Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Länsfakta|namn=Jämtlands län |vapen=Jämtland län vapen.svg |karta=SverigesLän2007Jämtland.svg |bokstav=[[Z]] |siffra=[[23 (tal)|23]] |landskap=[[Jämtland]], [[Härjedalen]], [[Hälsingland]], [[Ångermanland]], [[Dalarna]] och [[Lappland]] |residensstad=[[Östersund]] |landshövding=[[Britt Bohlin Olsson]] |area_rank=3:e |area=49 443 |area_%vatten= |folkmängd_rank=20:e |folkmängd=126 946 |invånare/km2=3 |inrättat=[[1810]] }}'''Jämtlands län''' är ett [[län i Sverige]], det vill säga ett [[Svenska staten|statligt]] [[förvaltning]]sområde, som omfattar [[landskap]]en [[Jämtland]] och [[Härjedalen]] samt delar av [[Ångermanland]] och [[Hälsingland]]. Även några mindre områden i [[Dalarna]] och [[Lappland]] ingår i länet. Jämtlands län motsvarar 12 [[procent]] av [[Sverige]]s yta, 49 443 [[kvadratkilometer|km&sup2;]] och är Sveriges till ytan tredje största län. I Jämtlands län bor 1,5 procent av Sveriges befolkning<ref name="fakta">{{webbref |url=http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/09E2CF8A-47DA-4D15-B17D-E892A70352C8/0/Lansbroschyr.pdf |titel=Länsbroschyr |hämtdatum=28 januari 2009 |format=[[PDF]] |datum=2008 |utgivare=Länsstyrelsen i Jämtlands län |sida=43-44 }}</ref>. [[Residensstad]] är [[Östersund]] och [[landshövding]] sedan den [[1 juni]] [[2008]] är [[Britt Bohlin Olsson]]. [[1810]] bildades länet och dess tillkomst har ungefär lika stora [[inrikespolitik|inrikespolitiska]] som [[utrikespolitik|utrikespolitiska]] orsaker. År 1810 bestod länet enbart av Jämtland-Härjedalen (en beteckning som ibland används synonymt till Jämtlands län), vilket är varför länsvapnet är en delad sköld bestående av [[Jämtlands landskapsvapen|Jämtlands]] och [[Härjedalens landskapsvapen]]. Länet domineras politiskt av [[folkrörelse]]partierna [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] och [[Centerpartiet]], något som är tämligen unikt i Sverige, men som överensstämmer med situationen i [[Nord-Trøndelag fylke]] i grannlandet Norge. Länet är även politiskt kontrastfyllt; [[kommunförbund]]et och flertalet av [[kommun]]erna är [[borgerlig]]t styrda (eller har blocköverskridande koalitioner) medan [[Jämtlands läns landsting|landstinget]] är "röd-grönt" och Socialdemokraterna innehar tre av länets fem mandat i [[Sveriges riksdag|riksdagen]], som Jämtlands län utgör en [[Jämtlands läns valkrets|valkrets]] till. Jämtlands län är [[Glesbygd|glest befolkat]] och hela 34,4 procent av befolkningen bor på [[landsbygd]]en, en majoritet av länets invånare bor emellertid i den tätbefolkade [[Storsjöbygden]]. Länets näringsliv domineras av [[Små och medelstora företag|små företag]], och viktiga sektorer är framför allt de inom [[trä]], [[turism]], [[handel]] och [[livsmedel]]. ==Administration== :''Huvudartikel: [[Sveriges län#Förvaltningsorganisation i länen|Förvaltningsorganisation i länen]]'' Jämtlands län administreras likt övriga [[län i Sverige]]. Länet har en [[länsstyrelse]], ett [[landsting]] och är uppdelad i åtta [[kommun]]er. Kommunerna och landstinget är [[folkvald]]a organ och länsstyrelsen är ett statligt organ. ===Länsstyrelsen=== [[Fil:Jämtland County.png|miniatyr|höger|250px|Kommuner i Jämtlands län]] [[Fil:Old provinces westnorrland.png|270px|miniatyr|Västernorrland förr. Både gult och blått var Västernorrlands län, innan man delade upp det i [[Gävleborgs län]](Blått) och [[Västernorrlands län]](Gult). När [[Jämtlands län]] grundades fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.]] Länstyrelsen Jämtlands län är en statlig myndighet och är [[regeringen]]s förlängda arm i Jämtlands län. Länsledningen för länsstyrelsen i Jämtlands län utgörs av [[landshövding]] [[Britt Bohlin Olsson]] som är länsstyrelsens chef sedan år [[2008]]. Bohlin Olsson är regeringens främste företrädare i länet och informerar den om länets behov. [[Uno Svaleryd]] är [[länsråd]] sedan 1997 (och har varit tillförordnad landshövding ett flertal gånger), som länsråd är han landshövdingens närmaste medarbetare. Länsstyrelsen sysslar med samordning, utveckling, tillsyn och förvaltning i länet. Länstyrelsen Jämtlands län är organiserad i sju olika avdelningar: *[[Administration]] (ekonomi, personal, service, IT/GIS, centraldiariet och samhällsberedskap) *[[EU|EU:s]] [[strukturfond]]er (ansökningar, uppföljning och utbetalning av stöd) *Regional utveckling (strategi och samordning: jämställdhet, kommunikationer, projektsstöd och företagsstöd) *[[Natur]], [[kultur]] och [[rennäring]] (naturskydd, naturförvaltning, rennäring och kulturmiljö) *[[Miljö]] och [[fiske]] (fiske, miljöövervakning, miljöskydd samt kalkning) *[[Lantbruk]] (Eu-stöd, rådgivning och tillsyn jordbruk, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor) *[[Förvaltning]] (social tillsyn, rättsfunktionen, samhällsplanering och boende.) ===Kommunerna=== Jämtlands län har åtta [[primärkommun]]er, de är [[territoriell]]t avgränsade områden och administrativa enheter för lokal [[självstyrelse]]. Kommunernas politiska beslut fattas av en folkvald församling, [[kommunfullmäktige]]. Kommunfullmäktige utser en [[kommunstyrelse]] som är kommunens högsta verkställande organ. [[Nämnd]]er i kommunerna varierar. ===Landstinget=== :''Huvudartikel: [[Jämtlands läns landsting]]'' Jämtlands läns landsting är en [[sekundärkommun]] som samlar de åtta primärkommunerna inom sig. Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, [[landstingsfullmäktige]]. Landstingsfullmäktige utser en [[landstingsstyrelse]] som leder och samordnar arbetet i landstinget. Jämtlands läns landsting ansvarar främst för hälso-, tand- och sjukvård. Landstinget har även ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget står också för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och bedriver även kulturell verksamhet. Jämtlands läns landsting är det enda [[landsting (historiskt)|landsting]] som kan härröras ända tillbaka till [[medeltiden]]. ===Residensstaden=== :''Huvudartikel: [[Östersund]]'' Östersund är länets residensstad och har så varit sedan länet bildades år [[1810]], [[stad]]en var dock länge den minsta i hela Sverige och det tog tid innan den gick om Frösön som länets egentliga huvudort. Östersund ligger vid [[Storsjön]] och är länets enda ort med stadsprivilegier. I staden finns länsstyrelsens huvudkontor och landshövdingens [[residens]]. ==Administrativ historia== [[Fil:Sweden 1658.jpg|miniatyr|höger|300px|I och med freden i Roskilde hamnade Jämtland och Härjedalen återigen tillsammans med Tröndelag, fast den här gången i Sverige.]] :''För landskapshistoria och kultur se: [[Jämtland]] och [[Härjedalen]]'' Jämtland och Härjedalen har både varit separerade och tillsammans administrativt under historiens gång. Härjedalen var tidigt en integrerad del av [[Trøndelag]] medan Jämtland först var självständigt innan [[1178]] då landskapet anslöts till Norge efter [[slaget på Storsjöns is]], men utgjorde dock en egen administrativ del av [[Norge]] och styrdes av ett [[allting]], ''[[Jamtamot]]''. Jämtland hade samma status i "''[[Norgesväldet|Norgesveldet]]''" som till exempel [[Island]], [[Shetlandsöarna]], [[Orkneyöarna]] och [[Färöarna]], fram till slutet av [[1400-talet]]. Jämtland låg också kyrkligt under [[Uppsala stift|Uppsala ärkestift]] samtidigt som Härjedalen tillhörde [[Nidaros stift]]. Senare införlivades Jämtland i ''Trondhjems len'', ett av Norges fyra [[slottslän]] och i Nidaros stift. Mycket beroende på den stärkta administration som följde Danmarks övertagande av Norge [[1536]], men i högre grad de [[Dansk-svenska krig|krig mellan Danmark och Sverige]] som utspelades i landskapen. Efter att Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom [[freden i Brömsebro]] [[1645]] hamnade Härjedalen i [[Hudiksvalls län]] och Jämtland i [[Härnösands län]]. Den här indelningen varade i 13 år tills [[freden i Roskilde]] tecknades [[1658]] då Sverige erhöll Trøndelag och Jämtland-Härjedalen återigen hamnade i [[Trondheims län]], fast nu i Sverige. Det var dock en mycket kortvarig enhet då krig utbröt och efteråt, genom [[freden i Köpenhamn]], blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av [[Västernorrlands län]] och var det fram till [[1762]] då [[Gävleborgs län]] med Härjedalen skildes från Västernorrlands län. ===Jämtlands läns bildande=== [[Fil:Jemtland.png|höger|300px|miniatyr|Kartan från 1905:s gränser omfattar hela dåvarande Jämtlands län. Notera även att den äldre stavningen med ''e'' används.]] Jämtlands län bildades [[1810]] då Jämtland och Härjedalen bröts ut ur respektive län. Det var genom en motion undertecknad av den enda riksdagsledamoten från landskapen, [[Anders Nilsson i Stugun]]. I skrivelsen menade Nilsson i Stugun att det stora område som låg längs den norska gränsen behövde lokal styrning. Han framhöll också vikten av uppodling i inlandet, vilket skulle stärkas med det nya länet. Ett nytt län skulle också vara bra för [[väg]]ar, [[avvittring]] och [[flottning]]sleder hävdade Nilsson i Stugun. Genom att stärka den här regionen skulle man lättare "inom Sveriges gränser vinna [[Finland]] åter", som Sverige förlorade till [[Ryssland]] året innan. Något lokalt stöd för ett nytt län fanns det emellertid inte ens att tala om, och Regeringen tordes inte lägga fram förslaget till riksdagen, där nya utgifter inte sågs med blida ögon. Det var den provisoriska regeringen som tillsattes efter statskuppen mot [[Gustav IV Adolf]] som klubbade beslutet, trots [[bondeståndet]]s högljudda protester mot utökningen av den [[offentliga sektorn]]. [[Fil:GeorgAdlersparre.jpg|vänster|miniatyr|Georg