Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Härjedalska''' är ett samlingsnamn på de [[nordiska dialekter]] som talas i landskapet [[Härjedalen]]. Dessa dialekter har utvecklats ur [[fornvästnordiska]] och är mycket lik den [[tröndska]] som talades i [[Trøndelag]] för några hundra år sedan. Det finns inte en klar definition av härjdedalskan, eftersom varje by har sin egen karaktär. Byarna i västra delarna har en mycket mer norskinfluerad dialekt än de övriga och de i öster har en dialekt som tagit influenser av [[hälsingemål]]en och i viss mån [[dalmål]]. Byarna i norr har en dialekt som påminner om [[jämtska]]n. De [[fornnordiska]] [[diftong]]erna har [[monoftong]]erats i härjedalskan. ''Ei'' har blivit ''e'', ''øy'' har blivit ''ø'' och ''au'' har blivit ''ô''. I vemdalsmålet så har dock vissa diftonger bevarats, i likhet med jämtskan som talas på andra sidan av Vemdalsfjällen. Många arkaismer har bevarats såsom uttalen -mb, -nd och -ld i ord som kamb 'kam', hand 'hann i övriga Norrland' och käld 'kall'. Med härjedalska kan man även åsyfta modern [[svenska]] med ett tonfall som anknyter till den gamla härjedalskan, vilken i sin "rena" form har en rad ord och uttryck som skiljer sig från standardsvenskan. Många härjedalingar har en tendens att tala sakta.{{Källa behövs}} Härjedalska talas i hela Härjedalen, men i mindre utsträckning i Sveg. == Grammatik. == Grammatiken i härjedalskan är inte typisk för de norrländska dialekterna. Ta t.ex: Tô spichykött, vill du!? på svenska: Skulle du vilja ha en bit saltat torkat kött? (företrädesvis av älg eller ren) flöhttan säg hihttan! som på svenska blir: nu är du så god och förflyttar dig hitåt! en befallning har alltså inlemmats i i den korta meningen. sjå hârân! se haren/hararna. Här görs ingen skillnad mellan singularis eller pluralis. == Några ord på Härjedalska. == *Ahttfôrr - I vägen (åtför) *Ales - Annorlunda (annorledes) *Hûje - Ropa (hoja - jfr. hojta) (norska: ''hoie'') *Jänte, försjä, kulla - Flicka (norska: ''jente, førkje'') *Jäl - kåt *Måse, stôr - dumdryg *Py'rill - Manligt könsorgan *Pûle - Kopulera (pula) (norska: ''pule'') *Päla/Pära - Potatis ((jord-)päron) *Pöjk,gutryss,gôrj - Pojke (norska: ''gut'') *Råle - Skrika, ropa (vråla - norskan tappar ibland v:et i vr-) *Vrång - Arg (även rångvända - utochin om tex en tröja/strumpa) (norska: ''vrang'') *Ômse - Allt möjligt, olika, blandat (norska: ''ymse'') *Kuse - Någon typ av insekt. *Dälja - Mindre dalgång med öppning. *Mylta - Moget Hjortron. (norska: ''multe'') *Hitanför - Framför (norska: ''hitafor'') {{Källor|datum=maj 2009}}Geijer, Herman, 1924: Härjedalens folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm. Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm. Westin, H., 1897: Landsmålsalfabet för Jämtland och Härjedalen. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 15:3.) Ordböcker och ordlistor Hillbom, Helge, [1993]: Ordlista. Härjedalska. Cirka 3650 ord och uttryck med svensk översättning. [Umeå.] Olofsson, Jon Olof, 1999: Tännäsmålet. Grammatik och ordlista. [Tännäs.] Med senare tillägg: Komplement till Tännäsmålet. [2001.] [Tännäs.] Komplement till Tännäsmålet del 2. [2003.] [Tännäs.] Ordlista över Älvros-målet. [2004.] [Älvros.] Jessen, E., 1875: Notiser om dialecter i Herjedal og Jemtland. I: Historisk tidsskrift udg. af Den norske historiske forening (ryggtitel: Norsk historisk tidskrift) 3. Reitan, Jørgen, 1930: Vemdalsmålet. Med oplysninger om andre herjedalske mål. Oslo. Spår från det förgångna. En bok om härdalska - ett ålderdomligt folkmål. 2001. [Lillhärdal.] [[Kategori:Svenska dialekter]] [[Kategori:Härjedalen]]

Tillbaka till Härjedalska.