Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{språk|namn=grekiska|inhemskt namn=Ελληνικά |familycolor= |stat=[[Grekland]], [[Cypern]], [[Albanien]] |region=[[Balkan]] |talare=12 miljoner |status=stabilt |språkfamilj=[[indoeuropeiska|indoeuropeiskt]]<br /> &nbsp;grekiskt<br /> &nbsp;&nbsp;[[attiska|attiskt]]<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;'''nygrekiska''' |land=[[Grekland]], [[Cypern]], [[EU]] |myndighet=- |iso1=el|iso2=gre (B) / ell (T)|iso3=ell}} '''Grekiska''' (klassisk grekiska: ἑλληνικά, ''hellēniká''; nygrekiska: ελληνικά, ''elliniká'') är ett [[indoeuropeiska språk|indoeuropeiskt]] [[språk]] som talas av omkring 12 miljoner människor (år 2007),<ref name="NE">[[Nationalencyklopedin]], internetupplagan: "grekiska", läst 29-04-2009</ref> främst i [[Grekland]]. Språket, i varianten demotisk grekiska (Δημοτική, ''Dimotikí''), är officiellt språk i Grekland och på [[Cypern]] (tillsammans med [[turkiska]]), samt i [[EU]]. Det skrivs med det [[grekiska alfabetet]]. Grekiska utgör en egen gren av de [[indoeuropeiska språk]]en. Språket finns dokumenterat åtminstone sedan omkring år 1200 f.Kr.<ref name="NE"/> [[Klassisk grekiska]] var huvudspråket för den [[Antikens Grekland|antika grekiska civilisationen]], och [[koine]]grekiskan var ett [[lingua franca]] för stora delar av östra [[Medelhavsområdet]] och [[Främre Orienten]] från [[Alexander den store]] till och med [[Romarriket|romartiden]], då grekiskan även var ett språk som bildade romare förväntades kunna. [[Nya testamentet]] skrevs ned på koinegrekiska. Under medeltiden var [[bysantinsk grekiska]] det officiella språket i det [[östrom]]erska riket. Sedan [[Renässansen]] har grekiskan varit ett viktigt akademiskt språk, dock mindre vanligt än [[latin]] i de flesta liknande sammanhang. Språket har även gett upphov till en rad lånord i andra språk, speciellt inom medicin. [[Nygrekiska]] skiljer sig på många sätt från klassisk grekiska, bland annat genom påverkan från andra språk under medeltiden, och genom stora förändringar i grammatiken. Likheten är dock tydlig, och den som kan nygrekiska förstår en stor del av en klassisk text och det mesta av en nytestamentlig text.{{kb}} == Geografisk spridning == Nygrekiska talas av omkring 12 miljoner, huvudsakligen i [[Grekland]] och [[Cypern]].<ref>[http://www.lmp.ucla.edu/Profile.aspx?LangID=30&menu=004 UCLA Language Materials Project]</ref><ref>[http://www.bartleby.com/65/gr/Greeklan.html The Columbia Encyclopedia]</ref> Det finns också sedan gammalt grekisktalande befolkning i [[Georgien]], [[Ukraina]], [[Ryssland]], [[Egypten]], [[Turkiet]], [[Albanien]] och södra [[Italien]].{{källa behövs}} Språket talas också i många andra länder i den grekiska diasporan dit greker flyttat på senare tid. Det finns 9,7 miljoner talare i Grekland, 562&nbsp;000 på Cypern, 370&nbsp;000 i [[USA]], 358&nbsp;000 i [[Tyskland]], 312&nbsp;000 i [[Australien]], 131&nbsp;000 i [[Kanada]], 109&nbsp;000 i [[Storbritannien]], 80&nbsp;000 i Albanien, 56&nbsp;000 i Ryssland, 44&nbsp;000 i [[Sydafrika]], 29&nbsp;000 i Georgien, 23&nbsp;000 i [[Belgien]], 20&nbsp;000 i Italien och 16&nbsp;000 i [[Sverige]].