Adlersparre hade en central roll i tillkomsten av Jämtlands län.]] Jämten [[Georg Adlersparre]], som satt i den provisoriska regeringen, som ledde kuppen mot kungen och som var nära vän med Anders Nilsson i Stugun spelade en avgörande roll i tillkomsten av länet. Inom den provisoriska regeringen fanns det en stor önskan om en [[skandinavism|skandinavisk union]] (vilket var varför man utsåg den danska prinsen [[Prins Karl August|Karl August]] till [[tronföljare]]), främst hos Adlersparre och [[Baltzar von Platen (1766-1829)|von Platen]]. Jämtland-Härjedalen intog här en viktig plats, eftersom de viktigaste förbindelserna mellan Sverige och Norge norr om [[Värmland]] gick mellan de här landskapen och Tröndelagen. En länsstyrelse i [[Östersund]] skulle avsevärt kunna förbättra [[kommunikation]]erna över Kölen. <ref name="hist">{{bokref |efternamn=Rumar |förnamn=Lars |redaktör=[[Sten Rentzhog]] |titel=Jämten 1993 |år=1994 |sid=146-150 |kapitel=Vårt läns historia }}</ref> Den nytillträdda länsstyrelsen 1810 bestod enbart av tio personer och den första landshövdingen blev jämten [[Anders Wasell]], som stöttat Adlersparre och som även var god vän med Nilsson i Stugun. Därefter har länsstyrelsen vuxit och fått fler och fler arbetsområden genom historien. Motståndet mot det nya länet försvann inte lättvindigt, lokala [[sockenstämma|sockenstämmor]] runt om i länet och riksdagsledamöter från Jämtland och Härjedalen krävde upprepade gånger länets avskaffande, [[Borgare|borgarna]] i den nyanlagda staden Östersund var emellertid mer positiva. Den härjedalska riksdagsmannen [[Erik Andersson Bång]] menade till och med att föreningen av Jämtland och Härjedalen var onaturlig, då de historiskt haft rätt lite med varandra att göra. <ref name="hist"/> Sedan tillkomsten har länet blivit större, [[1864]] överfördes [[Ytterhogdals socken|Ytterhogdal]] och [[Ängersjö socken|Ängersjö]] i Hälsingland från Gävleborgs län, och [[1974]] överfördes [[Fjällsjö församling|Fjällsjö]], [[Bodums församling|Bodum]] och [[Tåsjö församling|Tåsjö]] i Ångermanland från Västernorrlands län. Jämtlands län stavades ursprungligen ''Jemtlands län'', då även Jämtland fortfarande stavades ''Jemtland''. Ibland benämndes länet ''Östersunds län'', efter residensstaden. Stavningen med ''[[ä]]'' tillkom i samband med att bokstaven blev "modärn" under [[1900-talet]]s inledning. ===Framtid=== En utredningskommitté, [[Ansvarskommittén]], är tillsatt av regeringen, med medlemmar från alla riksdagspartier. De har ett uppdrag att utreda länens framtida ansvar och struktur och länens antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport februari [[2007]]. Man föreslår en minskning till sex eller nio län eller regioner. Tanken är att varje län ska ha även avancerad sjukvård inom de flesta områden. Dessutom ska var och en ha ett stort universitet anses det. Den nya region/länsindelningen sker först [[2014]] efter ett eventuellt beslut [[2010]]. För Jämtlands läns del innebär kommitténs preliminära bedsked att länet avskaffas och sammangår med Västernorrland eller blir en del i en stor [[Norrland]]sregion. Se även [[Jämtlands län#Reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande|reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande]] här nedan. ==Geografi== <div align=center> {| class="toc" cellpadding=0 cellspacing=2 width=220px style="float:right; margin: 0.5em 0.5em 0.5em 1em; padding: 0.5e text-align:left;clear:all; margin-left:10px; font-size:90%" |colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="blue"|'''Kända fjäll''' |- |colspan=4 align=center|[[Fil:Helags and Sylarna from Dunsjöfjället.JPG|center|220px|Helags och Sylmassivet]] |- ! style="background:#e8e8e8;" | '''Fjäll''' ! style="background:#e8e8e8;" | '''Altitud ([[Meter över havet|m.ö.h]])''' |- | style="background:#efefef;" |[[Helagsfjället]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;796 |- |[[Storsylen]] |align=center|1&nbsp;743 |- | style="background:#efefef;" |[[Templet]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;728 |- |[[Lillsylen]] |align=center|1&nbsp;704 |- | style="background:#efefef;" |[[Åreskutan]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;420 |- ||[[Hundshögen]] |align=center|1&nbsp;371 |- | style="background:#efefef;" |[[Anåfjället]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;332 |- |[[Sielkentjakke]] |align=center|1&nbsp;314 |- | style="background:#efefef;" |[[Sonfjället]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;277 |- |[[Munsfjället]] |align=center|1&nbsp;188 |- |colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa: [http://w41.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2007A01_BR_A01SA0701.pdf SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2007]</small> |- |colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="green"|'''Största sjöar''' |- |colspan=4 align=center|[[Fil:Draak Östersund 22jul2006.jpg|220px|center|Storsjöodjuret, Storsjön och Östersund i bakgrunden]] |- ! style="background:#e8e8e8;" | '''Sjö''' ! style="background:#e8e8e8;" | '''Yta ([[km²]])''' |- | style="background:#efefef;" |[[Storsjön]] | style="background:#efefef;" align=center|456 km&sup2;</sup> |- |[[Ströms Vattudal]] |align=center|170 km&sup2;</sup> |- | style="background:#efefef;" |[[Kallsjön]] | style="background:#efefef;" align=center|156 km&sup2;</sup></sup> |- |[[Flåsjön, Strömsunds kommun|Flåsjön, Strömsund]] |align=center|110 km&sup2;</sup> |- | style="background:#efefef;" |[[Torrön]] | style="background:#efefef;" align=center|94 km&sup2;</sup> |- |[[Näkten]] |align=center|83 km&sup2;</sup> |- |colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center| |- |} </div> [[Fil:Are2o.jpg|miniatyr|vänster|Motiv från Åre]] [[Fil:Oviken.jpg|miniatyr|vänster|Gårdar i Oviken]] [[Fil:Laxsjö vinter.jpg|miniatyr|vänster|Vintervy över [[Laxsjö]]]] Jämtlands län är ett [[landlåst]] [[län]] som ligger i hjärtat av den [[skandinaviska halvön]] i norra [[Europa]]. Länet gränsar till [[Dalarnas län]] i söder, [[Gävleborgs län]] i sydöst, [[Västernorrlands län]] i öster, [[Västerbottens län]] i norr samt de [[Norges fylken|norska fylkena]] [[Nord-Trøndelag]] i nordväst och [[Sør-Trøndelag]] i sydväst. I den västra delen av länet ligger [[Kölen]] som sträcker sig genom hela Jämtlands län och, sedan [[Brömsebrofreden]] år [[1645]], utgör landsgräns mellan [[Norge]] och [[Sverige]]. Länets tre större [[vattendrag]], [[Ljusnan]], [[Ljungan]] och [[Indalsälven]] startar i fjällkedjan och rinner österut mot Norrlandskusten och ut i [[Bottenhavet]]. Även [[Klarälven]] påbörjar sin resa söderut i västra Härjedalen. Länets alla [[älv]]ar och [[å]]ar uppmäter en sträcka på 280 mil<ref name="vatten">{{webbref |url=http://www.z.lst.se/z/amnen/fiske/ |titel=Fiske i Jämtland |hämtdatum=11 juni 2008 |utgivare=Jämtlands länsstyrelse }}</ref>. [[Berggrund]]en i östra delen av länet består av urberg och sträcker sig från [[Flåsjön, Strömsunds kommun|Flåsjön]] i norr ner till [[Brunflo]]viken och vidare söderut. Berggrunden i den östra delen består av [[gnejs]], [[diabas]], [[amfibolit]], [[skiffer|revsundsskiffer]] och i den sydöstra delen av [[granit|rätansgranit]]. Mittdelen av länet, det ''centraljämtska silurområdet'', breder ut sig runt Storsjön och sträcker sig även längre norrut till Ström och söderut mot Vemdalsfjällen. Berggrunden består här av [[kambrium|kambrisk]] och [[silur]]sk skiffer blandad med [[kalksten]], som gjort detta område mycket bördigt. ''Fjällregionen'' tar vid väster om [[Storsjön]] och utgör den östra delen av fjällkedjan som ingår i [[Kaledoniderna]]. Det högsta berget är [[Helagsfjället]], ett gnejsmassiv som är Sveriges sydligaste högfjäll och enda [[glaciär]] söder om polcirkeln. Länet har flera fjällplatåer där [[Flatruet]] är den mest kända med sina 975 meter över havet och Sveriges [[Flatruetvägen|högst belägna allmänna väg]]. Sveriges högst belägna by finns också i länet, [[Högvålen]], i den södra delen. Det finns många dalgångar mellan fjällkedjan och den västra kusten mot [[Norska havet]] vilket har en betydande roll i de centrala delarnas klimat som är att betrakta som lokalmaritimt. När den senaste [[inlandsis]]en drog sig tillbaka för drygt 10 000 år sedan lämnade den efter sig stora mängder jord, sten och block. Det material som avsattes direkt av isen kallas för [[morän]] vilket är den i särklass vanligaste [[jordart]]en i länet. Länet har även stora [[torv]]- och [[myrmarker]]. Nio procent (4 500&nbsp;km²) av länets yta upptas av länets drygt 17 000 sjöar<ref name="vatten"/>, där [[Storsjön]] är länets största samt Sveriges femte största sjö. I Storsjön sägs [[Storsjöodjuret]] leva och som var fridlyst i tjugo år mellan [[1986]] och [[2006]]<ref>{{webbref |url=http://www.storsjoodjuret.com/fridlysningen~18.php |titel=Fridlysningen |hämtdatum=11 juni 2008 |utgivare=Storsjoodjuret.com}}</ref>. <div align=center> <big>'''Stora sjöar i Jämtlands län'''</big> <gallery> Bild:Kallsjön see.jpg|Kallsjön Bild:Ströms Vattudal2.jpg|Ströms Vattudal Bild:PB190187.JPG|Storsjön </gallery> </div> [[Skog]] täcker större delen av länet (55 procent totalt). Länet förfogar således över 12 procent av landets sammanlagda skogsareal. Länets största ö är [[Ammerön]] (Sveriges 19 största), tätt följt av [[Frösön]] (Sveriges 27 största). De är båda insjööar. ===Nationalpark=== [[Sonfjället]] är länets [[nationalpark]], det finns även ett 80-tal [[:Kategori:Naturreservat i Jämtlands län|naturreservat i Jämtlands län]], som utgör en stor del av landets sammanlagda areal avsatt för