Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Olika betydelser}} {| class="infobox" style="font-size:90%;" width="300" |+ <big>'''Europa'''</big> |- | align="center" colspan="2" style="background:#f9f9f9;" | [[Fil:Europe (orthographic projection).svg|280px|Europa i världen.]] ---- |- | align="center" colspan="2" style="background:#f9f9f9;" | [[Fil:Physical Map of Europe.jpg|280px|Politisk karta.]] ---- |- | colspan="2" | |- | '''Area:''' <br/> '''Folkmängd:''' <br/> '''Antal stater:''' <br/> '''Högsta punkt:''' <br/> '''Lägsta punkt:''' || 10&nbsp;180&nbsp;000&nbsp;km² <br/> 712&nbsp;000&nbsp;000 <br/> 44 <br/> [[Elbrus]]&nbsp;5&nbsp;642&nbsp;[[m ö.h.|m&nbsp;ö.h.]] <br/> [[Kaspiska havet|Kaspiska&nbsp;havet]]&nbsp;28&nbsp;[[m u.h.|m&nbsp;u.h.]] |- | colspan="2" | ---- |- | colspan="2" | '''Stater'''<ref name="FN">United Nations Group of Experts on Geographical Names (2008) [http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm#europe Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings], [[Förenta Nationerna]], 17 October 2008.</ref><ref name="NE-Atlas">{{bokref |författare=Åström, Kenneth (red.) |medförfattare=Gramfors, Bo; Lovell, Johns (red.) |år=1998 |titel=Nationalencyklopedins världsatlas |utgivningsort=Höganäs |utgivare=Bra Böcker |id=ISBN 91-7133-473-4 |url=}}</ref><ref name="Liber-Atlas">{{bokref |författare=Lönnö, Jessica (red.) |medförfattare=Liber Kartor |år=2004 |titel=Libers stora världsatlas |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Liber |id=ISBN 91-47-80133-6 |url=http://www.liberatlas.com/}}</ref><ref name="Ica-Atlas">{{bokref |författare=Elg, Margareta (red.) |medförfattare=Ica Bokförlag |år=2003 |titel=Ica-förlagets världsatlas |utgivningsort=Västerås |utgivare=Ica Bokförlag |id=ISBN 91-534-2418-2}}</ref><ref name="Bonniers-Atlas">{{bokref |författare=af Geijerstam, Ingela; Grenholm, Kerstin (red.) |medförfattare=Bonniers |år=2003 |titel=Bonniers världsatlas |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Albert Bonniers förlag |id=ISBN 91-0-010649-6}}</ref><ref name="Britannica">Encyclopedia Britannica World Atlas (2009) ''[http://www.eb.com Encyclopedia Britannica World Atlas]'', 25 januari 2009.</ref><ref name="NationalG-Atlas">{{bokref |författare=National Geographic (red.) |år=2005 |titel=National Geographic Atlas of the World |upplaga=Eigth Edition |utgivningsort=Washington |utgivare=National Geographic |språk=en |id=ISBN 0-7922-7543-8 |url=http://www.nationalgeographic.com/maps/atlas/}}</ref><ref name="Times-Atlas">{{bokref |författare=London Times Books (red.) |år=2003 |titel=The Times Atlas of The World |upplaga=11th Edition |utgivningsort=London |utgivare=London Times Books |språk=en |id=ISBN 0-00-715720-7 |url=http://www.timesatlas.com/}}</ref><ref name="de Blij">{{bokref |författare=de Blij, Harm J. & Muller, Peter O. |år=2002 |titel=Geography: Realms, Regions and Concepts |upplaga=Tenth Edition |utgivningsort=New York |utgivare=John Wiley and Sons |språk=en |id=ISBN 0-471-40775-5}}</ref> |- | {{ALB}} <br/> {{AND}} <br/> {{BLR}} <br/> {{BEL}} <br/> {{BIH}} <br/> {{BUL}} <br/> {{CRO}} <br/> {{CZE}} <br/> {{DEN}} <br/> {{EST}} <br/> {{FIN}} <br/> {{FRA}} <br/> {{GRE}} <br/> {{HUN}} <br/> {{ICE}} <br/> {{IRL}} <br/> {{ITA}} <br/> {{KOS}} <br/> {{LAT}} <br/> {{LIE}} <br/> {{LTU}} <br/> {{LUX}} <br/> {{MKD}} || {{MLT}} <br/> {{MDA}} <br/> {{MON}} <br/> {{MNE}} <br/> {{NED}} <br/> {{NOR}} <br/> {{POL}} <br/> {{POR}} <br/> {{ROM}} <br/> {{RUS}} <br/> {{SMR}} <br/> {{CHE}} <br/> {{SER}} <br/> {{SVK}} <br/> {{SLO}} <br/> {{ESP}} <br/> {{GBR}} <br/> {{SWE}} <br/> {{GER}} <br/> {{UKR}} <br/> {{VAT}} <br/> {{AUT}} |- | colspan="2" | ---- |- | colspan="2" | '''Särskilda områden''' |- | [[Fil:Flag of the Byzantine Empire.svg|20px]] [[Athos]] <br/> {{flaggbild|Färöarna}} [[Färöarna]] <br/> [[Fil:Flag of Gibraltar.svg|border|20px]] [[Gibraltar]] <br/> [[Fil:Flag of Guernsey.svg|border|20px]] [[Guernsey]] || [[Fil:Flag of the Isle of Man.svg|20px]] [[Isle of Man]] <br/> [[Fil:Flag of Jersey.svg|border|20px]] [[Jersey]] <br/> {{flaggbild|Norge}} [[Svalbard]] <br/> {{flaggbild|Åland}} [[Åland]] |- | colspan="2" | ---- '''Största städer:''' *{{flaggbild|Ryssland}} [[Moskva]] *{{flaggbild|Storbritannien}} [[London]] *{{flaggbild|Turkiet}} [[Istanbul]] *{{flaggbild|Tyskland}} [[Rhein-Ruhr Regionen|Rhen-Ruhr]] (konurbation) *{{flaggbild|Frankrike}} [[Paris]] |} [[Fil:Europe.jpg|miniatyr|250px|Terräng- och topografisk karta över Europa.]] '''Europa''' är [[jorden]]s till ytan näst minsta men till [[befolkning]]en den tredje största [[Världsdelar och kontinenter|världsdelen]]. Europa har cirka 730 miljoner invånare och mer än 90 procent av invånarna talar språk som tillhör den [[indoeuropeiska språk| indoeuropeiska språkfamiljen]]. Europa är världens mest tätbefolkade världsdel och har den näst högsta produktiviteten per person. Världsdelen Europa utgör den västligaste delen av kontinenten [[Eurasien]]. Mot söder avgränsas Europa av [[Medelhavet]], mot väster av [[Atlanten]] och mot norr av Ishavet. Mot öster går gränsen mellan Europa och [[Asien]] längs [[Uralbergen]], [[Ural (flod)|Uralfloden]], [[Kaspiska havet]], [[Kaukasus]] vattendelare, [[Svarta havet]], [[Bosporen]], [[Marmarasjön]] och [[Dardanellerna]]. De första [[människa|människorna]] kom till Europa för cirka 40 000 år sedan. Under [[istiden]] var de nordligaste delarna obeboeliga och befolkningen levde i [[refugier]] i södra och sydöstra Europa, efter istiden expanderade de europeiska stammarna norrut. Under [[yngre stenåldern]] och [[bronsåldern]] skedde stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, oftast med centrum kring [[Medelhavet]]. Under [[Romarriket]]s storhetstid under de första århundradena [[e.Kr.]] växte den nya religionen [[kristendomen]] snabbt. Under [[renässansen]] grundlades den dynamik som gav upphov till den Europeiska [[upplysningen]], den [[industriella revolutionen]] och [[vetenskap]]ens framväxt. Efter 1400-talet skedde snabb befolkningstillväxt och miljontals européer utvandrade till andra världsdelar. Främst [[Frankrike]], [[Storbritannien]], [[Portugal]], [[Nederländerna]] och [[Spanien]], men även flera andra länder, skaffade sig [[koloni]]er och utländska besittningar. I dag är cirka 75 procent av Europas invånare nominellt sett kristna. Europa är dock världens minst religiösa världsdel och omkring 18 procent beräknas vara konfessionslösa. Europas politik präglas i dag av samarbetet inom den [[Europeiska unionen]], EU. EU växte fram ur tidigare europeiska samarbeten och i dag är 27 av de europeiska staterna medlemmar i EU. ==Etymologi== [[Etymologi]]n till namnet Europa har olika förklaringar. En uppfattning är att ursprunget härrör från den [[grekisk mytologi|grekiska mytologin]] där [[Europa (mytologi)|Europa]] ([[grekiska]]: Ευρώπη) var en [[fenicien|fenicisk]] prinsessa, känd för sin skönhet, som tillfångatogs av [[Zeus]] i tjurform. Hon togs till ön [[Kreta]], där hon blev mor till [[Minos]]. För [[Homeros]] var Europa Kretas mytologiska drottning. Senare blev Europa ett begrepp för Greklands fastland, och runt 500 f.Kr. hade betydelsen sträckts till att inkludera även länderna norr om Grekland. Den grekiska termen ''Europa'' härleds från de grekiska orden för bred (''eurys'') och ansikte (''ops''). Bred har varit epitet för jorden självt i urindoeuropeiska religioner. Andra hävdar dock att ordet fått en överförd betydelse i grekiskan, och ursprungligen kommer från ett [[semitiska|semitiskt]] ord, det vill säga det [[akkadiska]] ordet ''erebu'', som betyder "solnedgång".<ref name="Etymonline: European">[http://www.etymonline.com/index.php?term=European Etymonline: European], 5 juli 2008</ref> Som betraktat från [[Mellanöstern]] går solen ned över Europa. [[Asien]] tros också komma från ett akkadiskt ord, ''asu'', som betyder ”soluppgång”, då solen går upp i öst, ifrån det perspektivet i Asien.<ref>[http://www.etymonline.com/index.php?term=Asia Etymonline: Asia], 5 juli 2008</ref> ===Europa som begrepp=== Före 1300-talet nämns namnet Europa sällan i skriftliga källor. Efter [[Konstantinopels fall]] 1453 började namnet användas av kyrkliga ämbetsmän som ett samlande begrepp för en kristen och kulturell gemenskap. Då turkiska muslimer tagit över den östliga delen av kristendomens område och Konstantinopel uppgått i det muslimska [[osmanska riket]], framhölls Europa som den förenade, civiliserade och utvecklade delen av världen, i motsats till det muslimska, barbariska Asien. Begreppet Europa användes till en början främst av en elit som furstar och kyrkliga ämbetsmän som ett samlande begrepp för en kristen och kulturell gemenskap. Efterhand fylldes föreställningen med mer innehåll och användes i vidare sammanhang och speciellt under renässansen och reformationen användes Europa som ett slagord.<ref>Karsten Alnaes - "Historien om Europa 1300-1600" ISBN 91-0-010277-6</ref> ==Historia== {{Huvudartikel|Europas historia}} De första [[människor]]na kom till Europa för cirka 40 000 år sedan. Medan [[Homo sapiens]] utvecklades i [[Afrika]] levde [[Homo heidelbergensis]] och [[Homo neanderthalensis]] i Europa. Med [[yngre stenåldern]] och [[bronsåldern]] började en lång historia av stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, först vid [[Medelhavet]] och senare längre norrut och österut. Särskilt stort bestående inflytande hade [[antikens Grekland]] samt [[romerska riket]], som under en period förenade hela södra Europa och andra kustområden vid Medelhavet i ett imperium. I Romarriket kunde också den nya religionen [[kristendomen]] utbredas snabbt. Under kejsaren [[Konstantin den store]] blev kristendomen [[statsreligion]] och dess inflytande har fortsatt till vår tid. [[Medeltiden]] var präglad av konkurrensen mellan den nya romerska [[kejsare]]n i väst och den gamla romerska kejsaren i [[Bysantinska riket|Bysans]]. Europa delades i ett östligt och ett västligt område efter deras respektive inflytande. Missionärer spred kristendomen över norra och östra Europa, så att hela Europa blev kristet. I västra Europa var det konkurrens mellan kejsare och [[påve]] om övermakten. [[Reformation]]en på [[1500-talet]] delade kyrkan i en [[romersk-katolska kyrkan|katolsk]] och en [[protestantism|protestantisk]] del. Religionskrig följde på denna delning, och [[1618]] till [[1648]] förhärjade [[trettioåriga kriget]] stora delar av Mellaneuropa. Sedan [[1400-talet]] byggde europeiska länder (särskilt [[Spanien]], [[Portugal]], [[Ryssland]], [[Nederländerna]], [[Frankrike]] och [[Storbritannien]]) koloniala imperier med stora besittningar i [[Afrika]], [[Amerika]] och [[Asien]]. Europa har haft ett mycket stort inflytande på andra världsdelar (till exempel genom [[kristen mission]], [[kolonialism]], [[slaveri|slavhandel]], annan handel och kultur). På [[1700-talet]] förde [[upplysningen]] fram nya ideal som tolerans, människovärde, jämlikhet och frihet. [[1789]] kom genom [[franska revolutionen]] för första gången [[borgerlighet]]en till makten. I början av [[1800-talet]] hamnade halva Europa under den franske kejsaren [[Napoleon I av Frankrike|Napoleon]]s välde, tills han led nederlag i Ryssland [[1812]]. [[Industrialisering]]en började i delar av Europa på 1700-talet och förändrade livet för breda befolkningsskikt. Som en följd av arbetarnas fattigdom uppstod på 1800-talet [[socialism|socialistiska]] rörelser. 