Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Islam}} [[Bild:Fittja Mosque.jpg|thumb|left|[[Fittja moské]]]] '''[[Islam]]''' är [[Sverige]]s näst största [[religion]] efter [[kristendom]]en med uppskattningsvis cirka 350 000 bekännare.<ref>{{bokref |efternamn=Stenberg |förnamn=Leif |författarlänk=Leif Stenberg |redaktör=Shireen T. Hunter |titel=Islam, Europe's second religion: the new social, cultural, and political landscape |origår= 2002 |utgivare=Praeger |utgivningsort=Westport, Conn. | isbn=0-275-97608-4 |sid=121 |kapitel=Islam in Scandinavia}}</ref> Majoriteten av dessa bor i de tre storstadsområdena och är invandrade muslimer som kommit till Sverige under andra hälften av [[1900-talet]] från olika länder i [[Asien]], [[Afrika]] och [[Balkanhalvön]]. Det finns tre islamiska riksorganisationer: [[Förenade Islamiska Församlingar i Sverige]] (FIFS), [[Sveriges Muslimska Förbund]] (SMF) och [[Islamiska Kulturcenterunionen i Sverige]] (IKUS). ==Antalet muslimer i Sverige== [[Bild:Uppsala Mosque.jpg|200px|thumb|left|[[Uppsala moské]]]]Att uppskatta antalet muslimer i [[Sverige]] innebär en definitionsproblematik som aktualiseras varje gång en religions anhängare skall räknas som inte på något rättsligt vis är registrerade av staten. Följaktligen finns det många olika siffror beroende på hur man definierar en muslim. 1930 genomfördes den sista [[folkräkning]]en i Sverige när [[medborgare|medborgarna]] ombads uppge religionstillhörighet. Då uppgav endast 15 personer att de var muslimer.<ref>{{bokref |efternamn=Karlsson |förnamn=Pia |författarlänk=Pia Karlsson |medförfattare=[[Ingvar Svanberg]]| titel=Moskéer i Sverige: en religionsetnologisk studie av intolerans och administrativ vanmakt |origår=1995 |serie=Tro & tanke 1995:7; Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala 8 |utgivare=Svenska kyrkans forskningsråd |utgivningsort=Uppsala |sid=14}}</ref> Sedan dess har å ena sidan fullständig [[religionsfrihet]] införts i och med 1951 års religionsfrihetslag<ref>{{lagref|1951|680|t=Lag}} om religionsfrihet</ref>, och å andra sidan har en betydande invandring från [[Muslimska världen|muslimska länder]] ägt rum, vilket etablerat islam som Sveriges näst största religion. Enligt [[Nämnden för statligt stöd till trossamfund]] (SST) fanns det år 2006 cirka 100,000<ref>{{webbref |url=http://www.sst.a.se/statistik.htm |titel=Statistiska uppgifter. Antal betjänade i de bidragsberättigade trossamfunden 2006 |hämtdatum=2 september 2008}}</ref> muslimer i bidragsberättigade församlingar i Sverige. Inofficiella siffror på det totala antalet muslimer kan däremot variera så mycket som från 100 000 till 350 000. Detta kan jämföras med det uppskattade antalet muslimer i Danmark (122 000) och Norge (74 000).<ref>{{bokref |efternamn=Stenberg |förnamn=Leif |författarlänk=Leif Stenberg |redaktör=Shireen T. Hunter |titel=Islam, Europe's second religion: the new social, cultural, and political landscape |origår= 2002 |utgivare=Praeger |utgivningsort=Westport, Conn. | isbn=0-275-97608-4 |sid=121 |kapitel=Islam in Scandinavia}}</ref> De vanligaste definitionerna skiljer på en ’’etnisk’’ och en ’’religiös’’ muslim, där den förstnämnda syftar till att definiera det att man fötts in i en omgivning som domineras av muslimska traditioner; att tillhöra ett muslimskt folk. Denna definition är oberoende kulturella och politiska system, och innebär inte att man aktivt praktiserar islam som ett religiöst system. Den religiösa har å andra sidan speciella trosuppfattningar; deltar i religiösa [[rit]]er och tillställningar, samt ’’anser’’ sig vara religiös. Enligt en omfattande undersökning i början av [[1990-talet]] skall cirka 40–50% av de etniska muslimerna i Sverige ha varit religiösa. ==Muslimsk invandring till Sverige== Den första registrerade gruppen muslimska invandrare bestod av [[tatarer]] som på [[1940-talet]] via [[Estland]] och [[Finland]] emigrerade från [[Östasien]] till Sverige (se [[finska tatarer]]). De startade den första muslimska församlingen i [[Stockholm]] år [[1949]] – Islam Församlingen i Sverige<ref>{{bokref |efternamn=Hjärpe |förnamn=Jan |författarlänk=Jan Hjärpe |medförfattare= |redaktör=Karin Ådahl |övriga=Suzanne Unge Sörling, Viveca Wessel |titel=Sverige och den islamiska världen: ett svenskt kulturarv |origår=2002 |utgivare=Wahlström & Widstrand |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-46-20095-9 |sid=39 |kapitel=Islam, Sverige och svensk islam}}</ref>, och gjorde då islam till den första icke-kristna religion som etablerats i Sverige sedan man tillåtit [[judendom|judiska]] [[församling]]ar. Fram till [[1980-talet]] var det dock de etniskt [[turkisk]]a muslimerna som var flest till antal i Sverige, troligen även fler än samtliga andra muslimska grupper tillsammans. Det vände när [[irakisk]]a och [[kurdisk]]a muslimer i relativt stora antal började komma till Sverige i slutet av [[1970-talet]] till följd av såväl [[Iran-Irak-kriget]] som [[Saddam Hussein]]s politik. Under [[1980-talet]] var denna grupp tillsammans med den [[iran]]ska den störst växande muslimska gruppen i Sverige. Sedan dess har Sverige tagit emot många invandrande från bland annat [[Bosnien-Hercegovina]], [[Etiopien]] och Iran. I en studie<ref>{{bokref |efternamn=Stenberg |förnamn=Leif |författarlänk=Leif Stenberg |redaktör=Shireen T. Hunter |titel=Islam, Europe's second religion: the new social, cultural, and political landscape |origår= 2002 |utgivare=Praeger |utgivningsort=Westport, Conn. | isbn=0-275-97608-4 |sid=123 |kapitel=Islam in Scandinavia}}</ref> av [[islamolog]]en [[Leif Stenberg]] uppskattades år 2000 de största grupperna invandrade muslimer i Sverige vara från Bosnien (60 000), Iran (48 000), Irak (37 000) och Turkiet (30 000). Andra större grupper var enligt samma studie muslimer från [[Libanon]] (17 000), [[Somalia]] (12 000) och [[Kosovo]]/[[Albanien]] (8500). == Olika inriktningar bland muslimer i Sverige == Majoriteten av muslimerna i Skandinavien är [[Sunniter|sunni]]muslimer. Ett väsentligt undantag utgör de [[shia]]muslimer med [[indisk]]t ursprung som kom till Sverige 1973 som en följd av [[Idi Amin]]s politik att utvisa alla asiater från [[Uganda]]. De indiska shiamuslimerna slog sig ned i [[Trollhättan]] i [[Västsverige]], där de 1976 bildade en församling och 1985 uppförde [[Trollhättans moské]].<ref>{{bokref |efternamn=Stenberg |förnamn=Leif |författarlänk=Leif Stenberg |redaktör=Shireen T. Hunter |titel=Islam, Europe's second religion: the new social, cultural, and political landscape |origår= 2002 |utgivare=Praeger |utgivningsort=Westport, Conn. | isbn=0-275-97608-4 |sid=122 |kapitel=Islam in Scandinavia}}</ref> == Islamiska organisationer i Sverige == [[Bild:Stockholms moské (gabbe).jpg|thumb|[[Stockholms moské]]]]Förenade Islamiska Församlingar i Sverige (FIFS) blev [[1973]] den första rikstäckande muslimska organisation att skapas i Sverige. [[1982]] startades Svenska Muslimska Förbundet (SMuF) efter en delning inom FIFS. [[1984]] grundades ur FIFS ännu en organisation - Islamiska Centerunionen (ICU). Alla tre representeras i sin tur av Islamiska Samarbetsrådet (IS) i SST. Sammanlagt är uppskattningsvis 115 församlingar anslutna till någon av de rikstäckande organisationerna.<ref>{{bokref |efternamn=Stenberg |förnamn=Leif |författarlänk=Leif Stenberg |redaktör=Shireen T. Hunter |titel=Islam, Europe's second religion: the new social, cultural, and political landscape |origår= 2002 |utgivare=Praeger |utgivningsort=Westport, Conn. | isbn=0-275-97608-4 |sid=129 |kapitel=Islam in Scandinavia}}</ref> [[Svenska islamiska samfundet|Svensk islamisk samling]] (SISAM) är det främsta samlingsorganet för praktiserande muslimer i Sverige och organiserar muslimska församlingar med cirka 23 000 medlemmar. Ordförande för SISAM är [[imam]]en [[Abd al Haqq Kielan]]. Kielan är även [[ständig sekreterare]] i Svenska Islamiska Akademin (SIA). SIA startades år [[2000]] och har bland annat som mål att främja studier i och om islam i Sverige. SIA publicerar sedan 2001 tidskriften ''[[Minaret (tidskrift)|Minaret]]''. Från och med år 2006 har den poeten [[Mohamed Omar]] som redaktör. ''Minaret: tidskrift för svensk muslimsk kultur'' är den enda islamiska tidskriften på svenska. Därmed har den kommit att överta den unika roll tidskriften ''Salaam'' tidigare hade, vilken gavs ut 1986–2000 av Islamiska informationsföreningen i Stockholm.