Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Hemming Gadh''', ''Hemming Olofsson'', född omkring [[1450]] i [[Hossmo]], [[Kalmar län]], död ([[avrättad]]) [[16 december]] [[1520]] vid [[Raseborgs slott]], [[Nyland]], Finland, var en [[politiker]], förhandlare och kyrkoman. Han var [[Sten Sture den äldre]]s sändebud i [[Rom]] 1479-1500. Gadh blev [[biskop]] i [[Linköpings stift]] 1501, nära allierad med Sten Sture och mycket stark motståndare till Danmark och [[Kalmarunionen]]. Han läste vid bland annat [[Rostocks universitet]] och blev 1479 [[kansler]] och [[sekreterare]] hos [[Henrik Tideman]], biskop i Linköpings stift. Senare samma år blev han Sten Stures sändebud i [[Rom]]. 1491 utsågs han till [[domprost]] i Linköpings stift, men tillträdde inte tjänsten utan sålde den, som, han för övrigt gjorde med flera liknande tjänster. På Sten Stures uppmaning blev han emellertid vald till biskop i Linköping 1501 efter att företrädaren [[Henrik Tideman]] dött. Eventuellt blev Henrik dödad av Hemming eller Sten Sture då de bägge besökte honom vid tidpunkten för hans död. Hemming lyckades dock inte få sin biskopspost bekräftad av [[påve]]n inom de tre månader som var fastställda. Därför kom påven att utse den spanske kardinalen [[Jaime Serra I Cau]] till administrator för stiftet. Hemming blev 1506 [[bannlysning|bannlyst]] av påven då denna ansåg att han på felaktigt sätt kommit över intäkterna av biskopstjänsten. 1513 fick [[Hans Brask]] ta över posten som biskop. Mellan 1510 och 1512 var Hemming svensk [[ambassadör]] i [[Lübeck]]. Han var med bland dem som undertecknade riksdagsbeslutet om [[Stäkets rivning]] i Stockholm 23 november 1517. Han blev i oktober 1518 tillfångatagen av danskarna och när [[Kristian II]]:s flotta kom till Stockholm 1520 fanns han med och bidrog till att danskarna tilläts komma in i staden – han hade bytt sida. Unionskungen litade emellertid inte på den ombytlige biskopen, så efter Stockholms blodbad fördes han till Raseborgs slott i Finland och halshöggs på kung [[Kristian II]]:s order den 16 december 1520. I brev skrivna av Hemming framgår att han knappast följde alla kyrkans regler – han besökte krogar och bordeller, samtidigt som han svor flitigt. Detta gav upphov till en tämligen negativ ryktesspridning om honom. Han medverkade vid flera militära händelser, bland annat när [[Kalmar slott]] efter [[belägring]] intogs 1510. Historieprofessorn [[Gottfrid Carlsson]] lade i sin [[doktorsavhandling]] om Hemming fram misstanken att han låg bakom [[mord]]et på [[Simon Gudmundi]]. {{start box}} {{succession box | företrädare = [[Henrik Tidemansson]] | titel = [[Lista över biskopar i Linköpings stift|Biskop i Linköpings stift]] | år = 1501&ndash;1512 | efterträdare = [[Jacob Arborensis]]}} {{end box}} ==Litteratur== *{{bokref|titel=Vem var Bockstensmannen?|författare=Owe Wennerholm|år=1998|utgivningsort=Fjärås|utgivare=Bokförlaget Carse|id=ISBN 91-971061-7-8}} {{DEFAULTSORT:Gadh, Hemming}} [[Kategori:Avlidna 1520]] [[Kategori:Biskopar i Linköpings stift]] [[Kategori:Personer som blivit avrättade]] [[Kategori:Män]] [[en:Hemming Gadh]] [[fi:Hemming Gadh]] [[ru:Гад, Хемминг]]

Tillbaka till Hemming Gadh.