1800-talet var också en tid av stark strävan mot [[demokrati]], men även av [[Reaktionär|reaktion]] och [[imperialism]]. Både [[första världskriget]] (1914 till 1918) och [[andra världskriget]] (1939 till 1945) utbröt i Europa och orsakade stor förödelse. Efter andra världskriget och under [[kalla kriget]] var Europa indelat i två stora politisk-ekonomiska block: de socialistiska länderna i Östeuropa och de [[kapitalism|kapitalistiska]] länderna i Västeuropa. Det talades då om [[järnridån]] som skilde Europas stater från varandra. Först [[perestrojka]] och [[glasnost]] ledde i [[Sovjetunionen]] i mitten av [[1980-talet]] till en en politisk kursändring. [[1989]] öppnades östblocket, [[Berlinmuren]] föll, och Sovjetunionen och [[Warszawapakten]] upplöstes. Sedan de sista årtiondena på [[1900-talet]] har Europas länder närmat sig varandra, vilket visar sig bland annat genom institutioner som [[Europeiska unionen]]. ==Geografi och gränsdragning== [[Fil:Europe_continents.svg|miniatyr|250px|Europas hävdvunna geografiska gränser.]] {{Huvudartikel|Europas geografi}} {{Huvudartikel|Lista över Europas största länder till ytan}} Världsdelen Europa utgör ungefär en femtedel av kontinenten [[Eurasien]]. Europas yta är ca 10,6 miljoner kvadratkilometer. Europas östra gräns definieras vanligtvis vid [[Uralbergen]] i Ryssland, dock använde bland andra den grekiska geografen [[Strabon]] och tidiga [[Judeen|judiska]] källor floden [[Don (flod)|Don]] som gräns. Den sydöstra gränsen med Asien är inte universellt överenskommen, vanligen är dock att denna utgörs av [[Ural (flod)|Uralfloden]] (stundom räknas dock [[Emba (flod)|Embafloden]] som gräns). Gränsen fortsätter med [[Kaspiska havet]], varpå den vanligen anses följa [[Stora Kaukasus]] vattendelare (med [[Kuma-Manytj-sänkan]], [[Lilla Kaukasus]], eller floderna [[Kura]] och [[Rioni]] som alternativ). Vidare sträcker sig delningen mot [[Svarta havet]]; [[Bosporen]], [[Marmarasjön]], [[Dardanellerna]] och [[Egeiska havet]] utgör gränsen mot Asien. [[Medelhavet]] i syd separerar Europa från [[Afrika]]. Västgränsen är [[Atlanten]] där [[Island]] utgör västlig utpost. Norrut begränsar [[Norra ishavet]]. Ögruppen [[Svalbard]]s nordspets är Europas nordligaste punkt. I praktiken dras gränsen till Europa ofta med större hänsyn till politik, ekonomi och kultur än till de traditionella, hävdvunna geografiska gränserna. Detta har lett till att det finns flera "olika" Europa, som inte alltid är identiska till storleken, och som inkluderar eller exkluderar olika länder baserat på vilken definition av Europa som används. Men vanligen brukar de stater vars huvudstad ligger iinom Europas hävdvunna geografiska gränser räknas till Europa.<ref name="FN"></ref><ref name="NE-Atlas"></ref><ref name="Liber-Atlas"></ref><ref name="Ica-Atlas"></ref><ref name="Bonniers-Atlas"></ref><ref name="NationalG-Atlas"></ref><ref name="Times-Atlas"></ref><ref name="de Blij"></ref> Eftersom alla språk inte skiljer mellan begreppen världsdel och kontinent kan Europa på andra språk omväxlande klassas som kontinent eller som [[subkontinent]] eller [[halvö]]. === Fysisk geografi === Europa har en lång kust med många halvöar. Den stora halvön [[Skandinavien]] i norr skiljs från det huvudsakliga europeiska landområdet av [[Östersjön]]. I den södra delen av Europa sträcker sig de mindre halvöarna [[Iberiska halvön]], [[Italien]] och [[Balkanhalvön]] ut i [[Medelhavet]], som bildar gräns mot [[Afrika]]. Längre österut blir Europas landmassa bredare tills gränsen mot Asien nås vid Uralbergen. De södra delarna av Europa är bergigare. Längre norrut, norr om de höga [[bergskedja|bergskedjorna]] [[Alperna]], [[Pyrenéerna]] och [[Karpaterna]], sänker sig landytan genom kulliga områden ned till stora låga slätter, som är mycket vidsträckta i öster. Detta utsträckta låglandsområde kallas [[Stora europeiska slätten]], och vid dess hjärta ligger den nordtyska slätten. En båge av högländer finns också längs den nordvästra kusten, med början i västra [[Brittiska öarna]] och fortsättning längs den bergiga och flikiga [[Norge|norska]] kusten. Denna beskrivning är förenklad. Underområden som Iberiska halvön och Italien har egna sammansatta former, liksom Europas huvudsakliga landmassa, där det finns många [[platå]]er, floddalar och sänkor. [[Island]] och Brittiska öarna är särskilda områden. Det förra är en egen landmassa i norra Atlanten som räknas som en del av Europa, medan de senare är höglandsområden som en gång var förenade med fastlandet tills de åtskildes av stigande vattennivåer. Den europeiska kustlinjen är starkt veckad och exceptionellt lång i förhållande Europas yta. Detta delar upp Europas västra delar i ett stort antal öar, halvöar och näs. Därutöver avdelar bergskedjor och högplatåer landmassorna i återkommande mellanliggande lägre plan av relativt jämnt fördelad storlek. Denna ovanliga geografi har haft stor betydelse för regionens historiska utveckling. Till följd av den veckade kusten har få länder i Europa saknat tillgång till haven. De mellanliggande vattnen och bergskedjorna har skapat naturliga gränser som gynnat statsformering och nationsbyggande men motverkat imperier. <center><gallery> Fil:Albours.jpg|[[Elbrus]], Europas högsta berg. Fil:Taramost.jpg|Kanjonen som bildats av floden [[Tara]] i [[Montenegro]], är Europas djupaste. Fil:Vourvourou-Greece.jpg|Strandlinje längs [[medelhavet|medelhavskusten]] i [[Grekland]]. Fil:Tatry zRysow.jpg|Utsikt från berget [[Rysy]] i [[Tatrabergen]] i [[Polen]]. Fil:Päijänne and päijätsalo.jpg|Ljus natt över sjön [[Päijänne]] i [[Finland]]. Fil:Iceland Dettifoss 1972-4.jpg|Det mäktiga vattenfallet [[Dettifoss]] ligger på nordöstra [[Island]]. Fil:Laitauredeltat-1-25.jpg|Laitauredeltat i [[Sareks nationalpark]] i [[Sverige]]. Fil:Gransee01.jpg|Fält i [[Brandenburg]] i [[Tyskland]]. </gallery></center> ===Klimat=== [[Fil:Golfstrom.jpg|miniatyr|150px|Den varma havsströmmen [[Golfströmmen]] gör Europas klimat betydligt mildare.]] Europa har ett flertal olika [[klimat]], från [[medelhavsklimat]] i söder till [[arktiskt klimat]] i det nordligaste [[Norden]] och [[Ryssland]]. I västra Europas kusttrakter är klimatet mycket [[Maritimt klimat|maritimt]], med milda vintrar med mycket nederbörd och milda somrar, det vill säga inte så stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Inlandet, framförallt i [[Östeuropa]], har dock ett utpräglat kontinentalt klimat med kalla, snörika vintrar och korta, varma somrar ([[inlandsklimat]]). Det arktiska klimatet medför mycket kalla, snörika vintrar och korta, kyliga somrar. Det subtropiska klimatet medför milda, regnrika vintrar och långa, heta somrar. Europas tempererade klimat är utsatt för jämförselvis lägre nivåer av katastrofala väderhändelser såsom [[orkan]]er och andra starkt destruktiva vädersystem, trots den långa kuststräckan. Europa som helhet, särskilt den nordvästra delen, har ovanligt hög årsmedeltemperatur i förhållande till sitt nordliga läge. Det huvudsakliga skälet till detta är den atlantiska [[Golfströmmen]] som för med sig varmare vatten från sydligare breddgrader. ==Natur== Eftersom de har levt sida vid sida med jordbrukskulturer i tusentals år har Europas djur och växter blivit starkt påverkade av människans närvaro och verksamhet. Med undantag för [[Norden]], norra [[Ryssland]] och delar av [[Östeuropa]] finns få större områden av orörd vildmark i Europa, förutom i olika naturparker. Den huvudsakliga växtligheten i Europa är [[skog]], som har mycket goda förutsättningar för att växa. I norr värms världsdelen av [[Golfströmmen]] och [[Nordatlantiska strömmen]]. Sydeuropa har medelhavsklimat. Det förekommer ofta torka på sommaren i detta område. Bergskedjorna påverkar också förhållandena. Några av dessa (Alperna, Pyrenéerna) är riktade i öst-västlig riktning och tillåter vinden att bära med stora vattenmassor från havet till inlandet. Andra är har nord-sydlig riktning ([[Skanderna]], [[Dinariska alperna]], [[Karpaterna]], [[Apenninerna]]) och eftersom regnet främst faller på bergssidor som är riktade mot havet växer skogar bra på den sidan, medan förutsättningarna är mycket sämre på den andra. Få områden av Europas huvudsakliga landmassa har undgått avbetning av [[boskap]] vid någon tidpunkt genom årtusendena, och avverkningen av de skogsområden som fanns före jordbrukssamhället orsakade oberäknelig förstörelse av de ursprungliga [[ekosystem]]en. Åttio till nittio procent av Europa var en gång täckt av skog. Skogen sträckte sig från Medelhavet till Ishavet. Fastän över hälften av Europas ursprungliga skogar försvann under århundraden av bebyggelse har Europa fortfarande över en fjärdedel av världens skogar – [[gran]]skogar i Skandinavien, vidsträckta [[tall]]skogar i Ryssland, [[kastanje]][[regnskog]] i [[Kaukasien]] och [[korkek]]skogar i Medelhavsområdet. På senare tid har avverkningen hejdats och många träd har planterats. Ofta har dock [[barrträd]] föredragits framför ursprungliga [[lövträd]], eftersom de växer snabbare. Planteringar och [[monokultur]]er täcker nya stora landområden och detta erbjuder mycket dåliga miljöer för europeiska skogslevande arter. Andelen [[urskog]] i Västeuropa är endast två till tre procent (i europeiska Ryssland fem till tio procent). Landet med minst skogtäckt yta är ön [[Island]] som i stort sett avskogats helt. Därefter följer [[Irland]] med åtta procents skogtäckning. Det mest skogbevuxna landet är [[Finland]] (72 procent). På Europas huvudsakliga landmassa dominerar lövskog. De viktigaste arterna är [[bok (träd)|bok]], [[björk]] och [[ek]]. I norr, på [[tajga]]n, är björken en mycket vanlig art. I Medelhavsområdet har många [[olivträd]] planterats. Dessa är mycket väl anpassade till det torra klimatet. En annan vanlig art i Sydeuropa är [[cypress]]en. [[Barrskog]] dominerar på högre höjder upp till trädgränsen och längre norrut