Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Högloftsstuga''', en äldre benämning är '''sydgötiskt hus''', är en historisk byggnadstyp hemmahörande i södra [[Götaland]], med kärnområdet [[Halland]], norra [[Skåne]] och [[Blekinge]]<ref>Henriksson, Gunnar,Skiftesverk i Sverige - Ett tusenårigt byggnadssätt, ISBN 91-540-5759-0, sid 129</ref>. [[Bild:Hallandsgården.JPG|thumb|right|200px|Hallandsgården Frilandsmuseet Köpenhamn ]] ==Kännetecken för byggnadstypen== Karakteristiskt för byggnadstypen är kombinationen av en låg [[ryggåsstuga]] med en eller två högre lofthus, kallade för ''härbren'' i Halland och ''härbärgen'' i Skåne, i direkt anslutning med husgavlarna. Byggnadskroppen får därav en, för byggnadstypen, typisk nivåskillnad i höjd mellan stugdel och loftdelar. Den ansenliga skorstenen som sticker upp ovan loften, vilket får stugdelen att kännas mindre, är ett annat kännetecken. ==Byggnadsteknik== Beroende på var huset uppfördes användes olika byggnadsteknik, allt efter de naturliga förutsättningar gällande råvaror. Högloftsstugor byggdes på knut med liggande timmer, som [[skiftesverk]] eller som en kombination av dessa. Oftast byggdes ryggåsstugan i timmer medan lofthusen ofta byggdes i skiftesverk. Det finns dock exempel på rena exempel i båda teknikerna. De ursprungliga husen saknade skorsten, man eldade på golvet, och röken vädrades ut genom ett hål i taket. På vissa bevarade stugor finns rökhålet kvar täckt med ett fönster. Takmaterial var torv och/eller halm. Kombinationen torv på stugdel och halm på loftdelar var vanlig. ==Historia== Högloftsstugan tros ha uppstått under tidig medeltid i de norra delarna av de då östdanska landsklapen Skåne, Halland och Blekinge, när stora orörda ekskogar fortfarande fanns kvar. Ek anses vara det ursprungliga byggnadsmaterialet; senare tros andra byggnadsmaterial, främst furu, ha använts. Därmed tros också högloftsstugan från början ha varit uppfört som skiftesverk, då husbyggnad av ek är lämplig med denna byggnadsteknik. I takt med uppodlingen av det bördiga västra Skåne under [[högmedeltid]] kom [[korsvirkeshus]] att ersätta skiftesverkstekniken. Skorsten började först att användas under 1700-talet. Från början vädrades eldröken ut genom ett hål i taket som senare försågs med fönster. Under 1700-talet fram till mitten av 1800-talet kom många av högloftsstugorna att byggas om; främst höjdes stugdelen för en enhetlig höjd<ref>Bringeus, Nils-Arvid, Renässansdrag i den skånska bondstugan, Kulturens årsbok 2000</ref>. [[Lunnahöjastugan]] i [[Degeberga]] hembygdspark, [[Hagstadstugan]] i [[Frostavallen]] och en stuga från byn Boarp (Hörby kommun), numera stående i [[Hörby]], är alla exempel på hur många högloftsstugor byggdes om; samtliga ovan är uppförda som skiftesverk. ==Några kända högloftsstugor== *[[Tvillinggården från Näs]] *[[Grimmatorpet]] *[[Hagstadstugan]] *[[Lunnahöjastugan]] *[[Oktorpsgården]] *[[Äskhults by]] ==Referenser== <references /> ==Litteratur== *Henriksson, Gunnar, Skiftesverk - Ett tusenårigt byggnadssätt, Byggfortskningsrådet, Stockholm 1996, ISBN 91-540-5759-0 *Henriksson, Gunnar,Bålehus-Om skånskt skiftesverk, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala 2000, ISBN 91-85352-41-1 *Bringeus, Nils-Arvid, Renässansdrag i den skånska bondstugan, Kulturen, Lund 2000 *Erixon, Sigurd, Den Blekingska Lantbefolkningens Byggnadskultur, Husshållningssällskapet, Karlskrona 1939 *Erixon och Cambell, Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård del 4, Gothia AB, Stockholm 1948 [[Kategori:Byggnadstyper]]

Tillbaka till Högloftsstuga.