<ref>{{webbref |url=http://libris.kb.se/bib/3620126 |titel="Libris" |hämtdatum=2 september 2008}}</ref> ''Salaam: islamisk tidskrift'' dominerades i hög grad av svenska kvinnliga [[konvertit]]er.<ref>{{webbref |url=http://www.teol.lu.se/rit/pdf/3/Otterbeck.pdf |titel="Global islam och svensk muslimsk media", [[Jonas Otterbeck]]|hämtdatum=2 september 2008}}</ref> Islamiska föreningar som sysslar med organiserad studie- och bildningsverksamhet är bland annat [[Al Ghazali-institutet]], Kultursällskapet Damas, Studieförbundet Ibn Rushd samt Föreningen Det Yttersta Trädet med bifirmorna Aksaa islamutbildning och Islamkonsult. [[IslamGuiden]], som bildades 1997 är en av de största muslimska organisationerna som informerar om Islam via Internet. Den har en av nordens största islamsida med en besöksfrekvens på ca 40 000 besökare /månad. IslamGuidens senaste islamiska informations projekt i Sverige är publicering av den svenska koranöversättningen på Internet: http://www.koranensbudskap.se. IslamGuiden driver också en systersida med adressen: http://www.konvertitguiden.com. IslamGuiden har hemsidan: http://www.islamguiden.com. ==Moskéer i Sverige== I Sverige är det endast undantagsvis som [[moské]]er är ändamålsenligt byggda för att vara religiösa [[helgedom]]ar. "Källarmoské" har kommit att bli benämningen på en lokal som används som moské trots att den inte är ändamålsenligt byggd. Lokalen kan till exempel vara en källare i ett [[miljonprogrammet|miljonprogramsområde]], en föreningslokal, en [[lägenhet]] eller ett [[kontor]]sutrymme.<ref>{{webbref |url=http://www.fokus.se/2006/03/islam-i-sverige/ |titel="Islam i Sverige", ''Fokus'' 10 mars, 2006 |hämtdatum=2 september 2008}}</ref> Enligt [[Sveriges Radio]]s ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 källarmoskéer i Sverige.<ref>{{webbref |url=http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=657780 |titel="Islam influerar Europas vardagliga liv", ''Sverige Radio – Ekot'' 14 juli 2005 |hämtdatum=2 september 2008}}</ref> I [[Malmö]] finns det minst femton källarmoskéer, varav de flesta är belägna i [[stadsdel]]en [[Rosengård]].<ref>{{webbref |url=http://sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece |titel="Djup splittring bland Malmös muslimer", ''Sydsvenskan'' 8, 9 februari 2006 |hämtdatum=2 september 2008}}</ref> [[Nasirmoskén]] i Göteborg tillhörande [[ahmadiyya]]-församlingen Ahmadiyya Muslimska Samfundet är Sveriges första separata moskébyggnad som stod klar [[1976]]. Några andra exempel på de större och mer kända moskéerna i Sverige är: [[Bild:Mars 2006 002 edited.jpg|thumb|300px|right|[[Trollhättans moské]]]] *[[Bellevuemoskén]] i [[Göteborg]] *[[Fittja moské]] i [[Botkyrka]] (etablerad år 2007) *[[Gävle moské]] i [[Gävle]] *[[Imam-Ali moskén]] i [[Järfälla]] *[[Malmö moské]] i [[Malmö]] (etablerad år 1984) *[[Skellefteå moské]] i [[Skellefteå]] *[[Skövde moské]] i [[Skövde]] *[[Stockholms moské]] på [[Södermalm]] (etablerad år 2000) *[[Trollhättans moské]] i [[Trollhättan]] (etablerad år 1985) *[[Uppsala moské]] i [[Uppsala]] (etablerad år 1995) *[[Umeå moské]] i [[Umeå]] (planeras att byggas) *[[Västerås moské]] i [[Västerås]] *[[Örebro moské]] i [[Örebro]] == Källor == <references/> {{Minoriteter i Sverige}} [[Kategori:Islam i Sverige]] [[ar:الإسلام في السويد]] [[en:Islam in Sweden]] [[fr:Islam en Suède]] [[it:Islam in Svezia]] [[ms:Islam di Sweden]]

Tillbaka till Islam i Sverige.