naturskydd. [[Fil:Sonfjället by Rickard Olsson.jpg|center|miniatyr|600px|Sonfjället, Jämtlands läns nationalpark]] ==Befolkning== <div align=center> {| class="toc" cellpadding=0 cellspacing=2 width=220px style="float:right; margin: 0.5em 0.5em 0.5em 1em; padding: 0.5e text-align:left;clear:all; margin-left:10px; font-size:90%" |colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="blue"|'''Största tätorter''' |- |colspan=4 align=center|[[Fil:Ostersund.JPG|220px|center|Centrala Östersund]] |- ! style="background:#e8e8e8;" | '''Ort''' ! style="background:#e8e8e8;" | '''Invånare''' |- | style="background:#efefef;" |[[Östersund]] | style="background:#efefef;" align=center|43&nbsp;796 |- |[[Brunflo]] |align=center|3&nbsp;916 |- | style="background:#efefef;" |[[Strömsund]] | style="background:#efefef;" align=center|3 516 |- |[[Sveg]] |align=center|2 633 |- | style="background:#efefef;" |[[Krokom]] | style="background:#efefef;" align=center|2 087 |- |[[Bräcke]] |align=center|1 566 |- | style="background:#efefef;" |[[Järpen]] | style="background:#efefef;" align=center|1 439 |- |[[Åre]] |align=center|1 260 |- | style="background:#efefef;" |[[Ås, Krokoms kommun|Ås]] | style="background:#efefef;" align=center|1 097 |- |[[Hammarstrand]] |align=center|1 061 |- | style="background:#efefef;" |[[Lit (tätort)|Lit]] | style="background:#efefef;" align=center|1 051 |- |[[Hammerdal]] |align=center|996 |- | style="background:#efefef;" |[[Svenstavik]] | style="background:#efefef;" align=center|948 |- |[[Nälden]] |align=center|881 |- | style="background:#efefef;" |[[Funäsdalen]] | style="background:#efefef;" align=center|798 |- |colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa: [http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/MI0810_2005A01_SM_MI38SM0601.pdf SCB, Tätorter 2005]</small> |- |colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="green"|'''Utlandsfödda i Jämtlands län (2006)''' |- |colspan=4 align=center|[[Fil:Norden.jpg|220px|center|En stor majoritet av länets invånare är födda i Norden]] |- ! style="background:#e8e8e8;" | '''Ursprungsland''' ! style="background:#e8e8e8;" | '''Antal''' |- | style="background:#efefef;" |[[Norge]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;276 |- |[[Finland]] |align=center|917 |- | style="background:#efefef;" |[[Tyskland]] | style="background:#efefef;" align=center|333 |- |[[Thailand]] |align=center|290 |- | style="background:#efefef;"|[[Irak]] | style="background:#efefef;" align=center|226 |- | |[[Polen]] |align=center|219 |- | style="background:#efefef;" |[[Turkiet]] | style="background:#efefef;" align=center|193 |- | |[[Danmark]] |align=center|178 |- |Övriga |align=center|2&nbsp;833 |- |colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa: [http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2006A01_BR_BE0107TAB.pdf SCB, Tabeller över Sveriges befolkning 2006]</small> |- |} </div> Jämtlands län är mycket glest befolkat med färre än 3 invånare/km². Befolkningen är ojämnt fördelad och majoriteten bor i [[Storsjöbygden]], alltså området runt [[Storsjön]]. 43 666 personer, 34,4 procent av länets samtliga medborgare, bodde år 2005 utanför en tätort, näst högsta procentuella siffra bland alla län. Endast 1 procent av länets mark är bebyggd och det finns endast en stad, [[Östersund]], som haft stadsprivilegier sedan [[1786]] och som är [[centralort]] i kommunen med samma namn. Viktiga tätorter är de övriga centralorterna; [[Bräcke]], [[Hammarstrand]], [[Järpen]], [[Krokom]], [[Strömsund]], [[Sveg]] och [[Svenstavik]]. Andra nämnvärda orter är; {| width="40%" |----- valign="top" | *[[Aspås]] *[[Backe]] *[[Bispgården]] *[[Brunflo]] *[[Duved]] *[[Funäsdalen]] | *[[Gäddede]] *[[Gällö]] *[[Hammerdal]] *[[Hede]] *[[Hoting]] *[[Kälarne]] | *[[Lillhärdal]] *[[Lit (tätort)|Lit]] *[[Oviken]] *[[Mattmar]] *[[Mörsil]] *[[Nälden]] | *[[Stugun]] *[[Åre]] *[[Ås]] *[[Vemdalen]] *[[Undersåker]] |} Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor är 81,94 år och 77,73 år för män<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2005A01_BR_BE0106TAB.pdf |titel=Tabeller över Sveriges befolkning 2005|hämtdatum=11 juni 2008 |datum=2006 |format=PDF |utgivare=[[Statistiska Centralbyrån]] |sida=267}}</ref>. ===Befolkning kommunvis=== Kommunvis dominerar Östersund, kommunen har något över fyra gånger fler invånare än tvåan Krokom. Ragunda kommun är befolkningsmässigt den minsta kommunen. Siffrorna nedan är från den [[31 mars]] [[2008]] och under det första kvartalet för 2008 ökade befolkningen i Åre, Bergs och Östersunds kommuner, och minskade i samtliga övriga<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/templates/tableOrChart____236124.asp |titel=Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2008 och befolkningsförändringar kvartal 1 2008 |hämtdatum=11 juni 2008 |utgivare=Statistiska Centralbyrån }}</ref>. {| width="50%" |----- valign="top" | *[[Östersunds kommun]], 58 695 inv. *[[Krokoms kommun]], 14 293 inv. *[[Strömsunds kommun]], 12 640 inv. *[[Härjedalens kommun]], 10 685 inv. | *[[Åre kommun]], 10 165 inv. *[[Bergs kommun]], 7 596 inv. *[[Bräcke kommun]], 7 103 inv. *[[Ragunda kommun]], 5 725 inv. |} ===Demografi=== 142 000 människor i Sverige är födda i Jämtlands län. 69 procent av Jämtlands läns nuvarande befolkning är födda i länet (90 000), vilket är högre än riksgenomsnittet<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2005A01_BR_BE0106TEXT.pdf |titel=Beskrivning av Sveriges befolkning 2005 |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=2006 |format=PDF |utgivare=Statistiska Centralbyrån |sida=42}}</ref>. Av de som är födda i länet men som inte är bosatt där för tillfället bor (cirka) 15 600 i [[Stockholms län]], 6 500 i [[Västernorrlands län]], 5 000 i [[Västra Götalands län]], 3 900 i [[Gävleborgs län]] och 3 000 i [[Uppsala län]]. Av de som nu bor i Jämtlands län men som är födda i ett annat län kommer cirka 9 000 från Västernorrlands län, 6 400 från Stockholms län och 3 000 från [[Västerbottens län]]<ref name="tab06">{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2006A01_BR_BE0107TAB.pdf |titel=Tabeller över Sveriges befolkning 2006 |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=juli 2007 |format=PDF |utgivare=Statistiska Centralbyrån |sida=90-91}}</ref>. Jämtlands län hade minst [[asylsökande]] i förhållande till folkmängd i Sverige 2007, 0.2 asylsökande per 1 000 invånare<ref name="tab06"/>. Befolkningen i Jämtlands län har den högsta medelåldern bland nygifta i landet. Medelåldern för nygifta män är 37,2 år och för kvinnor 33,8 år<ref name="tab06" />. 72,1 procent av alla nyfödda barn i länet är födda av en ogift moder, i Jämtlands län skaffar de flesta par barn innan de gifter sig. Par i Jämtlands län är högst benägna att behålla sina respektive efternamn, 24 procent gör det, vilket är långt över riksgenomsnittets 17 procent, 65,9 procent tar mannens efternamn (lägst i Sverige) och 8,1 procent tar kvinnans efternamn, vilket är högst bland länen i norra Sverige, dock något under riksgenomsnittet. 38 procent av befolkningen i Jämtlands län har ett -sonnamn i efternamn och 1.19‰ har ett -dotternamn (till exempel [[Ida Ingemarsdotter]]), vilket är allra högst i Sverige<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/Grupp/allmant/BE0801_2005K04_TI_10_A05ST0504.pdf |titel=Var tredje svensk har ett son-namn |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=2005 |format=PDF |utgivare=Statistiska Centralbyrån}}</ref>. Jämtlands län ligger under riksgenomsnittet när gäller medelålder för förstagångsföräldrar, 28,7 år för förstagångsmödrarna och 31,3 år för förstagångsfäderna. 28 procent av de nyfödda får samma efternamn som båda sina föräldrar. ====Utlandsfödda==== 5.1 procent av Jämtlands befolkning, eller något under 6 500 personer är födda inom ett annat land än Sverige, endast [[Gotlands län]] har en lägre procentuell andel utlandsfödda<ref name="tab06"/>. Kommunvis bor det i reda tal flest utlandsfödda i Östersunds kommun, procentuellt är siffrorna däremot högst för Bräcke kommun där 6,2 procent av befolkningen är födda utomlands, och lägst i Bergs kommun, där enbart 3,4 procent är födda i ett annat land än Sverige. Utav de 6 500 är omkring 1 300 födda i [[Norge]] (för fullständiga siffror se tabellen eller källan, det här gäller för hela avsnittet), Jämtlands län är tillsammans med [[Värmlands län]] de enda i Sverige där den största gruppen av utlandsfödda är norrmän. Av de övriga [[Nordiska länder]]na är ungefär 920 födda i [[Finland]], 180 i [[Danmark]] och 25 på [[Island]], sammanlagt är litet över 2 400 födda i ett annat nordiskt land. Antal födda i de utomnordiska länderna i [[EU]] uppgår till 1 080 personer där den största gruppen kommer från [[Tyskland]], 330 personer, därefter [[Polen]] med 220 personer och [[Storbritannien]] med 100. 620 personer är födda i andra länder inom [[Europa]] (icke-EU/nordiskt land) där [[Turkiet]] är det vanligaste födelselandet, 190 personer är födda där, 190 stycken är födda i dåvarande [[Jugoslavien]] (med [[Bosnien och Hercegovina]]) och 90 personer är födda i [[Ryssland]]. De resterande är fördelade i en rad olika länder runt om i Världen, 330 personer är födda i [[Afrika]], 230 i [[Nordamerika]], främst [[USA]], 270 i [[Sydamerika]] och 1 500 i Asien och den största gruppen där är födda i [[Thailand]], 290 personer, därefter följer [[Irak]] med 230 personer, [[Iran]] med 140 personer, [[Indien]] med 125 och [[Sydkorea]] med 110 personer (siffrorna för båda är från 2005) och [[Libanon]] 100 personer.