i Ryssland och Skandinavien, för att övergå i [[tundra]] närmare [[Arktis]]. Den halvtorra Medelhavsregionen har stora mängder [[buskskog]]. En tunn öst-västlig landtunga av eurasisk [[grässlätt]] – [[stäpp]]en – sträcker sig västerut från [[Ukraina]] och södra Ryssland tills den slutar i Ungern och övergår i tajga i norr. Istäcket under den senaste [[istid]]en och människans närvaro har påverkat utbredningen av Europas [[fauna]]. I många delar av Europa har de flesta stora djuren och överordnade [[rovdjur]]sarter jagats till utrotning. [[Ullhårig mammut]] och [[uroxe]] var utdöda före slutet av [[neolitikum]]. I dag är [[varg]]ar ([[köttätare]]) och [[björnar]] ([[allätare]]) hotade. En gång fanns de i de flesta delar av Europa, men skogsavverkningen fick dessa djur att dra sig längre och längre tillbaka. På [[medeltiden]] var björnarnas livsmiljöer begränsade till mer eller mindre otillgängliga berg med tillräcklig mängd skog. I dag lever [[brunbjörn]]en i första hand på Balkanhalvön, i norr och i Ryssland. Ett litet antal dröjer sig kvar i andra områden runt om i Europa ([[Österrike]], Pyrenéerna och så vidare), men i dessa områden är populationerna utspridda och marginaliserade på grund av att miljöförstöringen. Allra längst norrut i Europa kan även [[isbjörn]]ar påträffas. Vargen, det näst största rovdjuret i Europa efter björnen, finns mest i Östeuropa, på Balkanhalvön och i de nordliga skogarna. Andra viktiga rovdjur är [[lodjur]]et, [[vildkatt]]en, [[järv]]en, [[rävar]], olika arter av [[mård]], [[igelkott]], olika arter av [[ormar]], olika [[fåglar]] ([[ugglor]] och andra [[rovfåglar]]). Viktiga [[växtätare]] i Europa är [[snigel|sniglar]], [[amfibie]]r, [[fiskar]], olika fåglar, samt [[däggdjur]] som [[gnagare]], [[rådjur]], [[vildsvin]], [[hjort]], [[älg]] och i bergen [[murmeldjur]], [[stenbock]]ar, [[gems]] med flera. Havslevande organismer är också en viktig del av Europas [[flora]] och fauna. Havsfloran är mestadels [[fytoplankton]]. Viktiga djur i Europas hav är [[plankton]], [[blötdjur]], [[tagghudingar]], olika [[kräfta|kräftor]], [[bläckfisk]]ar, fiskar, [[delfin]]er och [[valar]]. Vissa djur lever i [[grotta|grottor]], till exempel [[fladdermus|fladdermöss]]. ==Demografi== {{Huvudartikel|Europas demografi}} Europa har cirka 730 miljoner invånare och är därmed efter [[Asien]] och [[Afrika]] den tredje folkrikaste världsdelen. Europa tillhör de mer tätbefolkade områdena på jorden, med genomsnittlig befolkningstäthet på 66 personer/km². Framför allt i Väst-, Mellan- och Sydeuropa är befolkningstätheten relativt hög, medan den avtar starkt längre norrut och österut. ===Språk=== [[Fil:Image-Languages-Europe.png|miniatyr|250px|De många språken i Europa följer oftast, men inte alltid, nationsgränserna.]] {{Huvudartikel|Europas språk}} Över 90 procent av Europas invånare talar språk som tillhör den [[indoeuropeiska språk| indoeuropeiska språkfamiljen]] men det finns även språk som tillhör andra språkfamiljer. Bland de indoeuropeiska är de [[slaviska språk|slaviska]], [[germanska språk|germanska]] och [[romanska språk|romanska]] språkgrupperna mest utbredda. Även [[grekiska]], [[albanska]], [[baltiska språk]] och [[keltiska språk]] samt [[romani]] räknas till de indoeuropeiska språken. Som [[lingua franca]] inom världsdelen fungerar [[engelska]], [[franska]], [[tyska]] och [[ryska]]. Engelska, franska och [[spanska]] har genom [[kolonialismen]] spridits till stora delar av världen och blivit [[världsspråk]]. Engelskan har efter [[andra världskriget]] undan för undan stärkt sin ställning som världens mest spridda andraspråk. Engelska är det mest använda språket vid internationella förhandlingar liksom inom näringsliv, media och underhållning. De [[uraliska språk]]en är den näst största språkfamiljen i Europa. De indelas vidare i [[samojediska språk]], som talas av några få tusen människor i den nordostligaste delen av Europa, och [[finsk-ugriska språk]], en betydligt större gren. Dit räknas framförallt [[finska]]n, [[ungerska]]n och [[estniska]]n, som är viktiga nationalspråk, och minoritetsspråken [[samiska]] i Norden och ett antal andra i Ryssland. I den europeiska delen av [[Turkiet]] är [[turkiska]]n, som tillhör de [[turkiska språk]]en, officiellt språk. Det talas även av minoriteter i grannländerna, särskilt i [[Bulgarien]]. Andra turkiska språk som [[gagauziska]]n och [[tatariska]]n är minoritetsspråk i olika delar av östra och sydöstra Europa. Det [[kalmuckiska]] språket, som talas vid Europas östra gräns nära [[Volga]], är det enda [[mongoliska språk]]et i Europa. [[Maltesiska]]n på [[Malta]] är det enda [[semitiska språk]] som används som officiellt språk i ett europeiskt land. [[Baskiska]]n, som talas i norra Spanien och sydvästra Frankrike, är ett [[isolatspråk]] som saknar kända släktingar. Dessutom talas i dag många olika språk från olika språkfamiljer av personer som invandrat till världsdelen under senare tid. Det vanligaste [[alfabet]]et i Europa är det [[latinska alfabetet]] som har vissa mindre variationer inom de olika länderna. Detta följs av det [[kyrilliska alfabetet]] (i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Bulgarien, Serbien, Montenegro och Makedonien) och det [[grekiska alfabetet]]. ===Etniska minoriteter=== Etniska minoriteter omfattas i Europa av större rättsligt skydd än i andra världsdelar.{{källa behövs}} De språkliga och [[etnicitet|etniska minoriteternas]] intressen skyddas av de båda [[konvention]]erna ''[[Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk]]'' och ''[[Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter]]''. Frågor om minoritetsspråk bevakas av [[Europeiska byrån för mindre använda språk]] (EBLUL) som verkar inom både EU och Europarådet. Organisationerna för norra Europas [[ursprungsbefolkning]]ar verkar i internationella sammanhang framförallt genom [[FN]]-organet [[FN:s permanenta forum för ursprungsfolk]] (UNFPII), vars arbete grundar sig på [[International Labour Organization|ILO:s]] ''[[Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk|konvention om ursprungsfolk och stamfolk]]''. Många andra organisationer för etniska och språkliga minoriteter är sammanslutna i [[Federal Union of European Nationalities]] (FUEN) som bildades [[1949]]. Nyare och mindre etablerad är den världsomspännande organisationen [[Unrepresented Nations and Peoples Organisation]] (UNPO). På grund av omfattande invandring från [[Mellanöstern]], [[Afrika]], [[Asien]] och [[Latinamerika]] har Europa stora och växande etniska minoriteter från dessa områden. I flera större europeiska städer är den ursprungliga europeiska befolkningen i minoritet, en utveckling som kommer att följa i många områden de närmaste decennierna.{{källa behövs}} ===Städer=== {{Huvudartikel|Europas storstäder}} Europas största städer med [[storstadsområde]]: {| class="wikitable" !Rank !Stad !Land !Stadskärna !Storstadsområde |- |1 |[[Moskva]] |[[Ryssland]] |10 425 075 |14 612 602 |- |2 |[[London]] |[[Storbritannien]] | 7 517 700 | 12 629 020 |- |3 |[[Istanbul]]<ref>Befolkningen i den europeiska delen, 30 % av Istanbuls befolkning bor i asiatiska Istanbul.</ref> |[[Turkiet]] |6 832 000 |8 575 000 |- |4 |[[S:t Petersburg]] |[[Ryssland]] | 4 580 620 | 4 830 552 |- |5 |[[Berlin]] |[[Tyskland]] | 3 388 477 | 4 300 000 |} Det finns fem [[megastad|megastäder]] i Europa, som vuxit till över 10 miljoner invånare. Dessa är [[London]]; [[Moskva]]; [[Rhein-Ruhr Regionen|Rhen-Ruhr]] (med bland annat [[Dortmund]], [[Köln]], [[Düsseldorf]] och [[Bonn]]); [[Paris]] och [[Istanbul]] (ligger delvis i Europa). Dessutom finns sex [[storstadsregion]]er som passerat fem miljoner invånare: [[Milano]]; [[Randstad]] (det vill säga [[Amsterdam]], [[Rotterdam]], [[Haag]] och [[Utrecht]] med flera); [[Madrid]]; [[Sankt Petersburg]]; [[Rom]] och [[Rhen-Main-området]] (med bland annat [[Frankfurt am Main]]). == Religion == [[Fil:Europe_religion_map_en.png|miniatyr|250px|De dominerande religionernas utbredning i Europa.]] {{Huvudartikel|Religion i Europa}} [[Kristendomen]] dominerar som Europas huvudreligion. Omkring 75 procent av invånarna beräknas vara kristna, främst [[romersk-katolska kyrkan|katoliker]], [[protestantism|protestanter]] och [[östligt ortodoxa|ortodoxa]]. Andra stora religioner i världsdelen är [[islam]] med ungefär 7 procent av befolkningen (främst folkgrupper i Sydosteuropa samt invandrare från [[muslim]]ska länder), samt [[judendom]]en. Dessutom finns andra religioner företrädda bland invandrare från andra världsdelar, som [[sikhism]], [[hinduism]], [[buddhism]] och traditionella östasiatiska läror. Europa är den världsdel som har den lägsta andelen [[bahá'í|bahá'í-troende]].<ref>Adherents.com (2008: http://www.adherents.com/largecom/index.html</ref> Europa är en av världens mest [[sekularisering|sekulariserade]] regioner. Omkring 18 procent av européerna räknas som icke-troende, särskilt i norr, i nordväst och i flera av de östeuropeiska länderna. Europas politiska system är nuförtiden nästan helt [[sekularisering|sekulariserade]]. Bland Europas stater är det ett antal som anger officiell religion och/eller har kvar systemet med statskyrkor. [[Liechtenstein]], [[Malta]], [[Monaco]], [[San Marino]] och [[Vatikanstaten]] är i denna mening katolska. [[Grekland]] är ortodoxt, medan [[Danmark]], [[Norge]] och [[Island]] är protestantiska. I [[England]] (del av [[Storbritannien]]) är den [[anglikanska kyrkan]] officiell och i [[Finland]] är både den lutherska och den ortodoxa kyrkan officiella. Vissa av [[Schweiz kantoner]] är officiellt katolska, andra officiellt protestantiska. [[Frankrike]], [[Portugal]], [[Turkiet]], [[Rumänien]] och [[Azerbajdzjan]] är officiellt sekulära.