Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Islam}} '''Eid al-fitr''' eller ''''id al-fitr''' ([[arabiska]]: عيد الفطر) är den årliga [[fasta|faste]]brytandets [[högtid]] som avslutar den [[muslim]]ska fastemånaden [[ramadan]]. Högtiden kallas ofta kort för ''eid'', vilket betyder "en återkommande lycka eller festglädje"<ref>Norlander (1998), s. 55</ref>. Firandet pågår i upp till tre till fyra dagar, av vilka det är den första dagen som är viktigast<ref>Nilsson (1999), s. 273</ref>. År 2008 (1429 efter [[hijra]]) började eid al-fitr tisdagen den 30 [[september]]<ref>Eid al-Fitr högtiden infaller tisdagen, den 30 september, 2008 (2008)</ref>. Ofta jämförs eid al-fitr med den [[kristendom|kristna]] [[jul]]en, eftersom man vid båda högtiderna bland annat ger gåvor till behövande, presenter till framförallt [[barn]] och unga, samt att familjebanden, gemenskapen och maten spelar en betydelsefull roll. Eid al-fitr är i grunden en [[religiös]] högtid, men den firas även av muslimer som inte är aktivt troende eller följer religionens bud, samt av stora delar av befolkningen som helhet i länder och regioner där islam är [[majoritet]]sreligion. [[Bild:Celebrating Eid in Tajikistan 10-13-2007.jpg|thumb|left|'''Eid al-fitr'''-firande hos en familj i [[Tadzjikistan]].]] == Etymologi == === Eid === Enligt arabiska [[lexikograf]]er är ordet ''eid'' en härledning från den arabiska [[ordstam]]men ''-w-d'' och har betydelsen "det (periodiskt) återkommande". Vissa forskare har betraktat arabiskans ''eid'' som ett låneord från det [[semitisk]]a systerspråket [[arameiska]]. Ett närbesläktat ord förekommer även i [[syriska]]n – ''īdā'', ''ēdā'' och ''īdō'' – vilka alla betyder "fest, högtid". Ordet förekommer i [[Koranen]]s femte [[Sura (islam)|sura]] (kapitel), [[Al-Ma'ida|Al-Mâ'idah]] ("Den himmelska måltiden"), vers 114, där Jesus ([[Isa|'Īsā]]) ber om en [[Himmelriket|himmelsk]] måltid, vilket vissa uttolkare associerat med den kristna [[nattvarden]].<ref>Mittwoch (1953a), s. 156</ref> {{citat|Och Jesus, Marias son, sade: "Gud, vår Herre! Låt en måltid från himlen sänka sig ned till oss; den skall bli en högtid för oss, för den förste och den siste, och ett tecken från Dig. Och försörj oss [med det som vi behöver]! Du är den bäste Försörjaren."<ref>''Koranens budskap'' (2000), s. 160</ref>}} === Fitr === Det arabiska ordet ''fiṭr'' betyder "brytande av fastan". Ordet är besläktat med ''fitrah''. Enligt Koranen sura 30 ([[Ar-Rum|Ar-Rūm]], "Bysantinerna"), vers 30, är ''fitrah'' den ursprungliga och inneboende mänskliga "naturens norm" som varje nyfött barn delar<ref>Murata & Chittick (1994), s. 137f</ref>: {{citat|Ge dig hän med hela din själ, [du som söker sanningen,] åt den rena, ursprungliga tron, den tro som Gud vid skapelsen lade ned som en naturens norm i människan – ingenting kan rubbas i Guds skapelse! Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor vet ingenting [om detta].