<ref name="tab06"/> ====Utländska medborgare==== [[Fil:Old norse, ca 900.PNG|höger|250px|miniatyr|Ungefärlig utbredning av [[fornnordiska]] och närbesläktade språk på [[900-talet]]. Den '''fornvästnordiska''' dialekten utgörs av det rödmålade området (notera expansionen in i Jämtland och Härjedalen)]] 2,8 procent av befolkningen, eller 3 500 personer, i länet är medborgare i ett annat land, även här så är det endast Gotlands län som har en procentuellt andel lägre. 1 320 har medborgarskap i ett annat nordiskt land, främst Norge (även här så kan exakta siffror återfinnas i källan i stället för den löpande texten). 740 personer har medborgarskap i ett annat EU land (bortsett från Danmark och Finland), mestadels Tyskland och Polen. 230 har medborgarskap i ett annat europeiskt land, främst i något land på [[Balkan]] och Turkiet. 200 har medborgarskap i något afrikanskt land, 120 personer har medborgarskap i något nordamerikanskt land och 90 personer har medborgarskap i något sydamerikanskt land. 730 personer har medborgarskap i något asiatiskt land, främst Thailand och Irak. Omkring 20 personer betecknas som statslösa.<ref name="tab06"/> ===Språk=== I hela Jämtland talas [[svenska]] med lokal prägel. De genuina folkmålen talas dock fortfarande i viss omfattning. Traditionellt talas [[jämtska]] i hela Jämtland (bortsett från den östra delen), uppskattningsvis talas jämtskan idag av cirka 50 000 personer, men långt fler förstår den ganska väl. [[Härjedalska]] talas traditionellt i Härjedalen. Både jämtskan och härjedalskan har utvecklats ur [[fornvästnordiska]]n och står [[tröndska]]n som talas på andra sidan [[Kölen]] nära. I de delar som hör till landskapet Ångermanland i nordöstra Strömsunds kommun och delar av östra Jämtland (främst Ragunda) talas "[[norrländska]]" dialekter. I östra delen av Härjedalens kommun talas traditionellt [[hälsingemål]], främst i området runt [[Ytterhogdal]]. I Jämtlands län finns det även omkring 300 [[same]]r som talar [[sydsamiska]]. ===Religion=== [[Fil:Härnösand stift vapen.svg|miniatyr|höger|100px|Härnösands stift och Svenska kyrkan har många medlemmar i Jämtlands län]] I Jämtlands län är majoriteten av befolkningen [[kristen]], men det finns även större grupper av [[ateist]]er och [[muslim]]er. Länet är en del av [[Härnösands stift]], [[Svenska kyrkan]], som har de högsta medlemstalen i Sverige, 87 procent av befolkningen är medlemmar. Denna siffra omfattar även Västernorrlands län<ref>{{webbref |url=http://kyrkepi.knowit.se/Harnosands_stift/Om_stitftet/ |titel=Om stiftet |hämtdatum=11 juni 2008 |utgivare=Svenska kyrkan, Härnösands stift }}</ref>, vilket gör den något missvisande då de lägsta procentuella medlemstalen i Jämtlands län finns i [[Östersunds kontrakt]] där 88 procent av befolkningen är medlemmar. Beräkningsvis så är 9 av 10 i Jämtlands län medlemmar i Svenska kyrkan. Medlemstalen sjunker, fast den sjunkande siffran är mycket låg, ungefär 0.66 procent per år går ur kyrkan, vilket är bland de absolut lägsta procentuella talen i Sverige<ref>{{webbref |url=http://www.sr.se/cgi-bin/isidorpub/PrinterFriendlyArticle.asp?artikel=752034&ProgramID=78 |titel=Flykten från Svenska kyrkan fortsätter |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=2005-12-11|utgivare=[[Sveriges Radio]] }}</ref>.<br> <div align=center> '''<big>Kyrkobyggnader i Jämtlands län</big>''' <gallery perrow=3> Bild:Bräcke kyrka.jpg|Bräcke kyrka Bild:Frösö kyrka 070512.JPG|[[Frösö kyrka]] Bild:Laxsjö kyrka vinter.jpg|[[Laxsjö kyrka]] Bild:Ovikens nya kyrka.jpg|[[Ovikens nya kyrka]] Bild:Ströms kyrka 20060106.JPG|[[Ströms kyrka]] Bild:Kirche Sveg.JPG|[[Svegs kyrka]] Bild:Åre gamla kyrka.jpg|[[Åre gamla kyrka]] Bild:Old church in Åsarna.jpg|Åsarne gamla kyrka Bild:Ösd stora kyrka från österängsparken.jpg|Stora kyrkan i Östersund </gallery> </div> ==Politik== [[Fil:Euverfassung.jpg|höger|miniatyr|[[Euroskepticism]]en är stor i länet.]] Jämtlands län domineras av [[folkrörelse]][[parti]]erna Socialdemokraterna och Centerpartiet, något som är tämligen unikt i Sverige där Moderaterna ofta dominerar stort över de övriga borgerliga partierna. Länet överensstämmer dock väl med de närliggande områdena på den norska sidan, då främst Nord-Tröndelag där systerpartierna [[Arbeiderpartiet]] och [[Senterpartiet]] är de två största. Politiskt sett är länet kontrastfyllt, kommunförbundet och flertalet av kommunerna är borgerligt styrda (eller har blocköverskridande koalitioner) medan landstinget är "röd-grönt" och Socialdemokraterna tar majoriteten av länets mandat till Riksdagen. ===Europeiska Unionen=== Befolkningen i Jämtlands län är mest negativa till [[EU]] och [[EMU]] i hela Sverige. [[Margareta Winberg]] och [[Eva Hellstrand]] från länet var båda ledande företrädare inom [[Folkrörelsen Nej till EU]] och vid [[folkomröstningen om EU-medlemskap]] röstade 72,5 procent av länsbefolkningen "Nej". Något som förklarats med den lokala misstron mot [[byråkrati]]n i [[Bryssel]] och de långa avstånden mellan makthavarna och befolkningen<ref>{{bokref |efternamn=Modin |förnamn=Kerstin |redaktör=Sten Rentzhog |titel=Jämten 1996 |år=1997 |sid=28 |kapitel=Jämtarna och EU |sida=20 |citat=Det starka motståndet i länet har sin grund i misstron mot att en ny byråkrati i Bryssel ska lägga sig i och styra hur glesbygdens folk ska leva. Avståndet mellan Jämtland och huvudstaden Stockholm, där beslutsfattarna hittills befunnit sig, är tillräckligt långt. Att makthavare i Bryssel ska fatta beslut över huvudet på invånare långt uppe i norr är inte acceptabelt, tycker jämtarna.}}</ref>. Vissa av nejsidans mest aktiva företrädare ämnade till och med att återföra Jämtland med Norge, i protest mot Sveriges inträde i unionen. Men av detta blev det intet av. Motståndet mot [[Folkomröstningen om införande av euron|införandet av euron]] var dock högre då hela 77,2 procent av länsbefolkningen röstade "Nej". Valdeltagandet låg då på 84,8 procent, endast Västerbottens län hade högre valdeltagande. Som jämförelse var valdeltagandet vid det senaste riksdagsvalet 79,82 procent, där endast fyra län (med Jämtland) hade lägre än 80 procent. Starkaste motstånd i hela landet mot EU och EMU återfinns i Strömsunds kommun där 82 procent röstade "Nej" till EU och 86,1 procent röstade "Nej" till införandet av [[euro]]n. ===Kommunfullmäktigevalen 2006=== [[Fil:Ostersund city hall.jpg|höger|miniatyr|Östersunds kommuns folkvalda styr kommunen från [[Östersunds rådhus]]]] [[Fil:Bräcke kommunhus.jpg|miniatyr|höger|Kommunhuset i Bräcke]] [[Fil:Kommunhuset i Krokom.JPG|miniatyr|höger|Kommunhuset i Krokom]] [[Fil:Strömsund city hall.jpg|Strömsunds kommunhus|miniatyr|right]] Efter valet till [[kommunfullmäktige]] 2006 blev det maktskifte i Åre, Krokoms och Strömsunds kommuner. I Bergs kommun blev det en ny majoritet efter att Bergspartiet bytte samarbetspartners, tidigare samarbetade man med Socialdemokraterna. Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet blev en del i det nya styret av Bergs kommun. Även i Östersunds kommun blev det en ny majoritet efter att Miljöpartiet inkluderades i det tidigare styret, i Bräcke inkluderades Vänsterpartiet, i Härjedalen inkluderades Centerpartiet och Folkpartiet i det tidigare styret. Ragunda kommun var den enda kommun där läget blev oförändrat, Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte att regera där. Största procentuella ökning i kommunvalet stod Moderaterna för, man tog även flest mandat. Socialdemokraterna fortsätter att vara största parti mandatmässigt sett. Centerpartiet är det enda parti (bortsett från de lokala partierna) som är rösttalsmässigt starkare i kommunfullmäktigevalen jämfört med riksdagsvalet (se nedan). Kristdemokraterna och Miljöpartiet har haft svårt att få fäste i kommunerna i Jämtlands län. Flera kommuner har dock starka lokala partier. {| class="wikitable" style="font-size: 95%" |- !rowspan="2" colspan="2"|Parti !rowspan="1" colspan="3"|Röstfördelning !colspan="2"|Mandatfördelning |- !# !% !+/&minus; % !# !+/&minus; |- |bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|Socialdemokraterna]] |align="right"|29&nbsp;117 |align="right"|38,19 |align="right"|&minus;2,06 |align="right"|135 |align="right"|&minus;16 |- |bgcolor="{{centerpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Centerpartiet]] |align="right"|15 579 |align="right"|20,43 |align="right"|&minus;1,62 |align="right"|72 |align="right"|&minus;4 |- |bgcolor="{{moderaterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Moderata samlingspartiet]] |align="right"|10 915 |align="right"|14,31 |align="right"|+5,17 |align="right"|45 |align="right"|+12 |- |bgcolor="{{vänsterpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Vänsterpartiet]] |align="right"|5 869 |align="right"|7,70 |align="right"|&minus;2,81 |align="right"|28 |align="right"|&minus;10 |- |bgcolor="{{folkpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Folkpartiet liberalerna]] |align="right"|3 198 |align="right"|4,19 |align="right"|&minus;1,31 |align="right"|12 |align="right"|&minus;6 |- |bgcolor="{{miljöpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Miljöpartiet de Gröna]] |align="right"|2 995 |align="right"|3,93 |align="right"|&minus;0,03 |align="right"|11 |align="right"|&minus;1 |- |bgcolor="{{kristdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] |align="right"|2 245 |align="right"|2,94 |align="right"|&minus;0,59 |align="right"|9 |align="right"|&minus;3 |- |bgcolor="pink"|&nbsp; |[[Rättvis Demokrati]] |align="right"|2 093 |align="right"|2,74 |align="right"|+2,74 |align="right"|9 |align="right"|+9 |- |bgcolor="purple"|&nbsp; |[[Bergspartiet]] |align="right"|1 