<ref name="Landguiden">[http://www.landguiden.se/ Landguiden] (Utrikespolitiska Institutet)</ref> Under arbetet med [[Europeiska unionen|EU:s]] [[Europeiska konstitutionen|konstitution]] inom [[Europeiska konventet|konventet för Europas framtid]] drevs krav från framträdande krafter, att skriva in kristendomen som gemensam europeisk [[värdegrund]], men förslaget kom inte med i den då slutliga versionen [[2004]]<ref>[http://europa.eu/roadtoconstitution/index_sv.htm EU: Mot en konstitution för Europa]</ref>. I minst lika hög grad som kristendomen, har arvet efter [[antiken]]s och [[hellenism]]ens [[Antikens Grekland|Grekland]] och [[Romerska riket|Rom]], särskilt under [[renässansen]] på [[1400-talet]] och [[1500-talet]] samt [[upplysningen]] från det sena [[1600-talet]] till det tidiga [[1800-talet]], haft avgörande inflytande på vad som i dag är bärande europeiska värderingar: [[demokrati]], [[rättssäkerhet]] med grund i [[romersk rätt]], [[människovärde|alla människors lika värde]], utvecklingen av [[De mänskliga rättigheterna|mänskliga rättigheter]] med mera. År [[391]] avskaffades [[religionsfrihet]]en av [[kejsare]]n [[Theodosius I]] under inflytande av [[biskop]]en och [[kyrkofader]]n [[Ambrosius]]. Ingenstans har den sedan återinförts på kyrkans initiativ. [[1493]] [[välsignelse|välsignade]] [[påve]]n [[Alexander VI]] [[Spanien]]s och [[Portugal]]s [[kolonialism|kolonisering]] av [[Amerika]] i [[bulla]]n ''[[Inter Caetera]]''. Andra religioner som haft stort kulturellt inflytande i Europa är islam och judendomen, inte minst inom [[arkitektur]], [[vetenskap]] och [[handel]]. Islam genom [[kalifatet i Cordoba]] på [[Iberiska halvön]] från [[700-talet]] till [[1200-talet]] och [[Osmanska riket]] på [[Balkan]] från [[1300-talet]] till 1800-talet, samt genom [[korsfararstaterna]] i [[Mellanöstern]] från [[1000-talet]] till 1300-talet. Judendomen genom [[diaspora]]n från [[Jerusalem]]s fall år [[70]] e.Kr. För utvecklingen av den tidiga [[penninghushållning]]en från [[1300-talet]] till [[reformationen]], var judisk invandring betydelsefull, på grund av det kristna förbudet mot att ta [[ränta]] (''[[Femte Mosebok|5:e Mos.]] 23:19''). Detta har också varit ett av skälen till [[antisemitism|judeförföljelserna]] och de många [[pogrom]]erna. Det österländska inflytandet, från det [[mongoler|mongoliska]] [[khanat]]et [[Gyllene horden]] i [[Ryssland]] från 1200-talet till 1400-talet, har inte tillnärmelsevis haft liknande betydelse. Trots den religiösa [[tolerans]]en hos ledarskiktet, som sedermera omvändes till islam, har historieskrivningen framförallt handlat om erövringståg och främmande härskare.<ref name="Nationalencyklopedin">[http://www.ne.se/ Nationalencyklopedin]</ref><ref>[[Pierre Vidal-Naquet]] (red): "Atlas över mänsklighetens historia", översättning Brita Ahlborg & Line Ahrland, Stockholm 1991, ISBN 91-34-51102-4</ref><ref>[[Sverker Sörlin]]: "Europas idéhistoria 1492-1918. Världens ordning", Stockholm 2004, ISBN 91-27-05491-8</ref><ref>[[Sverker Sörlin]]: "Europas idéhistoria 1492-1918. Mörkret i människan", Stockholm 2004, ISBN 91-27-09676-9</ref> == Kultur == [[Fil:Mona Lisa.jpeg|vänster|80px|miniatyr|''[[Mona Lisa]]'' av [[Leonardo da Vinci]] hänger på [[Louvren]].]] [[Fil:GustaveDore She was astonished to see how her grandmother looked.jpg|höger|150px|miniatyr|[[Gustave Doré]]s illustration till ''[[Rödluvan]]'', en av [[bröderna Grimm]]s nedtecknade [[folksaga|folksagor]].]] [[Fil:Potemkinmarch.jpg|höger|150px|miniatyr|Stillbild från filmen ''[[Pansarkryssaren Potemkin]]'' av [[Sergej Eisenstein]].]] [[Fil:First Folio.jpg|vänster|80px|miniatyr|[[William Shakespeare]] på titelbladet till förstautgåvan av hans pjäser 1623.]] [[Fil:3c11094u.jpg|höger|150px|miniatyr|Popbandet [[The Beatles]] 1964.]] [[Fil:Beethoven.jpg|vänster|80px|miniatyr|[[Ludwig van Beethoven]] som bland annat komponerat ''[[Europahymnen]]''.]] [[Fil:Sanctuary - Berlin Wall.JPG|höger|150px|miniatyr|[[Graffiti]] på [[East Side Gallery]], en sparad bit av [[Berlinmuren]].]] Ett framträdande drag i Europas [[kulturhistoria]] har varit hur dess nyskapande centrum flyttats från den ena staden till den andra. Ett av de allra mest betydelsefulla centra någonsin var [[Italien|Norditaliens]] [[stadsstat]]er där [[renässansen]] föddes under [[1400-talet]]. Inom [[målarkonst]]en har [[Leonardo da Vinci]] och [[Michelangelo Buonarroti]] blivit de för eftervärlden mest representativa namnen för denna [[epok]]. Den [[elisabetansk teater|elisabetanska teatern]] i [[London]] under andra halvan av [[1500-talet]] och första halvan av [[1600-talet]], hade under sin tid begränsat internationellt inflytande jämfört med den rådande [[klassicism]]en. Sedan [[William Shakespeare]]s [[dramatik]] återuppväcktes under [[romantik]]en, har denna [[epok]]s uttolkning utgjort [[norm]]en för hur pjäserna "skall" spelas. Av klassicistiska [[dramatiker]] är [[Molière]], som förenade klassicismens ideal med [[commedia dell'arte]]s figurgalleri och stilgrepp, den mest spelade. Under romantiken växte de [[Tysk-romerska riket|tyska staterna]] fram som Europas kulturella nav. Den mest spridda nedteckningen av europeiska [[folksaga|folksagor]] publicerades av [[bröderna Grimm]] [[1812]]-[[1815]]. Förståelsen av dessa vidgades och fördjupades hundra år senare med spridningen av [[Carl Gustav Jung]]s [[analytisk psykologi|analytiska psykologi]], med begrepp som det [[kollektiva omedvetna|kollektiva undermedvetna]] och [[arketyp]]er. Begreppet [[moralpanik]] myntades först [[1972]] av [[Stanley Cohen]], men den första internationella moralpaniken orsakades redan [[1774]] av [[Johann Wolfgang von Goethe]]s [[brevroman]] ''[[Den unge Werthers lidanden]]'' och den så kallade [[Werther-effekt]]en. [[Dante Alighieri]] var under början av [[1300-talet]] pionjär inom att skriva [[litteratur]] på [[folkspråk]]. När [[Johannes Gutenberg]] (från europeisk horisont) [[uppfinning|uppfann]] [[boktryckarkonst]]en på [[1440-talet]], skapades förutsättningen för spridning av [[bok|böcker]] i vidare kretsar. [[1700-talet]]s alltmer självmedvetna [[Storbritannien|brittiska]] [[borgare|borgarklass]] bildade underlag för den nya [[skönlitteratur|skönlitterära]] [[genre]]n [[roman]]en. Då [[läskunnighet]]en började bli mer allmän vid mitten av [[1800-talet]] kunde romankonsten växa till ledande [[kulturbärare]]. Runt [[sekelskifte]]t [[1800|1700/1800]] blev [[Wien]] [[klassisk musik|musikaliskt]] centrum med [[wienklassicism]]en, för eftervärlden företrädd av [[kompositör]]er som [[Wolfgang Amadeus Mozart]] och [[Ludwig van Beethoven]]. Med ursprung i [[wienervals]]en fortsatte Wien under [[1800-talet]] som [[operett]]ens huvudstad. Från [[tredje republiken]]s införande [[1870]] och efter [[Pariskommunen]] [[1871]] etablerade [[Impressionism (måleri)|impressionisterna]] [[Paris]] som ett kreativt centrum, vilket i stort sett varade ända fram till [[Nazityskland]]s ockupation [[1940]]. Det modernistiska genombrottet inom konsten har kanske främst kommit att personifieras av [[Pablo Picasso]]. Andra viktiga centra för [[modernism]]ens och [[avantgardism]]ens olika riktningar var dels [[Berlin]] efter [[Tyska novemberrevolutionen|novemberrevolutionen]] [[1918]] och under den bräckliga [[Weimarrepubliken]] från [[1919]] fram till [[nazism|nazisternas]] maktövertagande [[1933]]; samt [[Moskva]] efter [[ryska revolutionen]] [[1917]] och fram till [[Josef Stalin]]s definitiva maktövertagande [[1929]], mycket av detta nådde inte väst förrän under [[Ryskt töväder|tövädret]] efter Stalins död. Efter [[andra världskriget]] har inga lika självklara centra återuppstått. ===Evenemang och institutioner=== Traditionen med internationella [[festival|kulturfestivaler]] föddes under andra halvan av 1800-talet i [[industrialism]]ens och [[nationalism]]ens kölvatten. I den [[kulturhistoria|kulturhistoriska]] [[essä]]boken ''Industrialismens scen'' skildrar [[teatervetenskap|teatervetaren]] [[Ingvar Holm]] 1800-talets framväxande europeiska offentlighet.<ref>[[Ingvar Holm]]: "Industrialismens scen", Lund 1979, ISBN 91-20-06030-0</ref> Med underrubriken "''Ur revolutionernas och varumässornas teaterhistoria''" avsåg han att karaktärisera den epok då Europa fick en internationell kulturell scen. Karaktäristiken var i själva verket en [[travesti]] på [[August Strindberg]]s "''Skildringar från attentatens och jubelfesternas tidevarv''", i sin tur underrubrik till [[Det nya riket]] från [[1882]]. Utvecklingens stora startpunkt var [[Londonutställningen 1851|världsutställningen i Londons]] [[Kristallpalatset|Crystal Palace]] [[1851]]. En av höjdpunkterna på denna klang- och jubel-[[estetik]] var uruppförandet av [[Giuseppe Verdi]]s [[opera]] ''[[Aida]]'' vid [[Suezkanalen]]s invigning [[1871]]. Från tiden efter [[andra världskriget]] härrör en lång rad internationella kulturevenemang, som startades i syfte att öka det europeiska utbytet och som bidragit till att bygga upp en europeisk identitet. [[Europeiska Radio- och TV-unionen]] (EBU) är mest känd för [[Eurovision Song Contest]], men är också en viktig förutsättning för [[Television|TV]]- och [[radio]]festivalerna [[Prix Italia]] och [[Prix Europa]]. Det mest prestigefyllda TV-priset är [[Guldrosen]] (tidigare känt som ''Montreuxfestivalen'') som numera delas ut i [[Luzern]]. [[European Film Awards]] har delats ut sedan [[1988]], delvis som en motvikt till den dominerande amerikanska [[film]]industrin. De mest anrika [[filmfestival]]erna är de i [[Filmfestivalen i Cannes|Cannes]] och [[Filmfestivalen i Berlin|Berlin]] samt den i [[Filmfestivalen i Venedig|Venedig]], som organisatoriskt hör ihop med [[Venedigbiennalen]], grundad redan [[1895]]. Även [[Bayreuthfestspelen]], tillägnade [[Richard Wagner]]s operor, är av äldre datum, grundade [[1876]], men nystartade [[1951]] efter ett längre uppehåll. [[Glyndebourne|Operafestivalen i Glyndebourne]] hölls första gången [[1934]]. Bland de främsta [[operahus]]en är [[Teatro alla Scala|La Scala]] i [[Milano]] och [[Royal Opera House|Covent Garden]] i London. Framträdande [[Balett (ensemble)|kompanier]] för klassisk [[balett]] är [[Bolsjojbaletten]] i Moskva och [[Royal Ballet]] i London. Betydande kompanier inom [[modern dans]] är [[Cullbergbaletten]] i [[Stockholm]], [[Tanztheater Pina Bausch]] i [[Wuppertal]] och [[Nederlands Dans Theater]] i [[Haag]]. Till de mest ansedda [[symfoniorkester|symfonirokestrarna]] räknas [[Berlinerfilharmonikerna]], [[Wienerfilharmonikerna]] och [[London Symphony Orchestra]]. [[Westdeutscher Rundfunk]]s [[inspelningsstudio|studio]] i [[Köln]] var under [[1950-talet|1950]]- och [[1960-talet|1960-talen]] ett centrum för [[elektroakustisk musik]], en smal genre med stort inflytande på andra uttryck som [[filmmusik]] och [[popmusik]]. Utan jämförelse störst enskild betydelse för populärmusikens utveckling har [[The Beatles]] haft. [[Rockband]] som [[The Rolling Stones]] och [[Pink Floyd]] förstorade formatet att passa bäst på stora [[arenarock|arenor]]. [[Live Aid]] på [[Wembley Stadium]] [[1985]] är en av de största [[Konsert (framförande)|konserterna]] någonsin. De två största [[rockmusik|rockfestivalerna]] är [[Roskildefestivalen]] på [[Själland]] och [[Glastonburyfestivalen]] i [[sydvästra England]]. Viktiga [[jazz]]festivaler är [[North Sea Jazz Festival]] i [[Rotterdam]] och [[Pori Jazz]] i [[Björneborg|Pori/Björneborg]]. Jämte Venedigbiennalen är konstmässan [[Documenta]] i [[Kassel]], som grundades [[1955]], ett av de stora konstevenemangen. Till de främsta [[konstmuseum|konstmuseerna]] för