är [[karaoke]], [[sudoku]], [[tsunami]], [[futon]] och [[sushi]]. ==Noter == <references /> == Externa länkar == {{interwiki|språkkod=ja}} * [http://www.orient.su.se/japanese/sv_history.html Historik] över japanska som akademisk disciplin i Sverige. * [http://www.thejapanesepage.com/ The japanese page] - Grammatik, kanji, osv; bra ställe att börja på. * [http://www.freedict.com/onldict/jap.html Freedict] - Japansk <-> Engelsk ordlista. * [http://www.japanska.se/ Japanska.se] - Japansk <-> Svensk ordlista. * [http://www.natkurser.se/sprakkurser/japanska.php Språkkurser i japanska] - Gratis språkkurser på nätet i japanska * [http://japanese.about.com Japanese.about] - Flertal artiklar om japanska. Har även en sektion där experter svarar på dina frågor. * [http://kimallen.sheepdogdesign.net/Japanese/index.html Japanese for the western brain] - Sida som försöker förklara varför saker formuleras annorlunda på japanska än i västerländska språk * [http://www.studyjapanese.org/ Study Japanese] är en gratis webbplats (på engelska) som innehåller lexikon, språkforum, övningsprogram för glosor och japanskalektioner. * [http://brng.jp/50renshuu.pdf Japanska alfabet öva (PDF)] [[Kategori:Isolerade språk]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[Kategori:Språk i Japan]] [[Kategori:Japanska]] {{Link FA|ja}} {{Link FA|ro}} {{Link FA|vi}} {{Link FA|sco}} [[af:Japannees]] [[als:Japanische Sprache]] [[an:Idioma chaponés]] [[ang:Iapanisc sprǣc]] [[ar:لغة يابانية]] [[arz:ياباني]] [[ast:Xaponés]] [[az:Yapon dili]] [[bar:Japanische Språch]] [[bat-smg:Japuonu kalba]] [[bcl:Hapones]] [[be-x-old:Японская мова]] [[bg:Японски език]] [[bn:জাপানি ভাষা]] [[br:Japaneg]] [[bs:Japanski jezik]] [[ca:Japonès]] [[cdo:Nĭk-buōng-ngṳ̄]] [[ceb:Hinapon]] [[cs:Japonština]] [[cv:Япон чĕлхи]] [[cy:Japaneg]] [[da:Japansk (sprog)]] [[de:Japanische Sprache]] [[dv:ޖަޕާނީ]] [[el:Ιαπωνική γλώσσα]] [[en:Japanese language]] [[eo:Japana lingvo]] [[es:Idioma japonés]] [[et:Jaapani keel]] [[eu:Japoniera]] [[fa:زبان ژاپنی]] [[fi:Japanin kieli]] [[fo:Japanskt (mál)]] [[fr:Japonais]] [[ga:Seapáinis]] [[gan:日语]] [[gd:Iapanais]] [[gl:Lingua xaponesa]] [[hak:Ngi̍t-ngî]] [[he:יפנית]] [[hi:जापानी भाषा]] [[hr:Japanski jezik]] [[hsb:Japanšćina]] [[hu:Japán nyelv]] [[hy:Ճապոներեն]] [[ia:Lingua japonese]] [[id:Bahasa Jepang]] [[io:Japoniana linguo]] [[is:Japanska]] [[it:Lingua giapponese]] [[ja:日本語]] [[jbo:ponbau]] [[jv:Basa Jepang]] [[ka:იაპონური ენა]] [[km:ភាសាជប៉ុន]] [[kn:ಜಪಾನಿ ಭಾಷೆ]] [[ko:일본어]] [[ku:Zimanê japonî]] [[kw:Nihonek]] [[la:Lingua Iaponica]] [[lad:Lingua japonesa]] [[li:Japans]] [[lt:Japonų kalba]] [[lv:Japāņu valoda]] [[mg:Japonezy]] [[mk:Јапонски јазик]] [[ml:ജാപ്പനീസ് ഭാഷ]] [[mn:Япон хэл]] [[mr:जपानी भाषा]] [[ms:Bahasa Jepun]] [[nah:Xapontlahtōlli]] [[nds-nl:Japans]] [[nl:Japans]] [[nn:Japansk språk]] [[no:Japansk]] [[oc:Japonés]] [[pam:Hapon (amanu)]] [[pl:Język japoński]] [[pt:Língua japonesa]] [[qu:Nihun simi]] [[ro:Limba japoneză]] [[ru:Японский язык]] [[scn:Lingua giappunisa]] [[sco:Japanese leid]] [[se:Japánagiella]] [[sh:Japanski jezik]] [[simple:Japanese language]] [[sk:Japončina]] [[sl:Japonščina]] [[sq:Gjuha japoneze]] [[sr:Јапански језик]] [[su:Basa Jepang]] [[sw:Kijapani]] [[ta:ஜப்பானிய மொழி]] [[tg:Забони ҷопонӣ]] [[th:ภาษาญี่ปุ่น]] [[tk:Ýapon dili]] [[tl:Wikang Hapones]] [[tr:Japonca]] [[tt:Япон теле]] [[uk:Японська мова]] [[vi:Tiếng Nhật]] [[wuu:日语]] [[yi:יאפאניש]] [[zh:日语]] [[zh-classical:日本語]] [[zh-min-nan:Ji̍t-pún-oē]] [[zh-yue:日文]] [[zu:IsiJaphani]]

Tillbaka till Japanska.