<ref name="NE"/> Det finns även talare i [[Armenien]], [[Bulgarien]], [[Brasilien]], [[Danmark]], [[Frankrike]], [[Nederländerna]] och [[Österrike]].{{källa behövs}} === Officiell status === Nygrekiska är officiellt språk i Grekland, där det talas av ungefär 95 procent av befolkningen. Det är också, tillsammans med [[turkiska]], officiellt språk på [[Cypern]]. Eftersom Grekland och Cypern är medlemmar i [[EU]] är grekiska ett av EU:s officiella språk.<ref name="Holton">Holton et al. 1997</ref> == Klassifikation == Grekiska är en självständig gren av den [[indoeuropeiska språk]]familjen. De antika språken som troligtvis var mest lika den klassiska grekiskan var [[fornmakedonska]] (vilket kan ha varit en grekisk dialekt) och [[frygiska]], som inte är tillräckligt välbevarat för att tillåta detaljerad jämförelse. Bland de levande språken är [[armeniska]] troligen det som historiskt sett är närmast besläktat; grekiska och armeniska tros ha skiljt sig från varandra något senare än de skilde sig från de övriga indoeuropeiska språken, men skillnaderna mellan dem är idag mycket stora. Den indoeuropeiska grupp som efter armeniskan ligger närmast är den [[indoiranska]]. Grekiska är dock ett [[kentumspråk]] till skillnad från både armeniska och indoiranska, som är [[satemspråk]]. Nygrekiska stammar via den medeltida [[bysantinsk grekiska|bysantinska grekiskan]] och det antika standardspråket [[koine]] ifrån [[klassisk grekiska]] av den [[attiska]] dialekten som talades i och omkring [[Aten]] under klassisk tid. == Historik == === Tidig historia === Det grekiska urspråket, som utvecklades ur den gemensamma [[urindoeuropeiska]]n, skiljde sig bland systerspråken troligen sist från det [[armeniska]] urspråket (och innan dess möjligen från [[indoiranska]]n), under tidigt 2000-tal f.Kr. (grekiskan delar vissa drag med armeniskan, men efter senare utveckling, däribland [[satem]]iseringen av armeniskan, ligger nu språken på avsevärt avstånd från varandra). Urgrekiskans talare bebodde södra Balkanhalvön under första halvan av det andra årtusendet f.Kr. Omkring år 1000 f.Kr. hade grekerna spridit sig över de egeiska öarna och västra Anatolien.<ref name="Britannica">{{cite web|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/244595/Greek-language|title=Greek language|work=[[Encyclopædia Britannica]]|publisher=Encyclopædia Britannica Online|accessdate=2008-11-04}}</ref> Bland konsonantljudens utveckling från de indoeuropeiska förhållandena märks att grekiskan upprätthållit kontrasten mellan de tonande och de aspirerade klusilerna. De senare har dock avtonats så att urindoeuropeiska *bʰ, *dʰ, *gʰ motsvarar grekiska /pʰ/, /tʰ/, /kʰ/ (vilka kom att skrivas φ, θ, χ med det grekiska alfabetet). Grekiskan är (till skillnad från bland annat de armeniska och indoiranska grupperna) ett [[kentumspråk]], vilket innebär att de urindoeuropeiska palatovelarerna uppgått i de rena velarerna, medan kontrasten mot labiovelarerna upprätthållits.