Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Jan Fridegård''', eg. ''Johan Fridolf Johansson'' och i ungdomen kallad ''Fride Johansson'', född [[14 juni]] [[1897]] i [[Enköpings-Näs socken|Enköpings-Näs]] i [[Uppland]], död [[8 september]] [[1968]] var en [[Sverige|svensk]] [[författare]]. Han ligger begraven på [[Uppsala gamla kyrkogård|Gamla kyrkogården]] i Uppsala. I den svenska litteraturen hör Fridegård till [[proletärförfattare|proletärförfattarna]], närmare bestämt [[statarskolan]]. == Liv och författarskap == Liv och diktning hör intimt ihop när det gäller Jan Fridegård. Hans föräldrar var [[statare]] och fadern arbetade som ladugårdsförman på herrgården Katrinedal inte långt från [[Enköping]]. Både morfar och farfar hade varit [[indelt soldat|indelta soldater]], något Jan Fridegård följde upp när han arton år gammal tog värvning vid. Det blev tre hårda år som [[livdragon]]. Han anklagades bland annat för stöld och fick avtjäna straff på Långholmen{{kb}}. Soldattillvaron beskrev han i romanen ''[[Äran och hjältarna]]'' (1938). Efter frisläppandet provade han på flera olika yrken. Han var oftast pank och arbetslös. Enligt Fridegård själv sov han ibland i ett bilvrak på ett skrotupplag i utkanten av Stockholm{{kb}}. Han hade skrivit artiklar för den revolutionära tidsskriften [[Brand (tidning)|Brand]] när han [[1931]] lyrikdebuterade med samlingen ''[[Den svarta lutan]]''. Den första romanen ''[[En natt i juli]]'' utkom två år senare. Därefter kom romaner och noveller i en jämn ström fram till författarens död [[1968]]. I trilogin om [[Trälar|trälen]] Holme (''[[Trägudars land]]'', ''[[Gryningsfolket]]'' och ''[[Offerrök]]''), 1940-1949, frångick Fridegård för första gången det självbiografiska temat och skildrade i stället händelser under [[vikingatiden]]. Det finns uppenbara paralleller till författarens samtid: klasskampsmotivet exemplifieras med Holmes kamp mot övermakten. Fridegård var en stor verklighetsskildrare men han lockades samtidigt av det övernaturliga. Intresset gjorde avtryck bland annat i romanerna ''[[Torntuppen]]'', (1941), ''[[Porten kallas trång]]'' (1952) och ''[[Sommarorgel]]'', (1954); samtliga dessa romaner har tydliga inslag av mystik. I ''[[Den gåtfulla vägen]]'' (1963) dokumenterar han sitt sökande och hur han övertygades om möjligheten till andekontakter vid seanser. I SVT-dokumentären [[Jan Fridegård - Ordkonstnären]] sägs det att Fridegård var spiritist och att han var övertygad om att han fått kontakt med sin döde far under en seans. Fridegård hade stort intresse för [[forntiden]]. Han står som upptäckare av två [[runsten]]ar, den ena i [[Roslags-Näsby]] i [[Täby]], den andra i [[Åkerby]] norr om [[Uppsala]]. == Flera hembygder == Under sin levnad flyttade Fridegård inom Uppland många gånger men sällan långt. Även om [[Håbo]] hittills har vårdat minnet av författaren bäst, gör både [[Täby]] och [[Vallentuna]] anspråk på åtminstone en del av Jan Fridegård. Åren i [[Vallentuna]] gjorde avtryck bland annat i romanen Torntuppen. Flera gatunamn i [[Vallentuna]] erinrar om författaren: Lars Hårds väg och Jan Fridegårds väg. I Täby bibliotek finns en informationstavla om Jan Fridegård. Han hyrde ett tag övervåningen på ett hus i runstenstäta Skålhamra och bodde även i Ensta. I Bålsta bär ortens gymnasieskola hans namn: [[Bildningscentrum Jan Fridegård]]. Vid [[Övergrans kyrka]] i [[Håbo]] finns ett [[museum]] tillägnat Jan Fridegårds minne. ==Bibliografi== *''[[Den svarta lutan]]'' ([[Litteraturåret 1931|1931]]) *''[[En natt i juli]]'' ([[Litteraturåret 1933|1933]]) *''[[Jag Lars Hård]]'' ([[Litteraturåret 1935|1935]]) *''[[Barmhärtighet (bok)|Barmhärtighet]]'' ([[Litteraturåret 1936|1936]]) *''[[Tack för himlastegen]]'' ([[Litteraturåret 1936|1936]]) *''[[Offer (roman)|Offer]]'' ([[Litteraturåret 1937|1937]]) *''[[Äran och hjältarna]]'' ([[Litteraturåret 1938|1938]]) *''[[Statister (bok)|Statister]]'' ([[Litteraturåret 1939|1939]]) *''[[Trägudars land]]'' ([[Litteraturåret 1940|1940]]) *''[[Torntuppen]]'' ([[Litteraturåret 1941|1941]]) *''[[Här är min hand]]'' ([[Litteraturåret 1942|1942]]) *''[[Gryningsfolket]]'' ([[Litteraturåret 1944|1944]]) *''[[Kvarnbudet]]'' ([[Litteraturåret 1944|1944]]) *''[[Fäderna:stenåldern]]'' ([[Litteraturåret 1947|1947]]) *''[[Johan From, Lars Hård och andra]]'' ([[Litteraturåret 1948|1948]]) *''[[Offerrök]]'' ([[Litteraturåret 1949|1949]]) *''[[Kvinnoträdet]]'' ([[Litteraturåret 1950|1950]]) *''[[Lars Hård går vidare]]'' ([[Litteraturåret 1951|1951]]) *''[[Johan Vallareman och andra sagor]]'' ([[Litteraturåret 1952|1952]]) *''[[Porten kallas trång]]'' ([[Litteraturåret 1952|1952]]) *''[[Vägen heter smal]]'' ([[Litteraturåret 1953|1953]]) *''[[Sommarorgel]]'' ([[Litteraturåret 1954|1954]]) *''[[Larsmässa]]'' ([[Litteraturåret 1955|1955]]) *''[[Lyktgubbarna]]'' ([[Litteraturåret 1955|1955]]) *''[[Flyttfåglarna (roman)|Flyttfåglarna]]'' ([[Litteraturåret 1956|1956]]) *''[[From och Hård]]'' ([[Litteraturåret 1956|1956]]) *''[[Arvtagarna]]'' ([[Litteraturåret 1957|1957]]) *''[[En bland eder]]'' ([[Litteraturåret 1958|1958]]) *''[[Muren]]'' ([[Litteraturåret 1959|1959]]) *''[[Svensk soldat]]'' ([[Litteraturåret 1959|1959]]) *''[[Soldathustrun]]'' ([[Litteraturåret 1960|1960]]) *''[[Mot öster - soldat!]]'' ([[Litteraturåret 1961|1961]]) *''[[Soldatens kärlek]]'' ([[Litteraturåret 1962|1962]]) *''[[Hemkomsten]]'' ([[Litteraturåret 1963|1963]]) *''[[Den gåtfulla vägen]]'' ([[Litteraturåret 1963|1963]]) *''[[På oxens horn]]'' ([[Litteraturåret 1964|1964]]) *''[[Lättingen]]'' ([[Litteraturåret 1965|1965]]) *''[[Noveller (bok)|Noveller]]'' ([[Litteraturåret 1965|1965]]) *''[[Det kortaste strået]]'' ([[Litteraturåret 1966|1966]]) *''[[Tre stigar]]'' ([[Litteraturåret 1967|1967]]) ===Postuma utgivningar=== *''[[Hallonflickan]]'' ([[Litteraturåret 1968|1968]]) *''[[Den blå dragonen. Självbiografiska berättelser]]'' ([[Litteraturåret 1971|1971]]) *''[[Ängslyckan och andra berättelser]]'' ([[Litteraturåret 1973|1973]]) == Filmmanus == {{F2|1954|Herr Arnes penningar}} {{F|1948|Lars Hård}} {{F|1946|När ängarna blommar}} == Priser och utmärkelser == * [[De Nios stora pris]] [[litteraturåret 1947|1947]] * [[Litteraturfrämjandets stora pris]] [[litteraturåret 1967|1967]] * [[Doblougska priset]] [[litteraturåret 1968|1968]] ==Externa länkar== *[http://www.norrmalarstrand.se/fridegard.htm Fridegårdsmuséet i Håbo] *{{Libris namn|Fridegård|Jan}} {{Källor|datum=maj 2009}} {{STANDARDSORTERING:Fridegård, Jan}} [[Kategori:Födda 1897]] [[Kategori:Avlidna 1968]] [[Kategori:Svenskspråkiga författare]] [[Kategori:Svenska författare]] [[Kategori:Pseudonymer]] [[Kategori:Män]] [[en:Jan Fridegård]] [[fi:Jan Fridegård]]

Tillbaka till Jan Fridegård.