256 |align="right"|1,65 |align="right"|&minus;0,93 |align="right"|11 |align="right"|&minus;5 |- |bgcolor="orange"|&nbsp; |[[Folkets Röst-Vox Humana]] |align="right"|889 |align="right"|1,17 |align="right"|+0,22 |align="right"|7 |align="right"|+2 |- |bgcolor="{{sverigedemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Sverigedemokraterna]] |align="right"|776 |align="right"|1,02 |align="right"|+1,02 |align="right"|2 |align="right"|+2 |- |bgcolor="#004DFF"|&nbsp; |[[Allians för Ragunda]] |align="right"|685 |align="right"|0,90 |align="right"|+0,90 |align="right"|6 |align="right"|+6 |- |bgcolor="grey"|&nbsp; |[[Fria Norrland]] |align="right"|189 |align="right"|0,25 |align="right"|+0,05 |align="right"|1 |align="right"|— |- |bgcolor="white"|&nbsp; |Övriga partier |align="right"|446 |align="right"|0,58 |align="right"|&minus;0,75 |align="right"|0 |align="right"|— |- bgcolor="white" |colspan="17"|&nbsp; |- |&nbsp; |Giltiga röster totalt |align="right"|76 252 |align="right"|97,49 |align="right"|— |align="right"|— |align="right"|— |- |&nbsp; |Ogiltiga röster |align="right"|1 960 |align="right"|2,51 |align="right"|— |align="right"|— |align="right"|— |- |&nbsp; |Totalt |align="right"|78 212 |align="right"|77,54 |align="right"|— |align="right"|348 |align="right"|&minus;14 |} <small>Tabellen visar hur samtliga mandat från alla 8 kommuner är fördelade. Partierna är sorterade efter angivna röster. Mandatminskningen skedde i Strömsunds kommun</small> ===Landstingsvalet 2006=== Under pågående mandatperiod avregistrerade [[Sjukvårdspartiet i Jämtlands län]] partibetäckningen hos [[Valmyndigheten]] efter en längre period av turbulens och ställde således inte upp ett andra val i Landstinget. Vid valet stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på den ena sidan och Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna på den andra. Miljöpartiet ville inte välja sida och ställde sig som "det gröna blocket". I samband med valet åkte Sjukvårdspartiet ut ur landstingsfullmäktige och den [[Allians för Sverige|borgerliga alliansen]] gick kraftigt framåt. Jämtlands läns landsting blev alliansens nionde starkaste i landet. Jämtlands läns landsting blev också det enda av de fyra nordligaste länen i Sverige där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte fick en egen majoritet. Jämtlands läns landsting blev även det enda landstinget, jämte [[Kalmar läns landsting]] i Sverige, där Miljöpartiet kunde bilda majoritet med antingen den borgerliga alliansen eller Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Efter valet valde Miljöpartiet (i båda landstingen) att samarbeta med den sittande socialistiska majoriteten. Jämtlands läns landsting är Folkpartiets och Kristdemokraternas näst svagaste och Moderaternas tredje svagaste landsting. Emellertid så är landstinget Centerpartiets överlägset starkaste (7 procentenheter ned till det näst starkaste). Landstinget är också Vänsterpartiets starkaste (med 0,15 procentenheter), Miljöpartiets femte starkaste och hamnade i mitten vad det gäller Socialdemokraternas väljarstöd. Landstinget är det svagaste för "övriga partier", hade näst flest blankröster och det lägsta valdeltagandet i landet. {| class="wikitable" style="font-size: 95%" |- !rowspan="2" colspan="2"|Parti !rowspan="1" colspan="3"|Röstfördelning !colspan="2"|Mandatfördelning |- !# !% !+/&minus; % !# !+/&minus; |- |bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|Socialdemokraterna]] |align="right"|29&nbsp;420 |align="right"|39,37 |align="right"|&minus;2,24 |align="right"|22 |align="right"|&minus;1 |- |bgcolor="{{centerpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Centerpartiet]] |align="right"|15 181 |align="right"|20,31 |align="right"|+2,49 |align="right"|11 |align="right"|+1 |- |bgcolor="{{moderaterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Moderata samlingspartiet]] |align="right"|12 251 |align="right"|16,39 |align="right"|+8,89 |align="right"|9 |align="right"|+4 |- |bgcolor="{{vänsterpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Vänsterpartiet]] |align="right"|6 718 |align="right"|8,99 |align="right"|&minus;1,81 |align="right"|5 |align="right"|&minus;1 |- |bgcolor="{{folkpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Folkpartiet liberalerna]] |align="right"|3 802 |align="right"|5,09 |align="right"|&minus;1,28 |align="right"|3 |align="right"|— |- |bgcolor="{{miljöpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Miljöpartiet de Gröna]] |align="right"|3 496 |align="right"|4,68 |align="right"|+0,11 |align="right"|3 |align="right"|— |- |bgcolor="{{kristdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] |align="right"|2 765 |align="right"|3,70 |align="right"|&minus;0,84 |align="right"|2 |align="right"|— |- |bgcolor="{{sverigedemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Sverigedemokraterna]] |align="right"|912 |align="right"|1,22 |align="right"|+1,22 |align="right"|0 |align="right"|— |- |bgcolor="white"|&nbsp; |Övriga partier |align="right"|191 |align="right"|0,26 |align="right"|&minus;4,60 |align="right"|0 |align="right"|&minus;3 |- bgcolor="white" |colspan="17"|&nbsp; |- |bgcolor="blue"|&nbsp; |Borgerliga blocket (c, m, fp, kd) |align="right"|33 999 |align="right"|45,49 |align="right"|+7,26 |align="right"|25 |align="right"|+5 |- |bgcolor="red"|&nbsp; |Röda blocket (s, v) |align="right"|36 138 |align="right"|48,36 |align="right"|&minus;3,95 |align="right"|27 |align="right"|&minus;2 |- |bgcolor="{{miljöpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |Gröna blocket (mp) |align="right"|3 496 |align="right"|4,68 |align="right"|+0,11 |align="right"|3 |align="right"|— |- bgcolor="white" |colspan="17"|&nbsp; |- |&nbsp; |Giltiga röster totalt |align="right"|74 736 |align="right"|96,58 |align="right"|— |align="right"|— |align="right"|— |- |&nbsp; |Ogiltiga röster |align="right"|2646 |align="right"|3,41 |align="right"|— |align="right"|— |align="right"|— |- |&nbsp; |Totalt |align="right"|77 382 |align="right"|76,71 |align="right"|— |align="right"|55 |align="right"|— |} ===Politiska majoriteter i Jämtlands län=== {{Huvudartikel|Politiska majoriteter i Sveriges kommuner}} {| width="100%" |----- valign="top" | *[[Jämtlands läns landsting]]: ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]])+([[Vänsterpartiet|v]])+([[Miljöpartiet|mp]]) **[[Bergs kommun]]: ([[Bergspartiet|be]])+([[Centerpartiet|c]])+([[Moderaterna|m]])+([[Kristdemokraterna (Sverige)|kd]]) **[[Bräcke kommun]]: ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]])+([[Vänsterpartiet|v]]) **[[Härjedalens kommun]]: ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]])+([[centerpartiet|c]])+([[Vänsterpartiet|v]])+([[Folkpartiet|fp]]) **[[Krokoms kommun]]: ([[Centerpartiet|c]])+([[Moderaterna|m]])+([[Folkpartiet|fp]])+([[Kristdemokraterna (Sverige)|kd]])+([[Miljöpartiet|mp]]) **[[Ragunda kommun]]: ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]])+([[Centerpartiet|c]]) **[[Strömsunds kommun]]: ([[Centerpartiet|c]])+([[Moderaterna|m]])+([[Folkpartiet|fp]]) (minoritet) **[[Åre kommun]]: ([[Centerpartiet|c]])+([[Moderaterna|m]])+([[Folkpartiet|fp]])+([[Kristdemokraterna (Sverige)|kd]]) **[[Östersunds kommun]]: ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]])+([[Vänsterpartiet|v]])+([[Miljöpartiet|mp]]) | *[[Landstingsstyrelse]]ns [[ordförande|ordf]]: [[Robert Uitto]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) **[[Kommunstyrelse]]ns ordf: [[Lena Olsson (bergspartist)|Lena Olsson]] ([[Bergspartiet|be]]) **Kommunstyrelsens ordf: [[Sven-Åke Draxten]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) **Kommunstyrelsens ordf: [[Gottfrid Jonsson]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) **Kommunstyrelsens ordf: [[Maria Söderberg]] ([[Centerpartiet|c]]) **Kommunstyrelsens ordf: [[Elisabet Yngström]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) **Kommunstyrelsens ordf: [[Karin Stierna]] ([[Centerpartiet|c]]) **Kommunstyrelsens ordf: [[Eva Hellstrand]] ([[Centerpartiet|c]]) **Kommunstyrelsens ordf: [[Jens Nilsson]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) | *[[Oppositionsråd]]: [[Marianne Larm-Svensson]] ([[Centerpartiet|c]]) **Opposition: [[Karin Paulson]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) **Oppositionsråd: [[Yngve Hamberg]] ([[Centerpartiet|c]]) **Oppositionsråd: [[Michael Bellmann]] ([[Folkets Röst-Vox Humana|vh]]) **Oppositionsråd: [[Rolf Lilja]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) **Opposition: ([[Allians för Ragunda|afr]])+([[Vänsterpartiet|v]]) **Oppositionsråd: [[Lennart Oscarsson]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) **Oppositionsråd: [[Anna-Caren Sätherberg]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|s]]) **Oppositionsråd: [[Carina Zetterström]] ([[Centerpartiet|c]]) |} Centerpartiet är med i styret i flest kommuner (6/8) och har kommunalrådsposter i samtliga kommuner i länet. Socialdemokraterna har flest ordförandeposter i kommunstyrelserna (4/8), S har även flest oppositionsrådsposter i kommunerna (4/8) och har således likt Centerpartiet kommunalrådsposter i samtliga kommuner. Jämnast mellan majoriteten och oppositionen är det i Östersunds kommun, den styrande majoriteten förfogar över 35 av kommunens 67 mandat. Bräcke kommun är den enda kommunen utan ett oppositionsråd, detta då ''Allians för Ragunda'', i egenskap av största oppositionsparti, inte valt att tillsätta något. ===Regionell Samverkan=== {{Huvudartikel|Regionell Samverkan i Jämtlands län}} I Jämtlands län har frågor om ökat regionalt självstyre varit aktuella länge, olika