<ref name="Britannica"/> De senare återfinns som sådana i den allra tidigast belagda grekiskan (mykenskan), men har i det klassisk språket uppgått i de labiala, dentala och velara klusilerna i olika kontexter (jämför till exempel grekiska τέσσαρες med latinets ''quattuor'', båda från *kʷetwóres och med betydelsen "fyra"). Vidare blev *s och senare *y före vokaler till /h/,<ref name="Britannica"/> ett ljud som senare försvann icke-initialt, tillsammans med /w/ (från *w), i de flesta dialekter (det /h/ som kvarstod initialt framför vokaler kallas [[spiritus asper]]). Bland vokalerna märks att både långa och korta *a och *o fortfarande är kontrastiva till skillnad från många av systerspråken (dock är det bara långa /e/ och /o/ som har egna bokstäver i alfabetet, η och ω). Som enda språk kontrasterar grekiskan samtliga vokalkvaliteter som uppstått genom färgning av urindoeuropeiskans [[laryngal]]er (nämligen /e/, /a/, /o/ från *h₁, *h₂, *h₃).<ref name="Britannica"/> Grekiskan bevarar (liksom armeniskan) initiala laryngaler före konsonant som vokaler (till exempel ἀστήρ från *h₂stḗr). === Senare utveckling === Den äldsta bevarade formen av grekiska är den [[mykenska]], som skrevs med stavelseskriften [[linear B]] på lertavlor daterade till någon gång 1400-1200 f.Kr. i [[Knossos]] på [[Kreta]]. Detta räknas som den tredje äldsta belägget för ett indoeuropeiskt språk, efter [[hettitiska]] och [[vediska]]. Efter den mykenska civilisationens fall saknas vidare belägg fram till början på den period som kallas den klassiska, vilken utmärks av det grekiska alfabetets utvecklande på 800-talet f.Kr. Grekiskan kom därefter att i olika dialekter vara kulturspråket i den antika grekiska världen, och användes till att skriva bland annat en stor mängd litteratur. :''Se vidare: [[Klassisk grekiska]]'' I högspråket [[koine]] som utvecklats vid Kr.f. hade flera ljudförändringar ägt rum: /e:/ och /ε:/ hade uppgått i /i/, vokallängd var inte längre kontrasterande, diftongerna blev monoftonger och /h/ (spiritus asper) eliminerades; senare uppgick även /y/ i /i/. Under senantiken genomgick tonande och aspirerade klusiler frikativisering: de tonande klusilerna /b/, /d/, /g/ blev de tonande frikativorna /v/, /ð/, /ɣ/ och de tonlösa aspirerade klusilerna /pʰ/, /tʰ/, /kʰ/ blev de tonlösa frikativorna /f/, /θ/, /x/.<ref name="NE"/> Nygrekiskans formlära har till viss del bevarat den klassiska, men med ett antal förenklingar. Vissa former, framför allt inom verbböjningen, har försvunnit. Klassisk grekiska hade flera infinitivformer; som en utveckling inom Balkansprachbundet har nygrekiska ersatt infinitiven med en perifrastisk konjunktivform.