<ref>''Koranens budskap'' (2000), s. 591</ref>}} == Andra namn för eid al-fitr == [[Bild:Eid crowds2.jpg|thumb|250px|Folkmassor vid '''eid al-fitr'''-firande i [[Hyderabad]] i [[Indien]]; profil av en ung man.]]Eid al-fitr kallas ofta kort för ''eid'' och även för ''al-eid us-saghir'' (arabiska: العيد الصغير) (”den mindre eid”). Den kallas "den mindre" i jämförelse med den andra av de två stora årliga muslimska högtiderna – [[Eid ul-Adha|eid ul-adha]], vilken betecknas ”den större eid”. === På olika språk === I olika muslimska länder går eid al-fitr under andra namn: [[turkiska]]: ''seker bayrami'' (”sötsakernas fest” efter de sötsaker, till exempel [[baklava]], som traditionellt serveras) eller ''ramazan rayramı'' (”ramadans fest”), [[bosniska]]: ''bajram'' och [[iranska]]: ''eyde fetr''. ==== Hälsningar ==== När muslimer hälsar varandra vid eid al-fitr säger de på arabiska ''eīd mubārak'' (”välsignad eid”) eller ''eid sa‘īd'' (”glad eid”), turkiska ''bayramınız kutlu olsun'' (”må din [[bayram]] firas”), ''mutlu bayramlar'' ("glad bayram") eller ''bayramınız mübarek olsun'' (”må din bayram vara helig” eller ”må du få en helig bayram”). [[Bosnier]] hälsar varandra ''bajram barić'' eller ''bajram šerif mubarek olsun''. Man kan svara på arabiska: ''allah wa rasuluhu'', dock med ett tydligt bosniskt uttal: ''alah razuluh''. {{Audio|Ramazan bayramın mübarek olsun.ogg|Eid-hälsning på turkiska (''Ramazan bayramın mübarek olsun'')}} {{Audio|Frohes Zuckerfest.ogg|Eid-hälsning på tyska (''Frohes Zuckerfest'')}} == Tidpunkt == [[Bild:Eid crowds3.jpg|thumb|left|300px|Folkliv vid '''eid al-fitr'''-firande i [[Hyderabad]] i [[Indien]].]] {| align="right" !Datum för eid al-fitr i den<br />[[gregorianska kalendern]] |- | *[[2007]]:&nbsp;13&nbsp;oktober<ref>Hawari (2007)</ref> *[[2008]]:&nbsp;30&nbsp;september<ref>Muslime in Deutschland einigen sich erstmalig auf einen einheitlichen Ramadankalender (2008)</ref> *[[2009]]:&nbsp;22&nbsp;september *[[2010]]:&nbsp;10&nbsp;september *[[2011]]: 31 augusti *[[2012]]: 19 augusti *[[2013]]: 8 augusti *[[2014]]: 29 juli *[[2015]]: 19 juli |- |<small>Framtida datum är endast ungefärliga.</small> |} Eid al-fitr börjar vid [[soluppgång]]en efter det att [[nymåne]]n siktats den första dagen i den tionde [[månad]]en, [[shawwal]], som följer efter ramadan. Tidpunkten för när detta infaller varierar från land till land. Organisationer som The Fiqh Council of North America (FCNA) och den [[Dublin]]-baserade privata [[stiftelse]]n [[European Council for Fatwa and Research]] (ECFR) har utarbetade kriterier för fastställande av exakt datum utifrån astronomiska beräkningar<ref>Ramadan to begin Sep 1 in USA and Europe (2008)</ref>. På grund av att den [[muslimska kalendern]] utgår från [[månen]]s [[Månfas|kretslopp]] förskjuts tidpunkten för högtiden från år till år jämfört med den [[gregorianska kalendern]] (vilken utgår från [[soltid|solen]]). Ett månår är ungefär 11 dagar kortare än ett solår, det vill säga 354 dagar.<ref>Hedin (1994), s. 77</ref> <br clear=all> == Religiösa påbud och ritualer == === Zakat – allmoseskatten === [[Muslim]]erna blir under eid al-fitr påminda om att de ska betala [[zakat]] ([[allmosa|allmoseskatt]]) till behövande. Om denna allmosa inte betalats innan fastemånaden ramadans slut, bör den betalas senast den första dagen på den nya månaden, och det är rekommenderat att göra detta innan den gemensamma eid-[[bön]]en<ref>Mittwoch (1953b), s. 156</ref>. Denna allmosa, ''zakat al-fitr'', ska familjeförsörjaren se till att skänka för varje person i familjen, vare sig de fastar eller inte. Pengarna samlas in av den lokala [[moské]]n, som vidareförmedlar dem till fattiga någonstans i världen. Man kan även skänka pengarna direkt till någon som man vet har det svårt, men då på villkoret att mottagaren vet om att det är en allmosa som skänkts i samband med eid al-fitr. 1998 låg ''zakat al-fitr'' på 40 kronor per person.