politikergrupper har diskuterat möjligheten med ett ''länsparlament'', eller ''regionfullmäktige''. Samtliga partier förutom Moderata Samlingspartiet ställde sig bakom en ansökan till [[Regeringen Persson]] om att få bilda en egen region, ''Region Jämtland'', liknande de i [[Region Skåne|Skåne]] och [[Västra Götalandsregionen|Västra Götaland]]. Vissa ville till och med återupprätta det gamla jämtska alltinget, ''[[Jamtamot|Jamtamót]]'' (jämtars möte). I slutändan blev det inget då Regeringen avslog ansökan. Det fanns även idéer om att bilda ett indirekt valt regionalt samverkansorgan (RSO) men regionens partier kunde inte enas och det blev inget. I Jämtlands län finns det ett [[Regionell Samverkan i Jämtlands län#Rådet för regional utveckling|Råd för regional utveckling]] som är som ett [[forum]] för frågor som rör länet. Jämtlands län har även ett [[kommunförbund]] som sedan [[valet 2006]] leds av länets borgare under ordförande [[Maria Söderberg]] ([[Centerpartiet|c]]) från [[Krokoms kommun]]. Sex av länets kommuner är medlemmar i [[Inlandskommunerna Ekonomisk Förening|Inlandskommunernas Ekonomiska Förening]], där Östersundspolitikern [[Per Söderberg (politiker)|Per Söderberg]] ([[Centerpartiet|c]]) är vice ordförande samt länets representant. ===Reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande=== Länets folkvalda ställde sig i överlag mycket kritiska till Ansvarskommitténs preliminära besked. Endast några få kunde tänka sig en enda region för norra Sverige, ett "Stornorrland", som föreslogs. Ledande socialdemokrater i länet har drivit frågan om en sammanslagning med Västernorrlands län och bildandet av [[region MittSverige]]. Centerpartiet har varit mycket splittrad i frågan, men majoriteten i partiet har så småningom också ställt sig bakom region MittSverige. Moderaterna har hela tiden varit skeptiska till hela regionfrågan och anser att landstingen bör läggas ner och att sjukvården skall göras statlig. I Västernorrlands län har kommunerna varit splittrade och enbart [[Ånge kommun|Ånge]] och [[Sundsvalls kommun]]er har velat bilda region MittSverige. Förra gången frågan var aktuell, på [[1960-talet]], bildades [[Republiken Jamtland]] ([[1963]]) och så kallade [[fykort]] skickades till [[Regeringen Erlander III|regeringen]] ([[1967]]). Den [[4 juni]] 2008 tog landstingsstyrelsen beslutet att tillsammans med Ånge och Sundsvalls kommuner ansöka om att få bilda region MittSverige, ansökan kommer att skickas till [[Regeringen Reinfeldt]] om landstingsfullmäktige antager förslaget. I omröstningen lade Vänsterpartiet ned sina röster, Miljöpartiet som förordar region Jämtland och Moderaterna röstade emot, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna röstade för. <gallery> Bild:Regions of Sweden.png|Jämtlands län i en Norrlandsregion Bild:Sweden regions.png|Jämtlands län i en region med Västernorrland Bild:SverigesLän2007Jämtland.svg|Jämtlands län i dagsläget </gallery> ===Jämtlands län i rikspolitiken=== [[Fil:Sveriges riksdag fr vasabron.JPG|miniatyr|höger|200px|Sveriges Riksdag]] :''Huvudartikel: [[Jämtlands läns valkrets]]'' Efter [[riksdagsvalet 1976]] utsågs [[Nils G. Åsling]] från länet [[industriminister]] fram till 1978 och därefter industriminister på nytt efter [[riksdagsvalet 1979]] fram till 1982. Vid [[Svenska riksdagsvalet 1982|riksdagsvalet det året]] återtog Moderaterna ett mandat från Centerpartiet och dessa två partier kom att dominera på den borgerliga sidan då Folkpartiet försvagades. Vid [[riksdagsvalet 1994]] utsågs [[Margareta Winberg]] till [[jordbruksminister]] och två år senare [[arbetsmarknadsminister]]. Vid [[Svenska riksdagsvalet 1998|riksdagsvalet 1998]] förlorade Socialdemokraterna för första gången på dryga 70 år ett mandat och hade då två stycken efter att Vänsterpartiet erhållit sitt första mandat någonsin i valkretsen. Winberg utsågs till jordbruksminister på nytt (även [[jämställdhetsminister]]). Vänsterpartiet lyckades behålla sitt riksdagsmandat vid [[Svenska riksdagsvalet 2002|riksdagsvalet 2002]]. Vid samma val fick Socialdemokraterna åter tre riksdagsmandat och länet hade 6 riksdagsmandat (då Moderaterna erhöll ett [[utjämningsmandat]]). Winberg utsågs efter valet till [[vice statsminister]] vilket hon var i ett år och [[Berit Andnor]] utsågs samtidigt till [[Lista över Sveriges socialministrar#Biträdande socialministrar (statsråd i socialdepartementet)|biträdande socialminister]] och år 2004 till [[socialminister]]. Vid [[riksdagsvalet i Sverige 2006|valet den 21 september 2006]] tappade samtliga [[riksdagsparti]]er utom Centerpartiet och Moderaterna röster. Den största minskningen stod Socialdemokraterna för och Moderaterna hade den största ökningen. [[Junilistan]]s valresultat i valkretsen blev det dubbla (i procentenheter) jämfört med riket i helhet och Sverigedemokraterna fick ungefär hälften så stort procentuellt stöd jämfört med riket. [[Ola Sundell]] fick ett ordinarie riksdagsmandat, innan satt han på ett utjämningsmandat. Vänsterpartiet och [[Camilla Sköld Jansson]] förlorade sitt riksdagsmandat och [[Per Åsling]] blev inkryssad på Centerpartiets mandat och ersatte partikamraten [[Håkan Larsson (politiker)|Håkan Larsson]] efter en lyckad personvalskampanj. [[Marie Nordén]] blev vald som ordinarie ledamot för Socialdemokraterna, tidigare mandatperiod var hon ersättare för [[Berit Andnor]], som då var [[statsråd]] och som nu blev riksdagsledamot igen. [[Rune Berglund]] förlorade sitt mandat och [[Gunnar Sandberg]] fick behålla sitt. Sundell har suttit längst (sedan 1994)på ''Jämtlandsbänken'' i riksdagen av nuvarande ledamöter. Jämtlands läns valkrets är Centerns procentuellt näst starkaste (efter Gotlands län) och valkretsen är även Folkpartiets procentuellt svagaste. Länet hade Sveriges fjärde lägsta valdeltagande (procentuellt) vid det senaste riksdagsvalet. Länet hade även det fjärde lägsta rösttalet (procentuellt) på partier utanför riksdagen samt det fjärde högsta procentuella talen blankröstande. {| class="wikitable" style="font-size: 95%" |- !rowspan="2" colspan="2"|Parti !rowspan="1" colspan="3"|Röstfördelning !colspan="2"|Mandatfördelning |- !# !% !+/&minus; % !# !+/&minus; |- |bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|Socialdemokraterna]] |align="right"|31&nbsp;322 |align="right"|40,15 |align="right"|&minus;4,42 |align="right"|3 |align="right"|— |- |bgcolor="{{moderaterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Moderata samlingspartiet]] |align="right"|13 753 |align="right"|17,63 |align="right"|+7,75 |align="right"|1 |align="right"|— |- |bgcolor="{{centerpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Centerpartiet]] |align="right"|13 111 |align="right"|16,81 |align="right"|+1,58 |align="right"|1 |align="right"|— |- |bgcolor="{{vänsterpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Vänsterpartiet]] |align="right"|6 484 |align="right"|8,31 |align="right"|&minus;2,71 |align="right"|0 |align="right"|&minus;1 |- |bgcolor="{{miljöpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Miljöpartiet de Gröna]] |align="right"|3 907 |align="right"|5,01 |align="right"|&minus;0,15 |align="right"|0 |align="right"|— |- |bgcolor="{{folkpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Folkpartiet liberalerna]] |align="right"|3 226 |align="right"|4,13 |align="right"|&minus;3,12 |align="right"|0 |align="right"|— |- |bgcolor="{{kristdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] |align="right"|2 914 |align="right"|3,74 |align="right"|&minus;1,30 |align="right"|0 |align="right"|— |- |bgcolor="{{sverigedemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Sverigedemokraterna]] |align="right"|1 224 |align="right"|1,57 |align="right"|+1,57 |align="right"|0 |align="right"|— |- |bgcolor="{{junilistan/meta/färg}}"|&nbsp; |[[Junilistan]] |align="right"|901 |align="right"|1,15 |align="right"|+1,15 |align="right"|0 |align="right"|— |- |bgcolor="white"|&nbsp; |Övriga partier |align="right"|1 176 |align="right"|1,51 |align="right"|&minus;0,29 |align="right"|0 |align="right"|— |- bgcolor="white" |colspan="17"|&nbsp; |- |&nbsp; |Giltiga röster totalt |align="right"|78 018 |align="right"|97,86 |align="right"|— |align="right"|— |align="right"|— |- |&nbsp; |Ogiltiga röster |align="right"|1710 |align="right"|2,14 |align="right"|— |align="right"|— |align="right"|— |- |&nbsp; |Totalt |align="right"|78 728 |align="right"|79,82 |align="right"|— |align="right"|5 |align="right"|— |} ====Personröster==== I Jämtlands län var 29,2 procent av alla röster personröster. Det är den näst högsta siffran i landet och långt över riksgenomsnittets 21,9 procent. Två riksdagsledamöter från Jämtlands län blev personvalda, Per Åsling och Ola Sundell. {| class="wikitable" style="font-size: 95%" |- !colspan=1 align="left"| |bgcolor="#016A3A" align=center WIDTH="80"|<FONT COLOR="white">'''C'''</font> |bgcolor="#1F833C" align=center WIDTH="80"|<FONT COLOR="white">'''Mp'''</font> |bgcolor="grey" align=center WIDTH="80"|<FONT COLOR="white">Övr.