<ref name="Britannica"/> Det klassiska språket hade ett komplext participsystem, medan nygrekiskan har ett enklare. [[Dualis]] har försvunnit som numerus. Inom substantivböjningen märks även dativs försvinnande. == Nygrekiska == :''Huvudartikel: [[Nygrekiska]]'' Nygrekiska är den form av grekiska som används idag. Den är utvecklad direkt från [[koiné]] (i sin tur en utveckling av den klassiska [[attisk grekiska|attiska grekiskan]]), och är den moderna formen av det språk som talades i den grekiska världen under [[antiken]] (se [[klassisk grekiska]]). === Fonologi === Det finns femton grundläggande konsonantfonem i nygrekiskan. Flera av dessa har vanliga [[allofon]]a varianter i olika kontexter. {| class="wikitable" ! &nbsp; ![[bilabial konsonant|Bilabial]] ![[labiodental konsonant|Labio-<br />dental]] ![[dental konsonant|Dental]] ![[alveolar konsonant|Alveolar]] ![[velar konsonant|Velar]] |-align=center ![[nasal konsonant|Nasal]] | m | | | n | |-align=center ![[Klusil]] | p | | t | | k |-align=center ![[Frikativa]] | | f&nbsp;&nbsp;v | θ&nbsp;&nbsp;ð | s&nbsp;&nbsp;z | x&nbsp;&nbsp;ɣ |-align=center ![[Flapp]] | | | | ɾ | |-align=center ![[lateral approximant|Lateral]] | | | | l | |} */n/ har allofonen [ŋ] framför velarerna /ɣ/, /k/, /x/ (detta ljud stavas γ inuti ord). */p/, /t/, /k/ har tonande allofoner [b], [d], [g] efter nasalljuden [m], [n], [ŋ]. Den föregående nasalen försvinner initialt och reduceras ofta medialt till en prenasalisering. *Velarerna /ɣ/, /k/, /x/ har de palatala allofonerna [j] (ibland återgiven som [ʝ]), [kʲ] (ibland återgiven som [c]), [ç] framför de främre vokalerna /i/, /ɛ/. Före de främre vokalerna och efter nasalljud (enligt ovan) har /k/ även allofonen [gʲ] (ibland återgiven som [ɟ]). */n/ har den palatala allofonen [ɲ] framför /i/. /n/+/i/ före en annan vokal uttalas [ɲ]. I vissa dialekter har även /l/ den palatala allofonen [lʲ] (ibland återgiven som [ʎ]) före /i/. */f/, /s/, /k/ har de tonande allofonerna [v], [z], [g] före tonande konsonanter. *Det vanligaste uttalet av den [[rotisk]]a konsonanten /ɾ/ (ofta återgiven som /r/) är en [[flapp]]/[[tapp]], eller mindre ofta en [[approximant]].<ref>Mary Baltazani, ''[http://seneca.uab.es/filologiacatalana/papi/ABSTRACTS/Abstract93.pdf Phonetic variability of the Greek rhotic sound]''</ref> Ibland räknas /ts/ och /dz/ som egna fonem i stället för som kombinationer av två fonem. Nygrekiskan har fem vokalfonem. Till skillnad från i klassisk grekiska finns inga egentliga [[diftong]]er och ingen skillnad görs på vokallängd. {|class="wikitable" style="text-align:center;" !&nbsp; !Främre !Bakre |- !Sluten |i |u |- !Mellan |e |o |- !Öppen |colspan="2"|a |} *Obetonat /u/ har den icke-syllabiska allofonen [w] direkt efter vokal (/u/ stavas ου; notera att αυ och ευ står för /af/ eller före vokal /av/ respektive /ef/ eller före vokal /ev/). *Obetonat /i/ har en icke-syllabisk allofon [j] när den föregås eller följs av en vokal annan än /i/ (och då den inte föregås av /ɾ/), och [ç] i samma ställning men efter tonlös konsonant. Denna uttalsregel gäller dock traditionellt endast ord av demotiskt ursprung, varför man skulle kunna argumentera för ett fonem /j/. /i/ uppgår efter /n/ i den palatala nasalen [ɲ] före en annan vokal. Källa: Holton et al.