klassisk [[konst]] hör [[Louvren]] i Paris, [[National Gallery]] i London, [[Uffizierna]] i [[Florens]], [[Eremitaget]] i [[Sankt Petersburg]] och [[Pradomuseet]] i [[Madrid]]. När det gäller [[modern konst]] kan [[Louisiana]] utanför [[Köpenhamn]], [[Tate Gallery|Tate Modern]] i London, [[Centre Pompidou]] (''Beaubourg'') i Paris och [[Guggenheim Museum (Bilbao)|Guggenheimmuseet]] i [[Bilbao]] nämnas. [[Bildbyrå]]n [[Magnum (bildbyrå)|Magnum]] som startades [[1947]] i Paris har varit ledande inom [[dokumentärfotografi]] och [[bildjournalistik]]. Det internationella [[Hasselbladspriset]] har delats ut sedan [[1980]] för "framstående [[fotografi]]sk gärning". [[Bokmässan i Frankfurt]] är en av världens största. [[Nobelpriset i litteratur]] har till stora delar varit en europeisk angelägenhet. Sedan det började delas ut [[1901]] har det (t.o.m. [[2008]]) bara delats ut 27 gånger till utomeuropeiska författare, av dessa är det endast sju som inte skrivit på [[världsspråk]] av europeiskt ursprung. [[Fringefestivalen, Edinburgh|Edinburgh Fringe Festival]] och [[Avignonfestivalen]] är mest kända för [[teater]]. En annan av de mest infytelserika teatermönstringarna är [[Berliner Theatertreffen]]. Teaterdistriktet i Londons [[West End]] är ledande inom [[musikal]]. Till [[1900-talet]]s och [[2000-talet (decennium)|2000-talets]] ledande [[dramatik|dramatiska]] teatrar hör [[Konstnärliga teatern]] i Moskva, [[Royal Shakespeare Company]] i London och [[Stratford-upon-Avon]], [[Royal Court Theatre]] i London, [[Théâtre du Soleil]] i Paris, [[Piccolo Teatro]] i [[Milano]], [[Berliner Ensemble]], [[Schaubühne am Lehniner Platz]] och [[Volksbühne]] i Berlin. Inom [[Lista över nycirkusar|nycirkus]] har gruppen [[Archaos]] från [[Marseille]] varit pionjär. De viktigaste [[design]]mässorna är [[Internationella Bilsalongen i Genève]] samt [[modevecka|modeveckorna]] i Paris, London och Milano. Hundratals byggnader i Europa är upptagna på [[UNESCO]]:s [[Lista över världsarv i Europa|världsarvslista]]. Ett axplock av [[arkitektur|arkitektoniska]] höjdpunkter är: ''[[Akropolis]]'' i [[Aten]] ([[Klassiska Grekland|grekisk antik]]), ''[[Pantheon]]'' i [[Rom]] ([[Romerska kejsardömet|romersk antik]]), ''[[Hagia Sofia]]'' i [[Istanbul]] ([[Bysantinsk arkitektur|Bysans]]), ''[[Alhambra]]'' i [[Granada]] ([[Islamisk arkitektur|västlig islam]]), ''[[Katedralen i Reims]]'' ([[Gotisk arkitektur|gotik]]), ''[[Vasilijkatedralen]]'' i Moskva ([[Rysk-ortodoxa kyrkan|rysk-ortodox]]), ''[[Slottet i Versailles]]'' utanför Paris ([[Barockens arkitektur|barock]]), ''[[Sagrada Família]]'' i [[Barcelona]] ([[jugend]]) och [[Berlins modernistiska bostadsområden]] från [[1913]]-[[1934]] ([[funktionalism]]). Exempel på anslående och ryktbar modernistisk och [[postmodernistisk arkitektur]] från 1950-talet och framåt är, förutom de redan nämnda Beaubourg och Guggenheimmuseet; ''[[Notre Dame du Haut]]'' i [[Haute-Saône]], ''[[Finlandiahuset]]'' i [[Helsingfors]], ''[[Hundertwasserhaus]]'' i Wien, ''le [[Grande Arche]]'' - uppförd [[1989]] till 200-årsminnet av [[franska revolutionen]] - i Paris-stadsdelen [[la Défense]], ''[[Puente del Alamillo]]'' i [[Sevilla]], ''[[Den Sorte Diamant]]'' i Köpenhamn, ''[[Kunsthaus Graz]]'' i [[Graz]] och ''[[30 St Mary Axe]]'' i London. Berliner Theatertreffen och Filmfestivalen i Berlin är två delar av [[Berliner Festspiele]], en av de största och mest anrika av Europas många [[stadsfestival]]er. [[1985]] blev Aten Europas första [[Europas kulturhuvudstäder|kulturhuvudstad]]. <center><gallery> Fil:Pantheon oculus.jpg|''[[Pantheon]]'' i Rom. Fil:Sagrada-familia2.jpg|''[[Sagrada Família]]'' i Barcelona. Fil:Grande Arche de la Defense Paris.JPG|''Le [[Grande Arche]]'' i Paris. Fil:Kunsthaus-Graz-Nacht-Medienfassade.jpg|''[[Kunsthaus Graz]]''. </gallery></center> ==Media== En tröghetsfaktor i den europeiska [[Integration (samhälle)|integrationsprocessen]] är att det inte finns någon gemensam offentlig arena för kultur- och samhälls[[debatt]]. Via bl.a.[[kommunikationssatellit]]er och [[Internet]] deltar dock nationella media även i en [[Internationalisering|internationaliserad]] [[opinionsbildning]] idag. ===Press=== [[1990]] gjordes ett försök att skapa en gemensam europeisk offentlighet med den veckoutgivna tidningen [[The European]]. Efter ett halvår nådde den en upplaga på 340.000 ex, men därefter sjönk upplagan och utgivningen upphörde [[1998]]. Flera nationella [[dagstidning]]ar trycks även i internationella utgåvor: brittiska [[Financial Times]] och [[The Guardian]]; franska [[Le Monde]]; spanska [[El País]] och italienska [[Corriere della Sera]]. Ytterligare andra stora nationella tidningar har internationell spridning: [[The Times]], [[The Independent]] och [[The Daily Telegraph]] från Storbritannien; [[Frankfurter Allgemeine Zeitung|Frankfurter Allgemeine]] och [[Die Welt]] från Tyskland; [[Le Figaro]] från Frankrike, [[La Repubblica]] från Italien och [[Komsomolskaja Pravda]] och [[Izvestija]] från Ryssland. [[MTG|Modern Times Group]] (MTG) ger ut gratistidningen [[Metro (tidning)|Metro]] i över femtio europeiska [[edition]]er i femton länder. De första dagstidningarna började ges ut i Tyskland och Frankrike vid mitten av [[1600-talet]]. Den moderna dagspressen har sitt ursprung i mitten av [[1800-talet]] och hänger samman med [[urbanisering]]en, [[industrialisering]]en, den ökade [[läskunnighet]]en och [[demokratisering|demokratirörelserna]]. Bland de äldsta dagstidningarna som fortfarande ges ut är The Times som grundades [[1788]]. Den har också en av de största upplagorna (600.000 ex [[2008]])<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Times&oldid=268866148 ''The Times''] på engelskspråkiga Wikipedia</ref> efter Komsomolskaja Pravda (från 700.000 ex).<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Komsomolskaya_Pravda&oldid=252813807 ''Komsomolskaya Pravda''] på engelskspråkiga Wikipedia</ref> Jämfört med de kvalificerade [[morgontidning]]arna har den sensationsinriktade [[kvällstidning|tabloidpressen]] avsevärt större upplagor. Störst är tyska [[Bild (tidning)|Bild]] som ges ut av [[Axel Springer AG|Springer-koncernen]] (3,3 milj ex)<ref>[http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Bild_(Zeitung)&oldid=56107494 ''Bild (Zeitung)''] på tyskspråkiga Wikipedia</ref>, följd av brittiska [[The Sun]] som ägs av [[Rupert Murdoch]]s [[News Corporation]] (3,1 milj ex 2008)<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Sun&oldid=268749561 ''The Sun''] på engelskspråkiga Wikipedia</ref>. Under Sovjettiden hade [[Sovjetunionens kommunistiska parti|kommunistpartiets]] [[Pravda]] och [[Komsomol|ungdomsförbundets]] Komsomolskaja Pravda upplagor på 10 milj ex och däröver, men antalet läsare sjönk drastiskt efter [[Sovjetunionen]]s upplösning 1991. Under [[Vladimir Putin]]s tid som [[Rysslands president]] har medias frihet begränsats på nytt. Varannanveckorstidningen [[Novaja Gazeta]] som kommit ut sedan [[1993]] har bevarat sitt oberoende. Tidningen har en upplaga på 170.000 ex<ref>[http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Novaya_Gazeta&oldid=267595522 ''Novaya Gazeta''] på engelskspråkiga Wikipedia</ref> och publicerar även engelskt material på [[World Wide Web|webben]]. Andelen [[hushåll]] med daglig tidning är högst i [[Norden]] och lägst i [[Sydeuropa]]. När det gäller [[Television|TV]]-konsumtion är förhållandet det motsatta. En orsak är att tidningarna inte har hemutdelning i södra Europa. I Italien finns en skarp kontrast mellan den kvalificerade [[journalistik]]en i dagstidningarna och den lätta underhållningen i TV. I Tyskland har tidningsutgivningen varit [[Regionala nyheter|regionaliserad]] beroende på att [[andra världskriget]]s [[segrarmakterna|segrarmakter]] delade ut regionala licenser till utgivarna. Även i Italien har tidningsutgivningen haft regional prägel och i Frankrike är de regionala tidningarna större än rikstidningarna. Gemensamt för Europas medielandskap är att [[ägarkoncentration]]en har ökat de senaste decennierna och många tidningar och andra medier har samlats i allt mer internationaliserade [[koncern]]er. Så ägs t.ex.brittiska The Indenpendent av spanska El País och italienska La Repubblica tillsammans med [[Trinity Mirror]]. Familjen [[Agnelli]] äger de båda italienska tidningarna [[La Stampa]] och Corriere della Sera och den senare är i sin tur delägare i spanska [[El Mundo]]. The Times ingår i Rupert Murdochs imperium och Die Welt i Springer-koncernen. Vid sidan av ledande dagstidningarna finns ett antal veckoutgivna [[nyhetsmagasin]] och söndagstidningar som är inflytelserika och har internationell spridning: [[The Observer]], [[The Sunday Times]], [[The Economist]] och [[The Spectator]] från Storbrittannien; [[Der Spiegel]] och [[Die Zeit]] från Tyskland och [[Le Nouvel Observateur]] och [[L'Express]] från Frankrike. Mycket [[utrikeskorrespondent|utrikes material]] i dagspressen är inte [[redaktion]]ellt utan köps från internationella [[nyhetsbyrå]]er. De största är [[Reuters]], [[London]]; [[Deutsche Presse-Agentur|dpa]] (Deutsche Presse-Agentur), [[Hamburg]]; [[Agence France-Presse|AFP]] (L'Agence France-Presse), [[Paris]] och [[Itar-Tass|ITAR-TASS]] och [[Interfax]], [[Moskva]]. [[Inter Press Service]] (IPS) med huvudkontor i [[Rom]] och [[Buenos Aires]] förmedlar nyheter på över tio [[språk]]. ===Radio=== [[1922]] startade [[radio]]sändningar i Storbritannien. [[1927]] fick [[BBC]] (''British Broadcasting Company'') [[ensamrätt]] på radioutsändningar. BBC byggdes upp som en [[offentligrättslig]], [[självständig]] och [[allmännyttig]] organisation med [[TV-avgift|licensfinansierad]] verksamhet som bygger på ett avtal med [[stat]]en - vilket kom att bli modellen för ''[[public service]]'' i flertalet europeiska länder. Redan under radions första decennium startade flera länder [[kortvåg]]ssändningar på främmande språk. Under andra världskriget var [[propaganda]]n ett framträdande inslag; både från å ena sidan [[Nazi-Tyskland]] och å andra sidan Sovjetunionen och övriga [[De allierade i andra världskriget|allierade]]. Även under [[kalla kriget]] lades betydande resurser på propaganda. [[1949]] startade [[CIA]] [[Radio Free Europe]] som ett svar på [[Berlinblockaden]] för att nå ut till befolkningen bakom [[järnridån]], efter Sovjetunionens upplösning 1991 har man istället bl.a. riktat sig mot [[Mellanöstern]]. (Radio Free Europe skall inte förväxlas med ''[[Sender Freies Berlin]]'' som var public service-bolaget i Västberlin.) Under krigsåren växte BBC:s anseende för sin sakliga och oberoende nyhetsrapportering. Fortfarande har de