</font> |bgcolor="#0072C6" align=center WIDTH="80"|<FONT COLOR="white">'''M'''</font> |bgcolor="#004DFF" align=center WIDTH="80"|<FONT COLOR="white">'''Kd'''</font> |bgcolor="#3399FF" align=center WIDTH="80"|<FONT COLOR="white">'''Fp'''</font> |bgcolor="#A11C21" align=center WIDTH="80"|<FONT COLOR="white">'''V'''</font> |bgcolor="#ED1B34" align=center WIDTH="80"|<FONT COLOR="white">'''S'''</font> |- |align="left"|Personröster i procent<br> av antal röster |align=center|<br>45,95 %<br><br> |align=center|<br>37,04 %<br><br> |align=center|<br>29,75 %<br><br> |align=center|<br>27,02 %<br><br> |align=center|<br>26,36 %<br><br> |align=center|<br>25,70 %<br><br> |align=center|<br>24,77 %<br><br> |align=center|<br>23,79 %<br><br> |- | align="left"|Antal personröster |align=center|6 025 |align=center|1 447 |align=center|982 |align=center|3 716 |align=center|768 |align=center|829 |align=center|1 606 |align=center|7 453 |- |align="left"|Kandidat med flest röster<br><br> Kandidatens personröster<br><br> Procent av partiets samtliga röster |align=center|[[Per Åsling]] <br><br>2 883<br><br>21,99 % |align=center|[[Maria Wetterstrand]] <br>771<br><br>19,73 % |align=center|—<br><br>—<br><br>— |align=center|[[Ola Sundell]] <br><br> 1 686<br><br>12,26 % |align=center|[[Christina Doctare]] <br> 274<br><br>09,40 % |align=center|[[Kerstin Weimer]] <br> 289<br><br>08,96 % |align=center|[[Camilla Sköld Jansson]] <br> 985 <br><br>15,19 % |align=center|[[Berit Andnor]] <br><br> 2 277<br><br>07,27 % |} ====Riksdagsledamöter==== {| class="wikitable" style="font-size: 95%" width="50%" !align="left" colspan="2"| Namn !align="left"| Uppdrag !align="left"| Politiskt parti |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Civilutskottet]]'''</big> |- |bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; | '''[[Gunnar Sandberg]]''' | [[ledamot|Ordinarie ledamot]]&nbsp; | [[Arbetarepartiet-Socialdemokraterna]]&nbsp; |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Finansutskottet]]'''</big> |- |bgcolor="{{centerpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; | '''[[Per Åsling]]''' | ''[[Suppleant]]'' | [[Centerpartiet]] |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Konstitutionsutskottet]]'''</big> |- |bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |'''[[Berit Andnor]]''' | '''[[Ordförande]]''' | [[Arbetarepartiet-Socialdemokraterna]] |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Kulturutskottet]]'''</big> |- |bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; |'''[[Gunnar Sandberg]]''' | [[ledamot|Ordinarie ledamot]]&nbsp; | [[Arbetarepartiet-Socialdemokraterna]]&nbsp; |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Miljö- och jordbruksutskottet]]'''</big> |- |bgcolor="{{moderaterna/meta/färg}}"|&nbsp; |'''[[Ola Sundell]]''' | [[ledamot|Ordinarie ledamot]]&nbsp; | [[Moderata Samlingspartiet]]&nbsp; |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Näringsutskottet]]'''</big> |- |bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; | '''[[Marie Nordén]]''' | ''[[Suppleant]]'' | [[Arbetarepartiet-Socialdemokraterna]] |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Skatteutskottet]]'''</big> |- |bgcolor="{{centerpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; | '''[[Per Åsling]]''' | ''[[Suppleant]]''&nbsp; | [[Centerpartiet]]&nbsp; |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Trafikutskottet]]'''</big> |- |bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp; | '''[[Marie Nordén]]''' | [[ledamot|Ordinarie ledamot]] | [[Arbetarepartiet-Socialdemokraterna]] |- |} ====Personer med länsanknytning på ledande poster i departementen==== {| class="wikitable" style="font-size: 95%" width="50%" !align="left" colspan="2"| Namn !align="left"| Uppdrag !align="left"| Politiskt parti |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Justitiedepartementet]]'''</big> |- |bgcolor="{{moderaterna/meta/färg}}"|&nbsp; | '''[[Beatrice Ask]]''' | [[Lista över Sveriges justitieministrar|Justitieminister]] | [[Moderata samlingspartiet]]&nbsp; |- !colspan="4" align="left"| <big>'''[[Näringsdepartementet]]'''</big> |- |bgcolor="{{centerpartiet/meta/färg}}"|&nbsp; | '''[[Jöran Hägglund]]''' | [[Statssekreterare]] hos [[Maud Olofsson]]&nbsp; | [[Centerpartiet]]&nbsp; |- |} ==Energi== [[Fil:Hammarforsens Kraftverk.jpg|miniatyr|200px|[[Hammarforsen]]s vattenkraftverk i Ragunda kommun]] Jämtlands län är självförsörjande och nettoexportör vad det gäller [[elektricitet|elenergi]], omkring 80 procent exporteras. Länet förbrukar näst minst av alla län, 39 270 [[kilowattimmar]] per invånare, långt under riksgenomsnittet. Jämtland läns energiförbrukning går främst till uppvärmandet av hus, i kontrast mot nästan alla övriga län där den största delen går till industrin. Länet producerar sammanlagt 11 867 581 [[megawattimmar]] varav 10 991 164 kommer från [[vattenkraft]]. I Jämtlands län finns ett runt 60 [[vattenkraftverk]] och i Ragunda kommun finns nio stycken, vilket gör att den utvunna elen från Ragunda kommun uppgår till tio procent av Sveriges sammanlagda vattenkraft. Vattenkraftsstationerna är främst belägna vid älvarna Ljungan, Ljusnan och Indalsälven med deras respektive källflöden. I Jämtlands län finns även ett antal dussin [[vindkraft]]verk och ett fåtal [[kraftvärmeverk]], främst i Östersund. I framför allt Härjedalens kommun utvinns [[torv]] och i Östersund utvinns även [[biogas]] ur avfall. Jämtlands län använder runt 60 procent förenyelsebar energi, vilket är mycket i förhållande till andra regioner och även länder.<ref>{{webbref |url=http://www.mittnorden.net/download/18.76a49d3f10903c878b480008304/PMN-EB+Z+l%C3%A4n+05.pdf |titel=Energibalansstudie för Jämtlands län 2005 |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=31 augusti 2005 |format=PDF |utgivare=Jämtlands läns energikontor}}</ref> ==Näringsliv== [[Fil:Jamtlandvy.jpg|miniatyr|höger|200px|Skogen, marken och vattnet är viktiga för länet]] Jämtlands län är jämte [[Gotlands län]] det mest företagstäta län i Sverige. Det finns nära 16 företag per 100 invånare. Jämtlands län har även den högsta företagsamheten bland kvinnor i landet. Det finns 8 kvinnliga företagare per 100 kvinnliga invånare i åldersgruppen 25-64<ref>{{webbref |url=http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/ostersund/article25669.ece |titel=Jämtlandskvinnor mest företagsamma i landet |hämtdatum=11 juni 2008 |efternamn=Godin Jonasson |förnamn=Lisbeth |datum=7 mars 2007 |utgivare=[[Svenskt Näringsliv]] }}</ref>. 48 procent av befolkningen mellan 18 och 30 år i Jämtlands och Västernorrlands län föredrar att bli egna företagare framför anställda, det är den högsta siffran i landet<ref>{{webbref |url=http://www.nutek.se/content/1/c4/50/78/B2007.1.pdf |titel=Entreprenörskapsbarometern 2006 |hämtdatum=11 juni 2008 |format=PDF |utgivare=[[Nutek]] |sida=26}}</ref>. Länet har ett eget "[[Gnosjö]]", nämligen [[Trångsviken]] med närliggande byar i Krokoms kommun. Där finns det 80 företag på en befolkning runt 700. När det gäller tillväxtföretag i förhållande till befolkning hamnar länet på en sjunde plats, endast [[Stockholms län|Stockholms]], [[Västra Götalands län|Västra Götalands]], [[Jönköpings län|Jönköpings]], [[Kronobergs län|Kronobergs]], [[Skånes län|Skånes]] och [[Hallands län]] hade fler<ref name="fakta"/>. År 2006 utsågs Åre kommun till årets tillväxtkommun<ref> {{webbref |url=http://www.skl.se/artikel.asp?A=21320&C=6721 |titel=Åre är Årets Tillväxtkommun |hämtdatum=11 juni 2008 |efternamn=Söderström |förnamn=Kerstin |datum=8 mars 2006 |utgivare=[[Sveriges Kommuner och Landsting]] }}</ref>. År 2006 [[förvärvsarbete|förvärvsarbetade]] cirka 13 900 personer inom kommunerna och drygt 4 100 åt landstinget. Cirka 35 000 förvärvsarbetade inom näringslivet och ungefär 3 350 personer inom den statliga förvaltningen. Nästan 2 900 personer förvärvsarbetade då inom andra organisationer och offentliga institutioner<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/templates/tableOrChart____23032.asp |titel=Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor och kommun 2006 |hämtdatum=11 juni 2008 |utgivare=Statistiska Centralbyrån }}</ref>. ===Arbetsmarknad=== Jämtlands läns [[arbetslöshet]] ligger ([[april]] 2008) på 2,6 procent<ref>{{webbref |url=http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?a=79353 |titel=Låg arbetslöshet, men många varsel |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=april 2008 |utgivare=[[Arbetsförmedlingen]] }}</ref>, 0,3 procentenheter högre än riksgenomsnittet, antalet arbetslösa är 2 068 personer. 2 procent av länets befolkning är sysselsatt inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 0,6 procentenheter över riksgenomsnittet. Likt riket i övrigt går arbetslösheten för närvarande ned. Jämtlands län har de högsta [[ohälsotalet|ohälsotalen]], alltså antalet dagar med sjukskrivna och med sjukpension under ett år, i Sverige, 47 stycken<ref>{{webbref |url=http://www.fk.se/press/pressmed/pm2008/pm18_08/dokument/pm08_18_bil_2.pdf |titel=Bilaga till pressmeddelandet "Ohälsotalet - 37,5 i april" |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=20 maj 2008 |utgivare=[[Försäkringskassan]] |format=PDF}}</ref>. Trots det uppgick ''förvärvsintensiteten'', alltså den andel av befolkningen som [[Förvärvsarbete|förvärvsarbetar]], oavsett var de gör detta, 2006 till 79 procent, den fjärde högsta i Sverige efter Hallands, Kronobergs och Jönköpings län. Förvärsintenisteten var lägst i Bräcke kommun där den var 76,6 procent och högst i Åre kommun med 81,6 procent, tätt följt av Bergs kommun och Krokoms kommun med 81,5 respektive 81,3 procent.