<ref>Nilsson (1999), s. 274</ref> 2008 låg den på 60 kronor per person <ref>Fasta - och bönetider för Ramadanmånad i Stockholmsområdet (2008)</ref>. ===Eidbönen=== Den föreskrivna tidpunkten för den gemensamma eid-[[bön]]en är någon gång mellan att solen går upp till att den står i [[zenit]]<ref>Mittwoch (1953a), s. 156</ref>. ==Traditioner och firande== [[Bild:Eidulfitr meal.jpg|thumb|left|'''Eid al-fitr'''-måltid i [[Malaysia]]]]''Fitr'' betyder avbrott och symboliserar därmed avslutandet av såväl [[fasta]]n som alla dåliga vanor. Det är en tid då man förväntas be om förlåtelse och ge förlåtelse för eventuella [[synd]]er gentemot sina medmänniskor. Det glada firandet sker tillsammans med släkt och vänner. Samtidigt ser man till de mindre lyckligt lottade genom att ge allmosor och ordna välgörenhetsinsamlingar. Under festdagen går den typiska muslimska familjen upp tidigt, tar på sig ofta nya finkläder och går på särskilda bönemöten som hålls i stora [[moské]]er, på stora öppna platser eller arenor. Efter den speciella eidbönen håller församlingens andlige ledare ([[imam]]en) en predikan ([[khutba]]) där församlingen påminns om skyldigheten hjälpa de behövande genom att betala [[zakat]] (allmosa). Festligheterna inleds efter [[bön]]erna med besök hos släkt och vänner och tacksägelser till Gud ([[Allah]]). Det är inte ovanligt att man hedrar de avlidna med besök på [[begravningsplats]]erna och då läser [[vers]]er ur [[Koranen]] och lägger [[blomma|blommor]] på [[grav]]arna. Eid är även en tid då man samlas och förnyar vänskaps- och familjeband. Man umgås, äter god mat och sötsaker. Man ger varandra presenter, främst till barn och unga. Barnen går också ofta runt i grannskapet från dörr till dörr och önskar alla "Glad Bayram". För detta belönas de med godis, choklad, traditionella sötsaker som [[baklava]] eller [[lokum]] (turkisk konfekt), eller en liten slant. Penninggåvor vid [[religiös]]a högtider som eid al-fitr kallas ''‘īdīyah'' (härlett från [[arabiska]]ns ''‘īd'', "fest, högtid")<ref>El-Aswad (2002), s. 110</ref>. Det förekommer också att man skickar varandra gratulationskort<ref>Nilsson (1999), s. 273</ref>. === I olika länder === Firandet beskrivet ovan är i stora drag typiskt för de flesta muslimer. Till det kan läggas olika traditioner, maträtter och omständigheter som skiljer sig åt mellan olika muslimska grupper. ====Storbritannien==== Eid al-fitr är inte en officiell helgdag men i områden med stor muslimsk befolkning (kanske främst i [[London]], [[Birmingham]], [[Leeds]], [[Stoke-on-Trent|Stoke]] och [[Bradford]]) brukar normalt skolor och arbetsgivare ge muslimer tre dagar ledigt. Muslimer med [[bangladesh]]isk bakgrund firar eid al-fitr så att både männen och kvinnorna klär sig i traditionella kläder. Männen går till moskén för att förrätta eidbönen. Efter det samlas man och hälsar på släktingar där