flesta nationella radiobolag utlandssändningar över kortvåg; på det egna språket som service till utlandsboende samt oftast på ett eller flera främmande språk. [[Radio Vaticana]] startades [[1931]] och sänder idag på 37 språk. Det lilla [[furstendöme]]t Luxemburg valde en annan väg än flertalet europeiska länder för sin nationella radio och överlät rättigheterna till ett [[kommersiell]]t bolag. [[1951]]-[[1992]] sände [[Radio Luxembourg]] internationellt över [[mellanvåg]]. När andra nationella radiobolag var restriktiva med den nya [[popmusik]]en fick Radio Luxembourg ett [[Kultstatus|kultartat]] genomslag hos den yngre publiken. Tillsammans med [[piratradio]]stationer öppnade detta vägen dels för ungdomskanaler och musikkanaler inom public service, dels för en [[avreglering]] av [[sändningstillstånd]]en. Bolaget bakom Radio Luxembourg, numer [[RTL Group|CLT-UFA]], delägt av den tyska mediekoncernen [[Bertelsmann]], är idag Europas största kommersiella radio- och TV-bolag med kanaler i många länder. [[NRJ]] (''Nouvelle Radio Jeunesse'') som startade i liten skala i Frankrike [[1981]] är idag ett nätverk med över 300 stationer runtom i Europa. ===TV=== BBC började sända TV redan [[1936]]. Efter uppehåll under kriget kom sändningarna igång på nytt [[1946]]. [[1954]] kunde nätverket [[ITV]] (''Independent Television'') börja med [[reklam]]finansierade regionala sändningar. [[1962]] tilläts nationell reklam-TV. I Frankrike, Spanien och Italien är de nationella public service-kanalerna både licens- och reklamfinansierade. I Frankrike och Italien är den statliga inblandningen i public service traditionellt större än i övriga [[Västeuropa]]. I Italien blir situationen extra speciell då [[Silvio Berlusconi]] ([[Italiens premiärminister|premiärminister]] [[1994]]-[[1995]], [[2001]]-[[2006]] och från 2008) även äger de tre största kommersiella kanalerna. [[British Sky Broadcasting|BSkyB]] var [[1981]] Västeuropas första [[satellit-TV]]-kanal, som fram till [[1988]] hade ambitionen att vara en paneuropeisk TV-aktör. [[1983]] började satellit-TV-sändningar med [[Eutelsat 1F1|Eutelsat]], tillgängliga via [[kabel-TV]]-nät eller [[Parabolantenn|parabol]], som förutom Sky hade musikkanalen [[Music Box (TV-kanal)|Music Box]] och underhållningskanalen [[Super Channel]] i utbudet. [[1993]] bildade 19 europeiska public service-bolag [[SOCEMIE]] som står bakom den paneuropeiska nyhetskanalen [[Euronews]]. Den dominerande internationella europeiska nyhetskanalen är [[BBC World News]]. Public service-bolaget [[Deutsche Welle]] som är del i tyska [[ARD (Tyskland)|ARD]] sänder sedan 1993 dagligen på [[tyska]], [[engelska]] och [[spanska]]. ARD är även inblandat i kulturkanalerna [[3sat|3 Sat]] och [[Arte]]. [[Canal+|Canal Plus]] startade [[1984]] i Frankrike som Europas första [[betal-TV]]-kanal. Efter flera ombildningar och samgåenden är Canal+ idag störst i Europa på betal-TV med utbud inom [[film]] och [[sport]]. Idag finns kanaler från de flesta nationella TV-bolag tillsammans med ett stort antal kommersiella kanaler tillgängliga över satellit. [[2003]] fanns 85 engelskspråkiga kanaler, 50 [[franska|franskspråkiga]] och 45 tyskspråkiga. ===www=== Idag finns material från de flesta medieaktörer fritt tillgängligt på [[Internet]]. Många tillhandahåller material både på sitt eget språk och på engelska. Fler och fler gör även sina arkiv tillgängliga över nätet. ::<p style="font-size:85%;">''Källor<ref name="Nationalencyklopedin"></ref><ref name="Encyclopædia Britannica">[[Encyclopædia Britannica]] [http://www.eb.com/ på nätet]</ref><ref>[[Stig Hadenius]] & [[Lennart Weibull]]: ''Massmedier'', Stockholm 2000, ISBN 91-0-057283-7 (senare upplagor finns)</ref><ref>[[Hans-Erik Hallin]] & [[Jörgen Hallström]]: ''Mediekunskap och Mediekommunikation'', Stockholm 2003, ISBN 91-622-5753-6</ref>'' ==Politik== {{Huvudartikel|Politik i Europa}} === Europeiska politiska organisationer === Den mest betydelsefulla politiska organisationen i Europa är den [[Europeiska Unionen]], som förkortas EU. EU har en egen konstitution, garanterad budget, ett parlament med folkvalda delegater, ett ministerråd med en ordförande och en utrikesminister. EU omfattar 27 Europeiska stater, och förväntas införliva flera andra under de kommande årtiondena. De flesta nya lagar som fattas inom EUs medlemsstater kommer till efter direktiv från EU, vars lagstiftning delvis står över de enskilda staternas. EU driver nästan all utrikes och handelspolitik från medlemsstaterna mot omvärlden. EUs föregångare var [[Europeiska kol- och stålgemenskapen]], som grundades 1951 av [[Belgien]], [[Nederländerna]], [[Luxemburg]], [[Tyskland]], [[Italien]] och [[Frankrike]]. Tillsammans med [[Europeiska atomenergigemenskapen]] (Euratom) och [[Europeiska ekonomiska gemenskapen]] 1957 blev dessa de ”Europeiska gemenskaperna”, oftast kallat ”Europeiska gemenskapen”. Med [[Maastrichtfördraget]] 1991 bildades Europeiska unionen, som innefattar de tidigare samarbetena. EU beskrivs av statvetare som ett mellanting mellan en mellanstatlig organisation och en större stat. [[Europarådet]] grundades [[1949]] av tio stater. När den nya staten Montenegros inträdesansökan är behandlad, får organisationen 47 medlemsländer. Därmed är det endast Vatikanstaten och Vitryssland plus det mindre Europa-orienterade Kazakstan som står utanför. En annan betydande organisation är [[OSSE|Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa]] (OSSE), som grundades 1975 som en blocköverskridande instans under namnet Europeiska säkerhetskonferensen (ESK), och som förutom de europeiska länderna även innefattar [[USA]] och [[Kanada]]. Större delen av de länder som tillhörde [[EFTA]], som grundades på 1950-talet, har senare blivit medlemmar av EU. Efter dess senaste utvidgning 2007 har EU 27 medlemsländer. Ett antal ytterligare länder förhandlar om medlemskap. Utöver EU och EFTA finns ytterligare två [[Europeiska frihandelsområden]] - [[Centraleuropeiska frihandelsavtalet|CEFTA]] (''Centraleuropeiska frihandelsavtalet'') som tappat medlemmarna Rumänien och Bulgarien samt [[Baltiska frihandelsområdet|BAFTA]] (''Baltiska frihandelsområdet'') som upplöstes vid baltstaternas EU-inträde [[2004]]. === Stater och viktiga organisationer === * Samtliga stater i Europa, förutom Vitryssland och Vatikanstaten er medlemmar i [[Europarådet]]. * 32 stater är [[republik]]er, medan 12 är [[monarki]]er. * 29 av dagens 44 stater var [[självständig]]a år 1990 medan 15 inte var det. * 27 stater är medlemmar av [[EU]]. * 25 stater är anslutna till [[Schengensamarbetet]]. * 23 stater är medlemmar i [[NATO]]. * 19 stater använder [[euro]] som valuta. * 10 stater är medlemmar av EU, Schengensamarbetet och Europarådet samtidigt som euro är deras [[valuta|myntenhet]]. * 4 stater — Schweiz och de tre [[mikrostat]]erna Andorra, Monaco och San Marino — har specialavtal med EU. * 4 stater är [[EFTA]]-medlemmar. ===Regionala organisationer=== [[Maastrichtfördraget]]s [[subsidiaritet]]sprincip är bland annat inspirerad av och tar sig uttryck i ett lapptäcke av regionala samarbeten på olika nivåer. Med ett begrepp myntat [[1968]] av den schweiziske [[essäist]]en och [[filosof]]en [[Denis de Rougemont]] ([[1906]]-[[1985]]) talar man om ''Regionernas Europa''<ref>Denis de Rougemont: "Vers une fédération des régions" i "Naissance de l'Europe des Régions", Bulletin du Centre Européen de la Culture, no 2 årg 12, Genève 1968</ref>. ====Mellanstatliga samarbeten==== Vid sidan av de stora paneuropeiska samarbetena finns flera regionala [[mellanstatlighet|mellanstatliga]] samarbeten: [[Nordiska rådet]] och [[Nordiska ministerrådet]]; [[Baltiska rådet]]; [[Benelux]]; [[Centraleuropeiska initiativet]] (CEI); [[Visegradgruppen]] och [[British-Irish Council]]. [[Arktiska rådet]], [[Black Sea Economic Cooperation]] (BSEC), [[GUAM Organization for Democracy and Economic Development|GUAM]] och [[Medelhavsunionen]] är samarbeten mellan stater i Europa och angränsande regioner. ====Samarbeten på flera nivåer==== [[Östersjösamarbetet]], [[Barentsregionen|Barentssamarbetet]], [[Alp-Adria|Alp-Adria-samarbetet]] och [[Rådet för kommuner och regioner i Europa]] (CEMR) består av samarbeten på olika administrativa nivåer. ====Samarbeten på regionnivå==== För samarbeten mellan regionala administrationer (exempelvis ''[[län]]'') finns [[Europarådets kommunalkongress]] (CLRAE) inom Europarådet. Inom EU finns [[Regionkommittén]] samt [[Regionala lagstiftande församlingar]] (CALRE). De så kallade [[Euregion]]erna är sammanslutna i [[Europeiska gränsregionförbundet]] (AEBR). Ett fristående nätverk är [[Assembly of European Regions]] (AER). [[Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe]] (CPMR) består av sex kommissioner för regionala administrationer: [[Östersjökommissionen]], [[Nordsjökommissionen]], [[Islands Commission]], [[Atlantic Arc Commission]], [[Intermediterranean Commission]] och [[Balkan and Black Sea Regional Commission]]. ====Samarbeten på lokal nivå==== För samarbete mellan lokala administrationer finns [[Eurocities]] samt [[Vänort]]srörelsen, som är manifesterad i flera olika sammanslutningar. == Politisk indelning == === Stater === [[Fil:Europe countries map de.png|miniatyr|Politisk karta över Europa]] [[Fil:European_political_map_(chopped).png|miniatyr|En regionindelning av Europa.]] Följande 44 stater räknas till Europa enligt ett större antal källor. De har alla sina huvudstäder samt hela eller över 75 % befolkningen inom Europas geografiska gränser. Dessa stater räknas till Europa enligt FN.