Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Pluto artistimpression.gif|thumb|200px|right|Illustration av [[Pluto]] (bakre) och [[Charon (måne)|Charon]] (främre). Pluto ansågs vara en planet från den upptäcktes 1930, men omklassificerades som en dvärgplanet 2006.]] En '''dvärgplanet''' är, per definition av [[Internationella astronomiska unionen]] (IAU), en [[himlakropp]] som ligger i en bana kring [[solen]], har en tillräckligt stor [[massa]] för att göras rund av sin egen [[gravitation]], men som inte har rensat undan alla [[planetesimal]]er kring sin egen omloppsbana och som inte är en satellit.<ref name=iau>{{webbref|utgivare=Internationella astronomiska unionen|titel=IAU 2006 General Assembly: Result of the IAU Resolution votes|url=http://www.iau.org/iau0603.414.0.html|år=2006|hämtdatum=2008-01-26}}</ref><ref>{{webbref|url=http://solarsystem.nasa.gov/planets/profile.cfm?Object=Dwarf&Display=OverviewLong|titel=Dwarf Planets|utgivare=[[NASA]]|hämtdatum=2008-01-22}}</ref> En planet måste alltså ha tillräcklig massa för att övervinna [[stel kropp|stelkroppskrafterna]] och uppnå hydrostatisk jämvikt. Detta bör inte förväxlas med [[småplanet]]er. Begreppet ''dvärgplanet'' infördes 2006 som en del av den [[Definition av planet|tredelade kategoriseringen]] av himlakroppar med sin bana runt solen.<ref name=finalresolution/> Orsaken till omkategoriseringen var upptäckten av ett flertal [[transneptunskt objekt|transneptunska objekt]] som konkurrerade med [[Pluto]] i storlek och slutligen upptäckten av en himlakropp som till och med var större, [[Eris (dvärgplanet)| Eris]].<ref>"The Outer Planets", 2007, The Universe program (sänt 2008-09-29, 18-19:00 EST) [[History Channel]]</ref> Detta innebar att en ''dvärgplanet'' blev ett mellanting mellan en konventionell [[planet]] och en [[satellit]]. Den officiella definitionen som antogs av IAU 2006 har både hyllats och kritiserats och är än i dag ifrågsatt av vissa forskare. IAU erkänner för närvarande fem dvärgplaneter: [[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]], [[Pluto]], [[Haumea (dvärgplanet)|Haumea]], [[Makemake (dvärgplanet)|Makemake]] och [[Eris (dvärgplanet)|Eris]].<ref name=WGPSN/> Emellertid har endast Pluto och Ceres observerats tillräckligt noggrant för påvisa att de stämmer in på definitionen. Eris har accepterats som dvärgplanet eftersom den är större än Pluto, men detta gjorde att Plutos massa blev brytpunkten för transneptunska dvärgplaneter ([[plutoid]]er). Därefter beslutade IAU att ej namngivna transneptunska objekt med en [[absolut magnitud]] mindre än +1 (och därigenom en matematisk minsta diameter på 838 km<ref name=bruton>{{webbref|titel=Conversion of Absolute Magnitude to Diameter for Minor Planets|utgivare=Department of Physics & Astronomy (Stephen F. Austin State University)|författare=Dan Bruton|url=http://www.physics.sfasu.edu/astro/asteroids/sizemagnitude.html|hämtdatum=2008-06-13}}</ref>) ska namnges under antagande att de är dvärgplaneter. Vid tidpunkten fanns endast två kända sådana objekt, Makemake och Haumea. Dessa namngavs och förklarades sedan som dvärgplaneter. Man antar att minst ytterligare 40 kända objekt i [[solsystemet]] är dvärgplaneter,<ref name=Brown/> och man uppskattar att upp till 200 dvärgplaneter kan upptäckas då hela regionen känd som [[Kuiperbältet]] utforskas och att antalet kan vara så högt som 2000 då objekt utanför Kuiperbältet tas med i beräkningarna.<ref name=Brown/> Hur himlakroppar med liknande attribut i andra [[solsystem]] ska benämnas är ännu inte bestämt,<ref name="Draft Resolution 5"/> men om de var påvisbara skulle de inte betraktas som planeter.