det serveras traditionell mat som till exempel [[samosa]]. När besöken hos och av släktingarna är gjorda drar sig ungdomarna undan och umgås för sig själva. En tradition som uppstått bland ungdomar med bangladeshiskt och pakistansk påbrå är att ”[[Cruising|cruisa]]”, det vill säga åka runt med bilar spelandes hög musik, och ibland vifta med flaggor. ====Turkiet==== [[Bild:Sultan Ahmed Mosque mahya3.jpg|thumb|right|400px|”Älska och bli älskad” – en bayramhälsning i form av en ljusskylt mellan två [[minaret]]er på [[Blå moskén, Istanbul|Blå moskén]] i [[Istanbul]] i Turkiet.]]Eftermiddagen den sista ramadan samt de tre första dagarna i shawwal är officiella helgdagar i [[Turkiet]]. Bayramfirandet är uppblandat med nationella traditioner och firas både av religiösa och [[sekulär]]a. Alla passar dock på att vila upp sig och besöka släktingar och vänner. Hem och gator dekoreras och lyses upp och grannskap ordnar gemensamma firanden. Radio och TV sänder speciella bayramprogram med filmer, musik och tal av celebriteter och politiker. Välgörenhetsinsamlingar, konserter och annan underhållning anordnas. ====Egypten==== I [[Egypten]] firas det upp till fyra dagar. Förberedelserna startar flera dagar innan. Speciella kakor bakas som ges till släkt och vänner. Huvudrätten i festmåltiden består av fisk.<ref name=”SM”>Shaida, Margaret (2008)</ref> ====Somalia==== I [[Somalia]] serveras ris med kött och grönsaker och pasta med ''anjira'', ett tunt bröd. [[Helva|Halva]], som i Somalia har en lösare konsistens än den från [[Mellanöstern]] och som är smaksatt med kummin, serveras med speciella kakor.<ref >Shaida, Margaret (2008)</ref> ====Iran==== I [[Iran]] hålls böner i moskéer och på offentliga platser. Det är vanligt att besöka släkt och vänner och ofta skänks mat till de behövande samt allmosor betalas. ====Irak==== I [[Irak]] äts en frukost gjord på grädde från [[Vattenbuffel|buffel]]mjölk med honung och bröd. Lamm slaktas ibland för tillfället och det bakas speciella [[dadel]]fyllda kakor.<ref >Shaida, Margaret (2008)</ref> ====Sydasien==== I [[Bangladesh]], [[Indien]] och [[Pakistan]] kallas natten före eid al-fitr för ''chand raat'', ”månens natt”. Det betecknar även firandet då familj och vänner samlas på öppna platser för att skåda nymånen. När den siktats önskar man varandra ''chaand raat mubarak'', ”ha en välsignad nymånenatt” eller ''eid mubarak''. Stadsgatorna är festligt utsmyckade och familjer besöker [[basar]]er och köpcentrum som hålls öppna till sent. Kvinnor och speciellt unga flickor målar varandras händer med [[henna]] och de bär färgglada traditionella armband, ''bangles''. Desserter som skall ätas nästa dag förbereds. En speciell maträtt som serveras under eid al-fitr är ''sivayyan'' som består av rostade vermicelli (nudlar som i Asien är gjorda på mannagryn) med mjölk och torkade frukter som serveras första frukosten efter fastan. ====Sydostasien==== I [[Indonesien]], [[Malaysia]], [[Singapore]] och [[Brunei]] serveras ''ketupat'', ris tillagat i knyten av kokosnötblad, och ''lemang'', ris tillagat med kokosmjölk i bamburör serverat med ''rendang'', en nötköttsgryta.