<ref name="Holton"/><!--gäller stycket fonologi--> === Grammatik === Liksom de flesta indoeuropeiska språk är grekiska i hög grad [[flekterande]]. Nygrekiska substantiv kategoriseras i tre [[genus]] – maskulinum, femininum och neutrum – och böjs i två [[numerus]] – singular och plural – och fyra [[kasus]] – [[nominativ]], [[genitiv]], [[ackusativ]] och [[vokativ]]. Adjektiv och [[Artikel (grammatik)|artiklar]] [[Kongruensböjning|kongruensböjs]] enligt dessa grammatiska kategorier. Det nygrekiska verbet böjs i [[numerus]] (singular och plural), [[Person (grammatik)|person]], [[modus]] (indikativ, konjunktiv och imperativ; andra modala funktioner uttrycks genom [[perifrastisk]]a konstruktioner), [[diates]] (aktiv och medio-passiv), [[tempus]] (preteritum och presens; futurum uttrycks perifrastiskt) och [[aspekt]] (perfektiv och imperfektiv). Liksom många språk på Balkan finns i nygrekiskan ingen [[infinitiv]]form – denna motsvaras i stället av ett perfrastiskt [[konjunktiv]].<ref name="Britannica"/> == Grekiska alfabetet == :''Huvudartikel: [[Grekiska alfabetet]]'' Det grekiska alfabetet utvecklades under klassisk tid (omkring [[800-talet f.Kr.]]) ur det [[feniciska alfabetet|feniciska]] och används än idag för att i skrift uttrycka det grekiska språket. Det grekiska alfabetet ligger till grund för de [[latinska alfabetet|latinska]] och [[kyrilliska|kyrilliska alfabeten]]. {|border="1" cellpadding="3" cellspacing="0" style="border-collapse: collapse;text-align:center" ! rowspan="2" style="background:#ccf;"|Bokstav!! rowspan="2" style="background:#ccf;"|Namn!! colspan="2" style="background:#ccf;"|Svensk transkription !! colspan="2" style="background:#ccf;"|Uttal (i [[IPA]]) |----- ! style="background:#E6E6FA;"|Klassisk!! style="background:#E6E6FA;"|Nygrekisk!! style="background:#E6E6FA;" |Klassiskt !! style="background:#E6E6FA;" |Nygrekiskt |----- |Α α||[[alfa]]||a||a||[a], [a:]||[a] |----- |Β β||[[beta]]||b||v||[b]||[v] |----- |Γ γ||[[gamma]]||g, n¹||g, n¹||[g], [ŋ]¹||[ɣ], [j]², [ŋ]¹ |----- |Δ δ||[[delta]]||d||d||[d]||[ð] |----- |Ε ε||[[epsilon]]||e||e||[e], [ɛ]||[ɛ] |----- |Ζ ζ||[[zeta]]||z||z||[dz], [z]||[z] |----- |Η η||[[eta]]||ē||i||[ɛ:]||[i] |----- |Θ θ||[[theta]]||th||th||[tʰ]||[θ] |----- |Ι ι||[[jota]]||i||i||[i], [i:]||[i], [j] |----- |Κ κ||[[kappa]]||k||k, g³||[k]||[k], [kʲ]², [g]³, [gʲ]^2,3 |----- |Λ λ||[[lambda]]||l||l||[l]||[l] |----- |Μ μ||[[my]]||m||m||[m]||[m] |----- |Ν ν||[[ny]]||n||n||[n]||[n] |----- |Ξ ξ||[[xi]]||x||x||[ks]||[ks] |----- |Ο ο||[[omikron]]||o||o||[o]||[o] |----- |Π π||[[pi (bokstav)|pi]]||p||p, b³||[p]||[p], [b]³ |----- |Ρ ρ||[[rho]]||r, rh⁴||r||[r]||[ɾ] |----- |Σ σ ς⁵||[[sigma]]||s||s||[s]||[s] |----- |Τ τ||[[tau]]||t||t, d³||[t]||[t], [d]³ |----- |Υ υ||[[ypsilon]]||y||i el. y⁶||[y], [y:]||[i] |----- |Φ φ||[[fi]]||ph el. f||f||[pʰ]||[f] |----- |Χ χ||[[chi]]||ch||ch el. h||[kʰ]||[x], [ç]² |----- |Ψ ψ||[[psi]]||ps||ps||[ps]||[ps] |----- |Ω ω||[[omega]]||ō||o||[o:]||[o] |----- |colspan="6" align="left"|1. Uttalas [ŋ] och transkriberas ''n'' framför γ, κ, ξ, χ.