<ref name="FN"></ref> Samma indelning görs i den geografiska litteraturen; både svenska geografiska böcker,<ref name="NE-Atlas"></ref><ref name="Liber-Atlas"></ref><ref name="Ica-Atlas"></ref><ref name="Bonniers-Atlas"></ref> liksom internationella (engelska) atlaser <ref name="Britannica"></ref><ref name="NationalG-Atlas"></ref><ref name="Times-Atlas"></ref>, liksom i akademisk litteratur i regional geografi<ref name="de Blij"></ref>. * '''{{ALB}}''' (huvudstad [[Tirana]]) * '''{{AND}}''' (huvudstad [[Andorra la Vella]]) * '''{{BEL}}''' (huvudstad [[Bryssel]]) * '''{{BIH}}''' (huvudstad [[Sarajevo]]) * '''{{BUL}}''' (huvudstad [[Sofia (stad)|Sofia]]) * '''{{DEN}}''' (huvudstad [[Köpenhamn]]) * '''{{EST}}''' (huvudstad [[Tallinn]]) * '''{{FIN}}''' (huvudstad [[Helsingfors]]) * '''{{FRA}}''' (huvudstad [[Paris]]) * '''{{GRE}}''' (huvudstad [[Aten]]) * '''{{IRL}}''' (huvudstad [[Dublin]]) * '''{{ISL}}''' (huvudstad [[Reykjavik]]) * '''{{ITA}}''' (huvudstad [[Rom]]) * '''{{CRO}}''' (huvudstad [[Zagreb]]) * '''{{LAT}}''' (huvudstad [[Riga]]) * '''{{LIE}}''' (huvudstad [[Vaduz]]) * '''{{LTU}}''' (huvudstad [[Vilnius]]) * '''{{LUX}}''' (huvudstad [[Luxemburg (stad)|Luxemburg]]) * '''{{MKD}}''' (huvudstad [[Skopje]]) * '''{{MLT}}''' (huvudstad [[Valletta]]) * '''{{MDA}}''' (huvudstad [[Chişinău]]) * '''{{MON}}''' (huvudstad [[Monaco]]) * '''{{MNE}}''' (huvudstad [[Podgorica]]) * '''{{NED}}''' (huvudstad [[Amsterdam]] och [[Haag]]) * '''{{NOR}}''' (huvudstad [[Oslo]]) * '''{{POL}}''' (huvudstad [[Warszawa]]) * '''{{POR}}''' (huvudstad [[Lissabon]]) * '''{{ROM}}''' (huvudstad [[Bukarest]]) * '''{{RUS}}''' (huvudstad [[Moskva]]) * '''{{SMR}}''' (huvudstad [[San Marino]]) * '''{{SUI}}''' (huvudstad [[Bern]]) * '''{{SRB}}''' (huvudstad [[Belgrad]]) * '''{{SVK}}''' (huvudstad [[Bratislava]]) * '''{{SLO}}''' (huvudstad [[Ljubljana]]) * '''{{ESP}}''' (huvudstad [[Madrid]]) * '''{{GBR}}''' (huvudstad [[London]]) * '''{{SWE}}''' (huvudstad [[Stockholm]]) * '''{{CZE}}''' (huvudstad [[Prag]]) * '''{{GER}}''' (huvudstad [[Berlin]]) * '''{{UKR}}''' (huvudstad [[Kiev]]) * '''{{HUN}}''' (huvudstad [[Budapest]]) * '''{{VAT}}''' (huvudstad [[Vatikanstaden]]) * '''{{BLR}}''' (huvudstad [[Minsk]]) * '''{{AUT}}''' (huvudstad [[Wien]]) === Särskilda områden === :''Se även [[Regionala lagstiftande församlingar]], [[Autonom region]], [[Associerad stat]], [[Avhängiga territorier]] och [[Undantag inom EU]].<span style="font-size:85%;">Källor</span>''<ref name="Nationalencyklopedin"></ref><ref name="Landguiden"></ref> * [[Fil:Flag of the Byzantine Empire.svg|20px]] '''[[Athos]]''' (huvudstad Karyes) — [[autonomi|självstyrande]] område i [[Grekland]]. * {{flaggbild|Färöarna}} '''[[Färöarna]]''' (huvudstad [[Tórshavn]]) — likställd men självstyrande del av [[Danmark]]. * '''{{GIB}}''' (huvudstad [[Gibraltar Town]]) — självstyrande [[Storbritanniens översjöiska territorier|översjöiskt territorium]], [[avhängiga territorier|avhängigt]] av [[Storbritannien]]. * [[Fil:Flag of Guernsey.svg|border|20px]] '''[[Guernsey]]''' (huvudstad [[St. Peter Port]]) — självstyrande område, [[associerad stat|associerad]] med Storbritannien (''[[Crown Dependency|kronbesittning]]''). * [[Fil:Flag of the Isle of Man.svg|20px]] '''[[Isle of Man]]''' (huvudstad [[Douglas, Isle of Man|Douglas]]) — självstyrande område, associerad med Storbritannien (''kronbesittning''). * {{flaggbild|Norge}} '''[[Jan Mayen]]''' — obebott område [[avhängigt område|avhängigt]] av [[Norge]]. * [[Fil:Flag of Jersey.svg|border|20px]] '''[[Jersey]]''' (huvudstad [[Saint Helier]]) — självstyrande område, associerad med Storbritannien (''kronbesittning''). * {{flaggbild|Norge}} '''[[Svalbard]]''' (huvudstad [[Longyearbyen]]) — område avhängigt av Norge. * {{flaggbild|Åland}} '''[[Åland]]''' (huvudstad [[Mariehamn]]) — självstyrande [[Finlands län|län]] i [[Finland]]. ===Stater som har delar av ytan i Europa=== * {{flaggbild|Azerbajdzjan}} [[Azerbajdzjan]] och {{flaggbild|Georgien}} [[Georgien]] — Azerbajdzjan och Georgien har mindre delar av sina respektive territorier norr om vattendelaren i [[Stora Kaukasus]], och sålunda i Europa. * {{flaggbild|Kazakstan}} [[Kazakstan]] — Kazakstan har, om man utgår från den traditionella avgränsningen längs [[Uralfloden]], en liten del av sin yta i Europa, resten i Asien. Det europeiska området har en liten andel av landets befolkning. Kazakstan är kulturellt och politiskt mer orienterat mot [[Centralasien]], trots medlemskap i bland annat [[OSSE]] och [[UNECE]]. * {{flaggbild|Ryssland}} [[Ryssland]] — Ryssland har ungefär en fjärdedel av sin landmassa inom Europas geografiska gränser. Denna fjärdedel består av Rysslands historiska kärnland med ca 75% av befolkningen (ca 100 miljoner människor). * {{flaggbild|Turkiet}} [[Turkiet]] — Turkiet har, utifrån den geografiska gränsdragningen mellan Europa och Asien genom [[Bosporen]] - [[Dardanellerna]], endast 3% av sin yta i Europa och resten i [[Mindre Asien]]. I den europeiska delen ligger delar av landets största stad, [[Istanbul]], som är [[Bysantinska riket|Östroms]] och [[Bysantinska riket|Bysans]] historiska huvudstad [[Konstantinopel]]. Politiskt ingår Turkiet i den europeiska sfären, bland annat genom sitt medlemskap i [[NATO]], [[Europarådet]] och tullunionen med [[EU]], men landets förhandlingar om fullt medlemskap i EU är omstridda. ===Områden utanför Europa, som är likställda delar av europeiska stater=== :''Se även: [[Frankrikes översjöiska departement]], [[Regionala lagstiftande församlingar]] och [[Autonom region]].<span style="font-size:85%;">Källor</span><ref name="Nationalencyklopedin"></ref><ref name="Landguiden"></ref>'' * [[Fil:Flag of the Azores.svg|border|20px]] [[Azorerna]] och [[Fil:MadeiraFlag.png|20px]] [[Madeira]] — Ögruppen Azorerna och ön Madeira i [[Atlanten]] är [[Autonom region|självstyrande regioner]] i [[Portugal]]. * {{flaggbild|Spanien}} [[Ceuta]] och [[Fil:Flag of Melilla.svg|border|20px]] [[Melilla]] — Städerna Ceuta och Melilla på den nordafrikanska kusten, är självstyrande områden tillhörande Spanien (ibland sammanförda under samlingsbeteckningen [[Plazas de soberanía]]). * [[Fil:Flag of the Canary Islands.svg|border|20px]] [[Kanarieöarna]] — Kanarieöarna utanför [[Afrika]]s kust, är en av [[Spaniens autonoma regioner]]. * {{flaggbild|Frankrike}} [[Franska Guyana]] och {{flaggbild|Frankrike}} [[Guadeloupe]] och {{flaggbild|Frankrike}} [[Martinique]] samt {{flaggbild|Frankrike}} [[Réunion]] — Franska Guyana i [[Sydamerika]]; Guadeloupe och Martinique i [[Karibien]] samt Réunion i [[Indiska Oceanen]] är fyra av [[Frankrikes regioner]]. * {{flaggbild|Grönland}} [[Grönland]] — Grönland utanför [[Nordamerika]]s kust är en självstyrande del av Danmark. ===Områden utanför Europa, som är avhängiga av europeiska stater=== :''Se även: [[Avhängiga territorier]].<span style="font-size:85%;">Källor</span><ref name="Nationalencyklopedin"></ref><ref name="Landguiden"></ref>'' * Till [[Frankrike]] hör: [[Mayotte]], [[Saint-Pierre och Miquelon]], [[Franska Polynesien]], [[Nya Kaledonien]], [[Wallis- och Futunaöarna]], [[Saint-Barthélemy]], [[Saint Martin]], [[Adélieland]], [[Amsterdamön, Indiska oceanen|Amsterdamön]], [[Crozetöarna]], [[Îles Éparses]], [[Kerguelen]]öarna, [[Saint-Paul (TAAF)|Saint-Paulön]] * Till Nederländerna hör [[Aruba]] och [[Nederländska Antillerna]] * De antarktiska områdena [[Bouvetön]] och [[Peter I:s ö]] tillhör [[Norge]]. Norge gör även anspråk på [[Dronning Maud Land]] * Till [[Storbritannien]] hör följande områden: [[Anguilla]], [[Bermuda]], [[Brittiska Jungfruöarna]], [[Falklandsöarna]], [[Caymanöarna]], [[Montserrat]], [[Pitcairnöarna]], [[Saint Helena]], [[Turks- och Caicosöarna]], [[Sydgeorgien och Sydsandwichöarna]], [[Sydorkneyöarna]], [[Sydshetlandsöarna]]. Storbritannien gör även anspråk på [[Brittiska Antarktis]] ===Stater utanför Europa, som är medlemmar i europeiska organisationer=== * {{flaggbild|Armenien}} [[Armenien]] — Den transkaukasiska staten Armenien räknas geografiskt till Asien men är medlem av Europarådet. * {{flaggbild|Cypern}} [[Cypern]] — Cypern ligger i östligaste Medelhavet, nära Asiens kust, dit Cypern därmed räknas. Historiskt och kulturellt är landet förbundet med Europa, och är medlem i europeiska mellanstatliga organisationer. Sedan maj 2004 är republiken Cypern medlem i EU. ===Självutnämnda stater=== {{Huvudartikel|Lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande}} :''Se även: [[Lista över väpnade konflikter i Europa efter 1989]]. * [[Fil:Flag of Abkhazia.svg|20px]] [[Abchazien]] * [[Fil:Flag of the Turkish Republic of Northern Cyprus.svg|20px]] [[Nordcypern]] * [[Fil:Flag of Kosovo.svg|20px]] [[Kosovo]] (huvudstad [[Pristina]]) * [[Fil:Flag of South Ossetia.svg|20px]] [[Sydossetien]] * [[Fil:Flag of Transnistria.svg|20px]] [[Transnistrien]] (huvudstad [[Tiraspol]]) ==Ekonomi== {{Huvudartikel|Ekonomi i Europa}} Europa har en lång historia som världens rikaste och mest produktiva världsdel. Vid tiden för kristi födelse beräknas [[Västeuropa]]s produktivitet per capita varit cirka 30 % högre an världens genomsnitt. År 1500 hade denna fördel stigit till 40 %.<ref name="Madisson">Madisson, Angus (2009). [http://www.ggdc.net/maddison/Historical_Statistics/horizontal-file_09-2008.xls Statistics on World Population, GDP and Per Capita GDP, 1-2006 AD].</ref> Efter vetenskapens utveckling och den industriella revolutionen i Europa tilltog försprånget snabbt, år 1700 producerade en genomsnittlig europé nära 70 % mer än världens genomsnittsinvånare, och 1850 var övertaget hela 150 %. Kring år 1900 hade Västeuropas världsledande roll som världens mest produktiva område övertagits av den tidigare europeiska kolonin USA, men Europa har fortsatt att tillhöra världens rikaste, mest produktiva och kunskapsproducerande regioner.<ref name="Madisson"></ref> ===Näringsliv=== ====Finanscentra==== Det finns flera definitioner och rankningar av internationella [[finanscentrum|finanscentra]]. Kriterier kan till exempel vara storleken på [[aktiemarknad|värdepappershandeln]] eller hur många [[multinationellt företag|multinationella företag]] som har kontor där, liksom [[bruttoregionalprodukt]] (BRP), den regionala motsvarigheten till [[Bruttonationalprodukt|BNP]]. De städer som främst brukar nämnas i Europa är [[London]], [[Paris]], [[Rhein-Ruhr Regionen|Rhen-Ruhr]] (med bland annat [[Dortmund]], [[Köln]], [[Düsseldorf]] och [[Bonn]]), [[Milano]], [[Randstad]] (det vill säga [[Amsterdam]], [[Rotterdam]], [[Haag]] och [[Utrecht]] med flera), [[Rhen-Main-området]] (med bland annat [[Frankfurt am Main]]), [[Madrid]], [[Brüssel]]/[[Antwerpen]], [[Zürich]] och [[Moskva]]. ====Handel==== Handeln har alltid varit en viktig del av den europeiska ekonomin; den blev en nödvändighet på grund av den regionella specialisering. Naturtillgångar är som på de flesta håll viktigt för ekonomin. Av icke-förnyelsebara naturtillgångar har till exempel Sverige järn och Ryssland och Norge har olja. Jordbruksrelaterade naturtillgångar produceras över hela Europa. De styrs av klimatet och jordmån, till exempel produceras mycket trä i Sverige och Finland samt till exempel citrusfrukter och olivolja till södra europa. Europa är täbefolkat och har en väl utvecklad industri vilket gör att världsdelen exporterar industriprodukter och importerar stora mängder [[petroleumprodukter]], [[metall]]er, råmaterial och [[mat]]. Industrin bygger ofta på förädling av landets naturtillgångar, både från jordbruk och icke-förnyelsebara. Europa har en ledande roll i världshandeln och står för mer än hälften av världen samlade import och export; västeuropeiska länder står för huvddelen av denna handel.