<ref >Shaida, Margaret (2008)</ref> Vid eid al-fitr sker en stor förflyttning av människor från storstadsområdena till landsbygden då folk reser till sina ursprungsorter för att fira helgen med sina föräldrar. I dessa länder håller firandet på i upp till en månad. ==== Kina ==== 10 av [[Kina]]s 56 officiellt erkända [[etnisk]]a grupper firar eid al-fitr, vilket motsvarar ungefär 18 miljoner människor enligt den officiella [[statistik]]en. Högtiden är en [[allmän helgdag]] i flera [[region]]er, däribland i [[Ningxia]] och [[Xinjiang]]. I Xinjiang deltar även den etniska [[majoritet]]sgruppen [[hankineser]]na i firandet. Utdelandet av bland annat [[halal]]-slaktat [[får]]kött till de fattiga ombesörjs av myndigheter, offentliga institutioner och privata inrättningar. ====Nordamerika==== I [[Nordamerika]] är firandet relativt nedtonat. De olika muslimska grupperna använder olika metoder för att beräkna slutet på ramadan och början på eid al-fitr. Då dagen i förväg inte kan bestämmas försöker arbetande muslimer ordna så de har så lätta arbetsdagar det går, men många har svårt att ta ledigt hela dagen. Ofta brukar muslimerna vakna tidigt, äta en lätt frukost för att därefter besöka moskén. Då många av muslimerna är immigranter har de tagit med sig olika traditioner från hela världen. ==== Sverige ==== I Sverige finns två försvårande omständigheter vid firandet av eid al-fitr. Dels har de svenska muslimerna som regel mycket begränsade utrymmen i sina samlingslokaler, vilket gör att man ofta helt enkelt inte får plats vid en så här pass stor högtid. Dels har många svårt att få ledigt. Detta försvåras ytterligare av att något exakt datum för de muslimska högtiderna inte går att fastställa i förväg, då de följer månåret. Det kan av arbetsgivare uppfattas som att man bara hittar på att det är en stor högtid för att få en extra fridag.<ref>Nilsson (1999), s. 274</ref> Önskemål om en lag som ger muslimer rätt att ta en dag ledigt i samband med de båda eid-högtiderna har framförts av [[Sveriges muslimska råd]], som tagit upp frågan i [[öppet brev|öppna brev]] till de politiska partierna inför riksdagsvalen 1994<ref>Nilsson (1999), 274f.</ref> och 1998<ref>Svanberg & Westerlund (1999), s. 23</ref>. Större firanden kan ske till exempel i idrottshallar <ref>Abubaker (2008)</ref><ref>Rydén (2008)</ref><ref>Eid al-fitr firades i Idrottshallen (2008)</ref><ref>Jonsson (2008)</ref>. I [[Göteborg]] och [[Stockholm]] anordnas numera även offentliga kulturarrangemang i lokaler som [[Världskulturmuseet]]<ref>Sahlberg (2008)</ref> och [[Stockholms konserthus]]<ref>Axelsson (2008)</ref>. ==Referenser== === Fotnoter === <references/> === Källor === *{{bokref |efternamn=El-Aswad |förnamn=El-Sayed |titel=Religion and folk cosmology: scenarios of the visible and invisible in rural Egypt |origår=2002 |url=http://books.google.com/books?id=5CAJwXmjt3cC&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&printsec=frontcover |format=html |hämtdatum=2008-10-01 ||utgivare=Praeger |utgivningsort=Westport, Conn. |språk=engelska |isbn= 0-89789-924-5}} *{{bokref |efternamn=Hedin |förnamn=Christer |författarlänk=Christer Hedin |titel=Islam i vardagen och världen |origår=1994 |upplaga=1 |serie=Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala, {{ISSN|1103-811X}} ; 3 |utgivare=Arena |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7843-087-9 }} *{{bokref |titel=Koranens budskap / i svensk tolkning av [[Mohammed Knut Bernström]] ; med kommentarer av [[Muhammad Asad]] |år=2000 |utgivare=Proprius |utgivningsort=Stockholm |språk= svenska och arabiska |isbn=91-7118-887-8 }} *{{bokref |efternamn=Mittwoch |förnamn=E. |redaktör=H. A. R. Gibb |övriga=J. H. Kramers |titel=Shorter Encyclopaedia of Islam |origår=1953a |utgivare=E. J. Brill |utgivningsort=Leiden |språk=engelska |sid=156 |kapitel='Īd}} *{{bokref |efternamn=Mittwoch |förnamn=E. |redaktör=H. A. R. Gibb |övriga=J. H. Kramers |titel=Shorter Encyclopaedia of Islam |origår=1953b |utgivare=E. J. Brill |utgivningsort=Leiden |språk=engelska |sid=156 |kapitel='Īd al-Fitr}} *{{bokref |efternamn=Murata |förnamn=Sachiko |författarlänk=Sachiko Murata |medförfattare=[[William C. Chittick]] |titel=The Vision of Islam |origår=1994 |serie=Visions of Reality: A Series on Religions as Worldviews |utgivare=Paragon House |utgivningsort=St. Paul, Minnesota |språk=engelska |isbn=1-55778-516-3}} *{{bokref |efternamn=Nilsson |förnamn=Åsa |redaktör=[[Ingvar Svanberg]] & [[David Westerlund]] |titel=Blågul islam? : muslimer i Sverige |origår=1999 |serie=Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala, {{ISSN|1103-811X}} ; 13 |utgivare=Nya Doxa |utgivningsort=Nora |isbn=91-578-0308-0 |sid=263–282 |kapitel=Muslimska livscykelriter och kalenderriter – tradition och förnyelse }} *{{bokref |efternamn=Norlander |förnamn=Lisa |titel=Helger & högtider i mångkulturella almanackan |origår=1998 |serie=Mångkulturellt centrum, {{ISSN|1401-2316}} ; 1998:1 |utgivare=Mångkulturellt centrum |utgivningsort=Botkyrka |isbn=91-88560-11-2}} *{{bokref |efternamn=Svanberg |förnamn=Ingvar |författarlänk=Ingvar Svanberg |medförfattare=[[David Westerlund]] |redaktör=Ingvar Svanberg & David Westerlund |titel=Blågul islam? : muslimer i Sverige |origår=1999 |serie=Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala, {{ISSN|1103-811X}} ; 13 |utgivare=Nya Doxa |utgivningsort=Nora |isbn=91-578-0308-0 |sid=9–29 |kapitel=Från invandrarreligion till blågul islam? }} ===Webbkällor=== {{enwp|http://en.wikipedia.org/wiki/Eid_ul-Fitr|artikel=Eid ul-Fitr|datum=28 sep 2008}} {{enwp|http://en.wikipedia.org/wiki/Chand_Raat|artikel=Chaand Raat|datum=28 sep 2008}} {{enwp|http://en.wikipedia.org/wiki/Hari_Raya_Aidilfitri|artikel=Hari Raya Aidilfitri|datum=28 sep 2008}} *{{webbref |url=http://blogg.svd.se/ramadanbloggen?ID=9545 |titel=Glädje och tacksamhet |hämtdatum=2 oktober 2008 |efternamn=Abubaker |förnamn=Mohamed |år=2008 |utgivare=[[Svenska Dagbladet]] }} *{{webbref |url=http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1809609.svd |titel=Kulturkitteln Re:Orient fyller 15 år |hämtdatum=2 oktober 2008 |efternamn=Axelsson |förnamn=Malin |år=2008 |utgivare=[[Svenska Dagbladet]] }} *{{webbref |url=http://www.sr.se/kristianstad/nyheter/artikel.asp?artikel=2345611 |titel=Eid al-fitr firades i Idrottshallen |hämtdatum=2 oktober 2008 |år=2008 |utgivare=[[Sveriges Radio]] [[P4]] Kristianstad }} *{{webbref |url=http://www.islamiskaforbundet.se/index.php?option=com_content&task=view&id=131&Itemid=131 |titel=Eid al-Fitr högtiden infaller tisdagen, den 30 september, 2008 |hämtdatum=29 september 2008 |år=2008 |utgivare=Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS) }} *{{webbref |url=http://www.islamguiden.com/ramadan/ramadan_2008.pdf |titel=Fasta - och bönetider för Ramadanmånad i Stockholmsområdet |hämtdatum=2 oktober 2008 |år=2008 |format=pdf |utgivare=islamguiden.com }} *{{webbref |url=http://islam.de/9233.php |titel=Bekanntmachung bezüglich des Neumondes von Schawwal 1428 n.H. |hämtdatum=2 oktober 2008 |efternamn=Hawari |förnamn=Mohammad |år=2007 |utgivare=Deutscher Islamwissenschaftlicher Ausschuss der Neumonde (DIWAN) |språk=de }} *{{webbref |url=http://www.folket.se/folket/07_standard_article.php?id=216255&avdelning_1=101&avdelning_2=102/artikel.asp?Artikel=2345611 |titel= Stor högtid för muslimer |hämtdatum=2 oktober 2008 |efternamn=Jonsson |förnamn=Arne G |år=2008 |utgivare=[[Tidningen Folket]] }} *{{webbref |url=http://www.islam.de/10694.php |titel=Muslime in Deutschland einigen sich erstmalig auf einen einheitlichen Ramadankalender |hämtdatum=2 oktober 2008 |år=2008 |utgivare=islam.de |språk=de }} *{{webbref |url=http://www.islamicity.com/articles/Articles.asp?ref=IC0808-3652 |titel=Ramadan to begin Sep 1 in USA and Europe |hämtdatum=2 oktober 2008 |år=2008 |utgivare=IslamiCity |språk=en }} *{{webbref |url=http://sydsvenskan.se/malmo/article125633.ece |titel="I dag är det vår jul" |hämtdatum=2 oktober 2008 |efternamn=Rydén |förnamn=Hanna |år=2008 |utgivare=[[Sydsvenska Dagbladet]] }} *{{webbref |url=http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=360&a=449529 |titel=Muslimskt firande drar fullt hus på Världskulturmuseet |hämtdatum=2 oktober 2008 |efternamn=Sahlberg |förnamn=Anders |år=2008 |utgivare=[[Göteborgs-Posten]] }} *{{webbref |url=http://www.bbc.co.uk/food/news_and_events/events_eid.shtml |titel=Eid celebrations |hämtdatum=2 oktober 2008 |efternamn=Shaida |förnamn=Margaret |utgivare=BBC |språk=en }} ==Externa länkar== {{Commons|Kategori:Eid ul-fitr}} * [http://www.sr.se/cgi-bin/International/programsidor/index.asp?ProgramID=2718 Eid al-Fitr] [[Sveriges Radio International]]s temasida om eid al-fitr * [http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3098&a=830217 Festligt slut på fastan] [[DN]]-reportage med recept till eid al-fitr-[[buffé]] (2008-09-21) * [http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1802401.svd Affärer vinnare på ramadan] [[SvD]]-reportage om "muslimernas julafton" (2008-09-29) {{Islamiska högtider}} {{Shiaislam}} [[Kategori:Högtider inom islam]] {{Link FA|id}} [[ar:عيد الفطر]] [[az:Ramazan Bayramı]] [[bn:ঈদুল ফিত্‌র]] [[bs:Bajram]] [[cy:Eid ul-Fitr]] [[da:Eid ul-Fitr]] [[de:Fest des Fastenbrechens]] [[en:Eid ul-Fitr]] [[es:Eid ul-Fitr]] [[eo:Eid ul-Fitr]] [[fa:عيد فطر]] [[fr:Aïd el-Fitr]] [[hi:ईद उल-फ़ित्र]] [[id:Idul Fitri]] [[it:Id al-fitr]] [[he:עיד אל-פיטר]] [[kn:ರಂಜಾನ್]] [[mk:Бајрам]] [[ml:Eid ul-Fitr]] [[ms:Hari Raya Aidilfitri]] [[nl:Suikerfeest]] [[no:Id ul-Fitr]] [[nn:Id ul-fitr]] [[pl:Id al-Fitr]] [[pt:Eid ul-Fitr]] [[ru:Праздник разговения]] [[sq:Fitër Bajrami]] [[simple:Eid ul-Fitr]] [[sl:Ramazanski bajram]] [[sh:Ramazanski bajram]] [[fi:Id al-Fitr]] [[sq:Fitër Bajrami]] [[th:วันอีด]] [[tr:Ramazan Bayramı]] [[uk:Свято розговляння (іслам)]] [[zh:肉孜节]] {{rekommenderad}}

Tillbaka till Eid al-fitr.