<br />2. [[Palatalisering|Palataliserad]] allofon framför [i], [ɛ].<br />3. Tonande klusil allofon efter nasalerna [m], [n] och [ŋ]. μπ, ντ, γκ transkriberas initialt b, d, g.<br />4. ''rh'' återger ῥ, ρ med [[spiritus asper]], som skrivs i början av ord samt i dubbelteckningen ῤῥ, ''rrh''.<br />5. ς används i ordslut.<br />6. Nygrekiska ου transkriberas ''ou'' el. ''u''; αυ och ευ återges som ''av'' el. ''af'' resp. ''ev'' el. ''ef'' (f före tonlös).<br />Spiritus asper framför initiala vokaler i klassisk grekiska återges med ''h''.<br />I nygrekiskan uttalas αι som [ɛ] och ει, οι, υι alla som [i]; ει, υι transkriberas ''i'', αι som ''ai'' el. ''e'', οι som ''oi'' el. ''i''. |} Källor: NE,<ref name="NE"/> Holton et al.<ref name="Holton"/> == Dialekter == Den [[klassisk grekiska|klassiska grekiskan]] hade flera betydande dialekter, däribland [[attiska]] (västjoniska), [[joniska]] (östjoniska), [[doriska]] och [[aioliska]]. Vissa litterära genrer var bundna till särskilda dialekter. Se vidare [[klassisk grekiska]]. Det senare utvecklade standardspråket [[koine]] bygger främst på attiskan. Samtliga nu levande dialekter utom [[tsakoniska]]n har sitt ursprung i koine som det talades under senantiken och härstammar alltså från attiskan. Tsakoniska, som är en isolerad dialekt med ett minskande antal talare på Peloponnesos, stammar från doriskan. Vissa andra dialekter har behållit element av de icke-attiska antika dialekterna, men attiskan räknas dock som huvudsaklig grund för dem. Dialekter som vid sidan av nygrekiskan utvecklats ur koine och som levt kvar in i modern tid är [[pontiska]] och [[kappadokiska]] (den senare är dock sedan folkförflyttningarna på 1920-talet så gott som utdöd). Inom den egentliga nygrekiskan fanns tidigare större regionala skillnader, men dessa har i hög grad ersatts av standardspråket, med relativt små dialektala variationer; på Cypern förekommer dock större dialektala skillnader.<ref name="Holton"/> [[Cypriotiska]] och [[kretanska]] har utvecklats ur den medeltida [[bysantinsk grekiska|bysantinska grekiskan]] vid sidan av standardspråket. Tidigare rådde en utpräglad [[diglossi]]situation mellan det folkliga ''[[dimotiki]]'' och det [[purism|puristiska]] ''[[katharevusa]]'', som delvis försökte efterlikna den antika grekiskan och där främmande låneord ersatts av inhemska nybildningar. År 1976 blev ''dimotiki'' den officiella standarden i Grekland och ''katharevusa'' har sedan dess blivit förlegat, men har dock i hög grad påverkat det moderna språket. == Namnet == ''Grekland'', ''grekiska'' och ''[[greker]]'' är det svenska namnet på landet, språket och folket i [[Europa]]. Detta namn stammar från [[latinet]] (''Graecia'', ''Graecus''; ytterst av ''[[graierna]]''). Grekerna själva kallade sig däremot i forntiden för ''hellener'' (Ἕλληνες) och hela landet för ''Hellas'' (Ἑλλάς). Detta namn återupptogs, då den moderna grekiska staten grundades under [[1800-talet]]. [[Homeros]] använde inte namnet ''hellener'', utan kallade grekerna för ''achaier'', ''argeier'' eller ''danaer''. Både den styrande och bildade eliten och den koinetalande och övriga kristna befolkningen i Bysantinska riket kallade sig ''romare'' (Ῥωμαῖοι eller Ῥωμιοί).