<ref name="EB_4jul2008">[[Encyclopædia Britannica]], [http://www.eb.com på internet], 4 juli 2008, uppslagsord: ''Europe''</ref> Under [[kolonialism|kolonialtiden]] höll många europeiska länder områden i andra väldsdelar som de använde som "sina" marknader. Ett återkommande problem för Europas handel med resten av världen är valutakurserna.<ref name="EB_4jul2008">[[Encyclopædia Britannica]], [http://www.eb.com på internet], 4 juli 2008, uppslagsord: ''Europe''</ref> ====Turism==== Internationellt utbyte av tänkande och idéer har varit en viktig del den europeiska kulturen sedan de första [[universitet]]en på [[1100-talet]] och ännu tidigare genom de religiösa [[pilgrimsfärd]]erna. Från [[1500-talet]] blev [[Grand tour|bildningsresan]] finalen på unga [[aristokrat]]ers utbildning. Genom [[romantiken]]s kult av [[antiken]]s [[Aten]] och [[Rom]], uppstod fröet till den moderna [[turism]]en som en näringsgren inom [[handel]] med [[tjänst]]er. [[1845]] grundade [[Thomas Cook]] Europas första [[resebyrå]]. De första turistföreningarna bildades under [[1800-talet]]s sista decennier. Efter andra världskriget har [[turism]]en blivit en massföreteelse. [[Charter]]resorna inleddes i början av [[1950-talet]] och har vuxit till storindustri. De över tid främsta europeiska chartermålen har varit [[Mallorca]], [[Gran Canaria]] och [[Rhodos]], men även [[vintersport]]målen i [[Alperna]] är betydande. [[1972]] startade [[Tågluff|InterRail]], vilket möjliggjorde en ny typ av bildningsresa för främst de unga generationerna sedan dess. ===Infrastruktur=== Två stora [[trafiksystem]] sammanbinder Europa i väst och öst. Dessa är [[Transeuropeiska transportnät]] och [[Paneuropeiska transportkorridorerna]]. Byggandet av [[motorväg]]ar inleddes i Tyskland och Italien på 1930-talet. Ett växande antal [[bro]]ar och [[tunnel|tunnlar]] förbinder Europas nationer och regioner. Till de större interregionala [[infrastruktur]]projekten hör [[Sankt Gotthardstunneln]] ([[1980]]), [[Kanaltunneln]] ([[1994]]), [[Stora Bältbron]] ([[1998]]) och [[Öresundsförbindelsen]] ([[2000]]). Klassiska interkontinentala [[järnväg]]slinjer är [[Orientexpressen]] (från [[1883]]) och [[Transsibiriska järnvägen]] (från [[1897]]). [[EuroCity]]-nätet invigdes [[1987]] men dessa tåg ersätts allt mer av snabbtåg och höghastighetståg som [[TGV]], [[X 2000]], [[ICE]] med flera. Med [[höghastighetståg]]en har tågtrafiken börjat konkurrera med flyget. Den första linjen invigdes [[1981]] med [[TGV]]-tåg mellan [[Paris]] och [[Lyon]]. En livsnerv, såväl i nutiden som historien, är [[Donau]], störst av [[Europas vattenvägar]]. Dessa har stor politisk och ekonomisk betydelse för [[sjöfart|transport]]er, [[vattenkraft|kraftutvinning]], [[dricksvatten]]täkter, [[konstbevattning|bevattningssystem]] och [[fiske]]. För att reglera uttaget av resurser samt [[miljöförstöring|miljöproblem]] som utsläpp och risker för [[översvämning]] finns [[vattenvårdsförbund]]. Dessa kan bestå av stater lika väl som lokala förvaltningar, privata företag och olika organisationer. Europas största hamnar i fråga om lastat och lossat gods är: [[Rotterdam]] i Nederländerna (nummer 3 i världen [[2005]]); [[Antwerpen]] i Belgien; [[Hamburg]] i Tyskland; [[Marseilles]] och [[Le Havre]] i Frankrike; [[Amsterdam]] i Nederländerna; [[Novorossijsk]] i Ryssland; [[Algeciras]] i Spanien (nummer 50 i världen 2005) samt [[Bremen]]/[[Bremerhaven]] i Tyskland och [[Felixstowe]] i England.<ref>[http://aapa.files.cms-plus.com/Statistics/WORLD%20PORT%20RANKINGS%202005.xls World Port Rankings 2005, American Association of Port Authorities] ([[Microsoft Excel|xls]]-format)</ref> När EU avskaffade [[taxfree]] 1999 innebar detta ett avbräck för [[färja|färjetrafiken]], som sedan dess även mötts av ökad konkurrens från [[lågprisflyg]]et. Detta gäller passagerartrafiken. För transporter med [[långtradare]] och tåg mellan Europas många havsregioner är [[bilfärja|färjelinjerna]] fortfarande viktiga. Det reguljära [[trafikflyg]]et startade på [[1910-talet]], men fick växande betydelse efter [[andra världskriget]]. Europas äldsta fortfarande existerande [[flygbolag]] är nederländska [[KLM]] som startades [[1919]]. Vad gäller mängden internationella passagerare, är det också ett av världens fem största fygbolag, tillsammans med tyska [[Lufthansa]], franska [[Air France]] och brittiska [[British Airways]].<ref>[http://www.iata.org/ International Air Transport Association (IATA)]</ref> Vad gäller den totala mängden passagerare är de största [[Hub (luftfart)|flygknutpunkterna]] i Europa: [[London Heathrow Airport]] (nummer 3 i världen [[2006]]); [[Charles de Gaulle International Airport]] i Paris; [[Flughafen Frankfurt am Main]]; [[Amsterdam-Schiphol flygplats]] och [[Madrid Barajas International Airport]] (nummer 13 i världen 2006).<ref>[http://www.airports.org/cda/aci_common/display/main/aci_content07_c.jsp?zn=aci&cp=1-5-54-55_666_2__ Passenger Traffic 2006, Airports Council International]</ref> ===Naturresurser=== ====Mineral==== Europa har [[bergart]]er och [[geologi]]ska strukturer från nästan alla geologiska perioder vilket gör att Europa haft tillgång till ett brett utbud av användbara [[mineral]]. Kontinenten har stora mängder [[kol]] som spelar en viss, om än minskande, roll för att smälta andra mineral. Ett kolrikt bälte går diagonalt genom Europa från Storbritannien genom Belgien, Nederländerna, Frankrike (främst [[Lorraine]]), Tyskland (främst [[Nordrhein-Westfalen]] och [[Saarland]]) och [[Schlesien]] (i södra Polen), [[Donetskbäckenet]] (i östra Ukraina) och [[Uralbergen]].<ref name="Encyclopædia Britannica"></ref> Europa saknar i stort betydande [[Petroleum|oljefyndigheter]], dock finns stora fyndigheter i Ryssland [[Nordsjön]] utvinns olja av Norge och Storbritannien och i [[Svarta havet]] av Rumänien. [[Uran]]fyndigheter finns i många Europeiska länder, däribland Frankrike, Spanien, Ungern, Estland, Ukraina och Sverige. De största reserverna av [[järnmalm]] finns i [[Kryvyj Rih]] i Ukraina och i [[Magnitogorsk]] och i närheten av [[Kursk]] i Ryssland. I resten av Europa är det bara Frankrike och Sverige som är lämpliga för storskalig [[gruvdrift]].<ref name="Encyclopædia Britannica"></ref> [[Koppar]]reserver finns i [[Skandinavien]], södra [[Uralbergen]] och kring [[Medelhavet]]. [[Bauxit]] förekommer i hela Europa, men främst på [[Balkanhalvön]] och i Ungern. Reserverna av [[guld]] och [[silver]] är i princip slut; [[metall]]erna tillverkas bara i små mängder, främst i Sverige och Spanien.<ref name="Encyclopædia Britannica"></ref> ====Vatten==== Europas bergs- och höglandsregioner förser världsdelens floder och sjöar med vatten; dessa förser sedan i sin tur lågländerna med vatten. Kring Medelhavet finns det så gott som inget ytvatten under somrarna. Undantag är norra och nordvästra [[Iberiska halvön]] som har gott om regn, norra Italien som har sommarregn och får vatten från [[Alperna|alpfloderna]] samt i [[Apenninerna]].<ref name="Encyclopædia Britannica"></ref> Det ökade behovet av vatten för industri och hushåll har gjord lågländerna beroende av högländerna för att få vatten. Samtidigt har föroreningar bidragit till denna vattenbrist. Jämfört med andra delar av världen har Europa dock gott om vatten.<ref name="Encyclopædia Britannica"></ref> ==Referenser== ===Noter=== <references/> ==Externa länkar== {{Commons|Atlas of Europe}} {{Wiktionary|Europa}} {{Wikinews|Europa}} {{Europa-portalen}} {{Europa}} {{Region}} [[Kategori:Europa| ]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|zh}} {{Link FA|lmo}} [[ab:Европа]] [[af:Europa]] [[als:Europa]] [[am:አውሮፓ]] [[an:Europa]] [[ang:Europe]] [[ar:أوروبا]] [[arc:ܐܘܪܘܦܐ (ܝܒܫܬܐ)]] [[arz:اوروبا]] [[as:ইউৰূপ্]] [[ast:Europa]] [[ay:Iwrupa]] [[az:Avropa]] [[ba:Европа]] [[bar:Europa]] [[bat-smg:Euruopa]] [[bcl:Europa]] [[be:Еўропа]] [[be-x-old:Эўропа]] [[bg:Европа]] [[bm:Eropa]] [[bn:ইউরোপ]] [[bo:ཡོ་རོབ་གླིང་]] [[br:Europa (kevandir)]] [[bs:Evropa]] [[ca:Europa]] [[cbk-zam:Europa]] [[cdo:Ĕu-ciŭ]] [[ceb:Uropa]] [[chr:ᎡᎶᏆ]] [[chy:Eropuy]] [[co:Europa]] [[crh:Avropa]] [[cs:Evropa]] [[csb:Eùropa]] [[cu:Єѵрѡ́па]] [[cv:Европа]] [[cy:Ewrop]] [[da:Europa]] [[de:Europa]] [[diq:Ewropa]] [[dsb:Europa]] [[ee:Europa]] [[el:Ευρώπη]] [[en:Europe]] [[eo:Eŭropo]] [[es:Europa]] [[et:Euroopa]] [[eu:Europa]] [[ext:Uropa]] [[fa:اروپا]] [[ff:Yuroopu]] [[fi:Eurooppa]] [[fiu-vro:Õuruupa]] [[fo:Evropa]] [[fr:Europe]] [[frp:Eropa]] [[fur:Europe]] [[fy:Jeropa]] [[ga:An Eoraip]] [[gd:An Roinn-Eòrpa]] [[gl:Europa]] [[gn:Europa]] [[gu:યુરોપ]] [[gv:Yn Oarpey]] [[ha:Tūrai]] [[hak:Êu-chû]] [[haw:‘Eulopa]] [[he:אירופה]] [[hi:यूरोप]] [[hif:Europe]] [[hr:Europa]] [[hsb:Europa]] [[ht:Ewòp]] [[hu:Európa]] [[hy:Եվրոպա]] [[ia:Europa]] [[id:Eropa]] [[ie:Europa]] [[ig:Obodo bekee]] [[ilo:Europa]] [[io:Europa]] [[is:Evrópa]] [[it:Europa]] [[iu:ᐃᐆᕌᑉ/iuuraap]] [[ja:ヨーロッパ]] [[jbo:rontu'a]] [[jv:Eropah]] [[ka:ევროპა]] [[kab:Turuft]] [[kg:Mputu]] [[kk:Еуропа]] [[kl:Europa]] [[km:អឺរ៉ុប]] [[kn:ಯುರೋಪ್]] [[ko:유럽]] [[ksh:Europa (Kontinänt)]] [[ku:Ewropa]] [[kv:Европа]] [[kw:Europa]] [[ky:Европа]] [[la:Europa]] [[lad:Evropa]] [[lb:Europa (Kontinent)]] [[lg:Bulaaya]] [[li:Europa]] [[lij:Euròpa]] [[lmo:Europa]] [[ln:Erópa]] [[lo:ເອີລົບ]] [[lt:Europa]] [[lv:Eiropa]] [[mg:Eoropa]] [[mi:Ūropi]] [[mk:Европа]] [[ml:യൂറോപ്പ്‌]] [[mn:Европ]] [[mr:युरोप]] [[ms:Eropah]] [[mt:Ewropa]] [[my:ဥရောပ]] [[mzn:Orüpa]] [[na:Iurop]] [[nah:Europan]] [[nap:Europa]] [[nds:Europa]] [[nds-nl:Europa (continent)]] [[ne:युरोप]] [[new:युरोप]] [[nl:Europa (werelddeel)]] [[nn:Europa]] [[no:Europa]] [[nov:Europa]] [[nrm:Ûrope]] [[nv:Béésh Bich’ahníí Bikéyah]] [[oc:Euròpa]] [[om:Europe]] [[os:Европæ]] [[pa:ਯੂਰੋਪ]] [[pam:Europa]] [[pap:Oropa]] [[pdc:Eiropaa]] [[pih:Urup]] [[pl:Europa]] [[pms:Euròpa]] [[pnt:Ευρώπην]] [[ps:اروپا]] [[pt:Europa]] [[qu:Iwrupa]] [[rm:Europa]] [[rmy:Europa]] [[ro:Europa]] [[roa-rup:Europa]] [[ru:Европа]] [[rw:Uburayi]] [[sa:यूरोप]] [[sah:Эуропа]] [[sc:Europa]] [[scn:Europa]] [[sco:Europe]] [[sd:يورپ]] [[se:Eurohpá]] [[sh:Evropa]] [[simple:Europe]] [[sk:Európa]] [[sl:Evropa]] [[sm:Europa]] [[so:Yurub]] [[sq:Evropa]] [[sr:Европа]] [[st:Uropa]] [[stq:Europa]] [[su:Éropa]] [[sw:Ulaya]] [[szl:Ojropa]] [[ta:ஐரோப்பா]] [[te:ఐరోపా]] [[tet:Europa]] [[tg:Аврупо]] [[th:ทวีปยุโรป]] [[ti:ኣውሮጳ]] [[tk:Ýewropa]] [[tl:Europa]] [[to:ʻEulope]] [[tpi:Yurop]] [[tr:Avrupa]] [[ts:Yuropa]] [[tt:Аврупа]] [[udm:Европа]] [[uk:Європа]] [[ur:یورپ]] [[uz:Yevropa]] [[vec:Eoropa]] [[vi:Châu Âu]] [[vls:Europa]] [[wa:Urope]] [[war:Europa]] [[wo:Tugal]] [[wuu:欧洲]] [[yi:אייראפע]] [[yo:Europe]] [[zh:欧洲]] [[zh-classical:歐羅巴洲]] [[zh-min-nan:Europa]] [[zh-yue:歐洲]] [[zu:IYurophu]]

Tillbaka till Europa.