<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0207/2006A01a/AM0207_2006A01a_SM_AM32SM0702.pdf |titel=Sysselsättningen i kommuner och län 2006 |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=18 december 2007. |format=PDF |verk=Sveriges officiella statistik |utgivare=Statistiska Centralbyrån |sida=25}}</ref>. ===Industri=== Jämtlands län är efter Gotland den minst industrialiserade regionen i Sverige. Endast 15 procent av befolkningen är verksam i denna näring. Industrin domineras av små företag, endast 50-60 av länets industriföretag har över 50 anställda<ref name="fakta"/>. De flesta industriföretag finns i Östersundsområdet. Mer än 16 procent av Jämtlands läns industriarbetare är verksamma inom [[skogsindustrin]]. ===Lantbruk=== [[Fil:Fabodvagen3 Sweden.jpg|miniatyr|höger|200px|''Fittjebuan'' (Fittjebodarna), fäbodvall i södra Jämtland]] [[Fil:Albino raindeer.jpg|miniatyr|höger|200px|Renar i Jämtlands län]] [[Lantbruk]]et i Jämtlands län är det renaste i Sverige och man använder minst mängd av [[bekämpningsmedel]] och [[handelsgödsel]].<ref name="fakta"/> Länet har 58 000 hektar jordbruksmark som omfattar 1 procent av länets totala yta. Det finns runt 8 200 jordbruksföretag och 9 100 personer, omkring 7 procent av befolkningen är stadigvarande sysselsatt inom denna näring<ref>{{webbref |url=http://www.foretagarna.se/FileOrganizer/Foretagarna%20Centralt/Opinion/Smaforetagsbarometern/V2008/jamtland.pdf |titel=Småföretagarbarometern, Jämtlands län |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=april 2008 |utgivare=[[Företagarna]] }}</ref>. En andel som är klart över riksgenomsnittet. Jordbruket i Jämtlands län domineras av mjölk- och köttproduktion, [[nötkreatur]] är vanligast men det finns även [[lamm]] och [[svin]]. Den här näringen har lång tradition i främst Härjedalen och södra Jämtland där [[fäboddrift]] länge haft en central roll och finns fortfarande kvar. Kunskaperna man besitter, mycket tack vare fäbodbruken har i allra högsta grad bidragit till att länet blivit framstående inom [[getost]]tillverkning. 30 procent av Sveriges getbestånd finns i Jämtland och det finns många gårdar, bland annat i [[Skärvången]], [[Herrö]] och Oviken som tillverkar [[mejeriprodukt]]er. Den [[ekonomisk förening|ekonomiska föreningen]] [[Milko]] har sitt huvudsäte i Östersund och har många mjölkbönder i länet. De jordbruksområden som är mest betydelsefulla är de runt Storsjön och längst de stora älvarna. [[Vallväxter|Vall]] är den vanligast grödan. Matpotatis och korn odlas också i stor omfattning. Jämtlands län har även ett levande fjällnära lantbruk. ===Rennäring=== I Jämtlands län finns det 12 [[sameby]]ar (inklusive [[Idre|Idre sameby]] i norra Dalarna) med rätt att idka rennäring. Samtliga finns i länets västra delar mot gränsen till Norge. Jämtlands län har 80 företag som sysslar med renskötsel och det finns över 45 000 [[ren]]ar i länet. Cirka 200-300 personer är sysselsatta inom denna näring. [[Rennäring]]en finansieras till viss del av statliga anslag. ===Handel=== [[Fil:Lillänge handelsplats 070616.jpg|miniatyr|höger|200px|[[Köpcentrum]]et [[Lillänge]] i Östersund]] Handeln har historiskt varit en vital del för Jämtland och Härjedalen. Redan under forntiden gick det en handelsled mellan [[Östersjön]] och [[Atlanten]] genom Storsjöbygden. I slutet av 300-talet restes Mjälleborgen, en [[fornborg]] på Frösön för skydda och kontrollera järnproduktionen. Innan [[järnvägen]] och [[lanthandel]]n var det [[forbonde|forbönderna]] som skötte handel och transporter mellan landskapen och Tröndelag. [[Transithandel]] var mycket vanligt. Man sålde järn, spannmål, linne, humle, smör, talg och fågel på marknaden i [[Levanger]], ''Marsimartnan''. Därifrån köpte man med sig hästar, fisk, drycker, salt och kryddor med sig hem. Sedan reste man söderut i Sverige för att sälja det man köpt. Årligen strömmade folk till den stora ''Jamtamotsmarknaden'' senare omdöpt till [[Gregoriemarknaden]] på Frösön. Vissa bönder kunde tjäna stora summor pengar på detta och blev storhandlare. Detta ogillades starkt av svenska myndigheter som tyckte att handeln skulle förbehållas städerna. Särskilt i [[Sundsvall]] var [[borgarna]] mycket missnöjda med landsbygdshandeln och gränshandeln med Norge. För att begränsa detta grundades Östersund 1786. Idag har Östersund utvecklats till ett starkt serivce- och handelscentrum för hela Jämtlands län. Gregoriemarknaden hålls numera i Östersund och detaljhandeln omsätter 30 procent mer än vad befolkningsunderlaget borde ge. [[Fil:Åre Tväråvalvet.JPG|miniatyr|höger|200px|Utförsåkning i [[Åre]]]] ===Turism=== Jämtlands län är ett av Sveriges största turistlän. I Jämtlands län finns en professur i [[turism]], en turismlinje på [[Mittuniversitetet]] och turismforskningsinstitutet [[ETOUR]]. I länets sydvästra delar är turismnäringens betydelse för arbetsmarknaden den högsta i landet med över 30 % lokalt. Besökande turister omsätter cirka 3,1 miljarder kronor per år. 3 500 årsysselsatta tar hand om turisterna som förlägger nästan åtta miljoner gästnätter i länet. Cirka 23 procent av gästnätterna står utländska turister för, där norrmänn är i klar majoritet följt av tyskar, danskar, holländare och finnar. Vinterturismen dominerar, med skidanläggningar såsom [[Åre]]-[[Duved]], [[Funäsdalsfjällen]], [[Edsåsdalen]], [[Storlien]], [[Vemdalen]]-[[Björnrike]]-[[Klövsjö]]-[[Storhogna]], [[Lofsdalen]] har länet mycket att erbjuda. Svenska Liftanläggningars organisation, [[SLAO]], har sitt säte i Östersund. Verksamma i länet såsom [[Skistar]] och [[Jamtli]] har blivit tilldelade det "Stora Turismpriset". Jämtland-Härjedalen hade år 2005 de största intäkterna på kommersiellt boende per capita när hela Sverige jämfördes. De totala boendeintäkterna på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser var då 363,5 miljoner kronor. Fördelat per invånare landade intäkterna på 2 853 kronor. I länet säljs 180 000 [[fiskekort]] årligen vilket är fler än i något annat län och fler än vad länet har invånare. Fisket omsätter drygt 400 miljoner kronor varje år och lockar 120 000 turister. I länet arrangeras Sverige största gatufestival, [[Storsjöyran]], varje år i slutet av juli. Till turistattraktionerna hör bland annat [[Tännforsen]], den [[King Chulalongkorn Memorial|Thailändska paviljongen]], [[S/S Thomée]], [[Hoverberget|Hoverbergsgrottan]], [[Mus-Olles museum]], [[Frösö zoo]], [[Härjedalens fjällmuseum]], [[Döda fallet]], [[Storsjöodjuret]], [[Jamtli]], [[Korallgrottan]] och [[Frösö kyrka]]. ===Statliga verk och myndigheter=== [[Glesbygdsverket]] har sitt huvudkontor i Jämtlands län. [[SIKA]] har också sitt huvudkontor i Jämtlands län. Andra myndigheter som har verksamheter i Jämtlands län är [[ITPS]], [[Folkhälsoinstitutet]], [[Arbetslivsinstitutet]] och [[Nutek]]. I Östersund finns också [[Försäkringskassan]]s centrala kontrollavdelning som undersöker bidragsfusk. Sysselsättningen inom statliga verk och myndigheter är långt lägre i Jämtlands län jämfört med andra län. ==Infrastruktur== [[Fil:Mittnabo.JPG|miniatyr|höger|200px|[[Mittnabotåget]] i Östersund]] I Jämtlands län finns det två flygplatser med reguljär trafik, [[Åre Östersund flygplats]] belägen på [[Frösön]] och [[Svegs flygplats]]. [[E14]] går genom länet i öst-västlig riktning, från [[Sundsvall]] till [[Trondheim]] och [[E45]] ([[Inlandsvägen]]) går genom länet i nord-sydlig riktning, från [[Karesuando]] till [[Göteborg]]. Det finns två tågförbindelser, [[Inlandsbanan]] och [[Mittbanan]]. Mellan Östersund och Sundsvall samt mellan Östersund och Trondheim går [[Mittnabotåget]]. Det finns även [[InterCity]]- och [[X2000]]-tågförbindelser mellan [[Östersund]]/[[Åre]]/[[Duved]] och [[Stockholm]] som trafikeras av [[SJ AB|SJ]] samt [[Nattåg]] mellan [[Storlien]]/[[Duved]] och [[Stockholm]], [[Göteborg]] och [[Malmö]]. Länets kommunikationsnät är väl utbyggt och dess [[fiberoptik|fiberoptiska]] [[nätverk]] är ett av de främsta i landet. Priserna är konkurrenskraftiga då länet har många aktörer på marknaden. ==Referenser== ===Noter=== <references /> ===Webbkällor=== *[http://www.scb.se/statistik/ME/ME0104/2006A01B/tab21SV_2006_%20kom_lanut_reviderad.xls Kommunfullmäktigeval 2006, röster+procent] *[http://www.scb.se/statistik/ME/ME0104/2006A01B/tab23SV_2006_%20KOm_mandat_KOut_reviderad.xls Kommunfullmäktigeval 2006, mandatfördelning] *[http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/riksdagsvalkrets/27/roster.html Riksdagsval 2006, Jämtlands läns valkrets] ==Se även== [[Fil:Unofficial Flag of Jamtland.svg|höger|200px|miniatyr|Flagga för "[[Republiken Jamtland]]"]] *[[Härjedalen]] *[[Jämtland]] *[[Jamtli|Jämtlands läns museum]] *[[Landshövdingar i Jämtlands län]] *[[Republiken Jamtland]] *[[Öst-Tröndelag|Øst-Trøndelag]] ==Externa länkar== {{commonscat|Jämtland County}} *[http://www.z.lst.se/ Länsstyrelsen i Jämtlands län] *[http://www.genealogi.se/jamtland/karta.html Församlingarna i Jämtlands län] *[http://www.jamtland.se Jamtland.se] *[http://www.jamtland.info/ Jämtland-Härjedalen Turism] *[http://www.hembygd.se/index.asp?lev=1855 Jämtlands läns hembygdsförbund] *[http://www.regionfakta.com/StartsidaLan.aspx?id=2861 Regionfakta - Fakta och perspektiv om Jämtlands län] {{Jämtlands län}} {{Län}} {{Mittnorden}} {{Utmärkt}} [[Kategori:Sveriges län]] [[Kategori:Jämtlands län| ]] [[bg:Йемтланд (лен)]] [[bs:Jämtlands län]] [[ca:Comtat de Jämtland]] [[da:Jämtlands län]] [[de:Jämtlands län]] [[en:Jämtland County]] [[es:Condado de Jämtland]] [[et:Jämtlandi lään]] [[fi:Jämtlannin lääni]] [[fo:Jämtlands län]] [[fr:Comté de Jämtland]] [[gl:Condado de Jämtland]] [[he:מחוז ימטלנד]] [[hu:Jämtland megye]] [[id:Daerah Jämtland]] [[it:Jämtland (contea)]] [[ja:イェムトランド県]] [[kw:Konteth Jämtland]] [[lv:Jēmtlandes lēnis]] [[nds:Lehn Jämtland]] [[nl:Jämtlands län]] [[nn:Jämtlands län]] [[no:Jämtlands län]] [[pl:Jämtland]] [[pt:Jämtland (condado)]] [[ro:Jämtlands län]] [[ru:Емтланд (лен)]] [[se:Jämtlándda leatna]] [[sr:Јемтланд (регија)]] [[vi:Jämtland (hạt)]] [[vo:Yämtläniän (provin)]] [[zh:耶姆特兰省]] [[zh-min-nan:Jämtland Kōan]]

Tillbaka till Jämtlands län.