{{kb}} == Källor == <references/> *Holton, David, Peter A. Mackridge, Irene Philippaki-Warburton, ''[http://books.google.com/books?id=yNMGojNLmacC Greek: A Comprehensive Grammar of the Modern Language]'', Routledge 1997 {{fler källor|datum=april 2009}} {{interwiki|språkkod=el}} {{EU-språk}} {{Språkportalen}} {{Link FA|nl}} {{Link FA|als}} [[Kategori:Grekiska| ]] [[Kategori:Språk på Cypern]] [[Kategori:Språk i Grekland]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[af:Grieks]] [[als:Griechische Sprache]] [[am:ግሪክ (ቋንቋ)]] [[ang:Crecisc sprǣc]] [[ar:لغة يونانية]] [[arc:ܠܫܢܐ ܝܘܢܝܐ]] [[ast:Griegu]] [[az:Yunan dili]] [[ba:Грек теле]] [[bat-smg:Graikū kalba]] [[be:Грэчаская мова]] [[be-x-old:Грэцкая мова]] [[bg:Гръцки език]] [[bn:গ্রিক ভাষা]] [[br:Gresianeg]] [[ca:Grec]] [[cdo:Gū Hĭ-lé-nà̤-ngṳ̄]] [[cs:Řečtina]] [[cv:Грек чĕлхи]] [[cy:Groeg (iaith)]] [[da:Græsk (sprog)]] [[de:Griechische Sprache]] [[diq:Yunanki]] [[el:Ελληνική γλώσσα]] [[en:Greek language]] [[eo:Greka lingvo]] [[es:Idioma griego]] [[et:Kreeka keel]] [[eu:Greziera]] [[ext:Luenga griega]] [[fa:زبان یونانی]] [[fi:Kreikan kieli]] [[fo:Grikskt (mál)]] [[fr:Langue grecque]] [[fur:Lenghe greche]] [[fy:Gryksk]] [[ga:Gréigis]] [[gd:Greugais]] [[gl:Lingua grega]] [[glk:هئلئنی زوانؤن]] [[gv:Greagish]] [[hak:Hî-lia̍p-ngî]] [[he:יוונית]] [[hr:Grčki jezik]] [[hsb:Grjekšćina]] [[hu:Görög nyelv]] [[hy:Հունարեն]] [[ia:Lingua grec]] [[id:Bahasa Yunani]] [[io:Grekiana linguo]] [[is:Gríska]] [[it:Lingua greca]] [[ja:ギリシア語]] [[jbo:xesybau]] [[jv:Basa Yunani]] [[ka:ბერძნული ენა]] [[kk:Грек тілі]] [[km:ភាសាក្រិច]] [[ko:그리스어]] [[kw:Grew]] [[ky:Грек тили]] [[la:Lingua Graeca]] [[lb:Griichesch]] [[li:Nuigrieks]] [[lij:Lengua græca]] [[lmo:Grech Antich]] [[ln:Ligreki]] [[lt:Graikų kalba]] [[lv:Grieķu valoda]] [[mdf:Греконь кяль]] [[mk:Грчки јазик]] [[ml:ഗ്രീക്ക് ഭാഷ]] [[ms:Bahasa Greek]] [[myv:Грекень кель]] [[nds:Greeksche Spraak]] [[nl:Grieks]] [[nn:Gresk språk]] [[no:Gresk]] [[oc:Grèc (lenga)]] [[os:Грекъаг æвзаг]] [[pl:Język grecki]] [[pms:Lenga greca]] [[pnt:Ελλενικόν γλώσσα]] [[pt:Língua grega]] [[qu:Grigu simi]] [[ro:Limba greacă]] [[ru:Греческий язык]] [[sah:Гириэк тыла]] [[scn:Lingua greca]] [[sco:Greek leid]] [[se:Greikkagiella]] [[sh:Grčki jezik]] [[simple:Greek language]] [[sk:Grécke jazyky]] [[sl:Grščina]] [[sq:Gjuha greke]] [[sr:Грчки језик]] [[sw:Kigiriki]] [[szl:Grecko godka]] [[ta:கிரேக்க மொழி]] [[tg:Забони юнонӣ]] [[th:ภาษากรีก]] [[tl:Wikang Griyego]] [[tpi:Tok Grik]] [[tr:Yunanca]] [[ug:گرېك تىلى]] [[uk:Грецька мова]] [[uz:Yunon tili]] [[vec:Łéngoa greca]] [[vi:Tiếng Hy Lạp]] [[yi:גריכיש]] [[yo:Èdè Gíríkì]] [[zh:希腊语]] [[zh-min-nan:Hi-lia̍p-gú]]

Tillbaka till Grekiska.