<ref name=WSGESP>{{webbref|år=2001|titel=Working Group on Extrasolar Planets of the International Astronomical Union|utgivare=Internationella astronomiska unionen|url=http://www.dtm.ciw.edu/boss/definition.html|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> ==Begreppets historia== {{Huvudartikel|Definition av planet}} Före de upptäckter som gjordes i början av 2000-talet hade [[astronom]]er inget behov av en formell definition av en planet. Då Pluto upptäcktes 1930 ansåg astronomer att solsystemet hade nio planeter, tillsammans med tusentals mindre himlakroppar som [[asteroid]]er och [[komet]]er. I nära 50 år ansågs Pluto vara större än [[Merkurius]],<ref>{{webbref|titel=Pluto Revealed|url=http://www.discoveryofpluto.com/pluto06.html|förnamn=Brad|efternamn=Mager|hämtdatum=2008-01-26|utgivare=discoveryofpluto.com}}</ref><ref>{{webbref|titel=Is Pluto a planet?|url=http://curious.astro.cornell.edu/question.php?number=624|date=2007-09-14|författare=Cuk, Matija; Masters, Karen |utgivare=Cornell University, Astronomy Department|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> men då Plutos måne [[Charon (måne)|Charon]] upptäcktes 1978 blev det möjligt att mäta Plutos massa noggrant och det visade sig att den faktiska massan var betydligt mindre än den ursprungliga uppskattningen.<ref>{{tidskriftsref|url=http://www.iop.org/EJ/abstract/1538-3881/132/1/290|titel=Orbits and Photometry of Pluto's Satellites: Charon, S/2005 P1, and S/2005 P2|tidskrift=The Astronomical Journal|år=2006|nummer=132|sid=290–98|doi= 10.1086/504422 |författare=Marc W. Buie et al.|hämtdatum=2008-02-10|volym=132}}</ref> Pluto visade sig vara tjugo gånger mindre än Merkurius, vilket definitivt gjorde Pluto till den minsta planeten i solsystemet, en femtedel av [[Månen]]s massa. Trots detta var Pluto mer än tio gånger större än det största objektet i [[asteroidbälte]]t, [[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]].<ref>{{bokref|förnamn=David |efternamn=Jewitt|medförfattare=Delsanti, Audrey|titel=The Solar System Beyond The Planets in Solar System Update : Topical and Timely Reviews in Solar System Sciences (PDF)|utgivare=Springer|doi=10.1007/3-540-37683-6|isbn=978-3-540-37683-5 |år=2006|url= http://www.ifa.hawaii.edu/faculty/jewitt/papers/2006/DJ06.pdf|hämtdatum=2008-02-10|format=PDF}}</ref> Vidare visade sig Pluto ha många ovanliga egenskaper såsom en stor [[excentricitet|omloppsexcentricitet]] och en hög [[banlutning]], vilket gjorde Pluto till en himlakropp som skiljde sig avsevärt mot övriga planeterna i solsystemet.<ref>{{bokref|titel=Is Pluto a Planet? A Historical Journey through the Solar System|förnamn=David A.|efternamn=Weintraub|år=2006|sid=1–272|isbn=978-0-691-12348-6}}</ref> 1990 började astronomer upptäcka objekt i samma region som Pluto (det som i dag kallas [[Kuiperbältet]]) och några ännu längre bort.<ref>{{webbref|titel=Much Ado about Pluto|utgivare=PlutoPetition.com|förnamn=Tony|efternamn=Phillips|medförfattare=Phillips, Amelia|datum=2006-09-04|url=http://www.plutopetition.com/unplanet.php |hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Många av dessa objekt delade samma omloppsbana och Pluto började ses som den största medlemmen i en ny klass av himlakroppar, [[plutino]]n. Detta fick vissa astronomer att sluta kalla Pluto för en planet. Många termer såsom ''[[småplanet]], subplanet'' och ''[[planetoid]]'' började användas för de himlakroppar som idag kallas dvärgplaneter.<ref>{{webbref|titel=Planetoids Beyond Pluto|url=http://www.astrobio.net/news/modules.php?op=modload&name=News&file=article&sid=1366|utgivare=Astrobiology Magazine|datum=2004-12-30|hämtdatum=2008-01-26}}</ref><ref>{{tidningsref|url=http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/2004/14/|datum=2004-04-14|titel=Hubble Observes Planetoid Sedna, Mystery Deepens|utgivare=NASA|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Fram till och med 2005 omämndes ytterligare tre himlakroppar med massa och omloppsbana som liknade Plutos ([[50000 Quaoar|Quaoar]], [[90377 Sedna|Sedna]] och Eris) i vetenskaplig litteratur.<ref>{{webbref|url=http://www.gps.caltech.edu/~mbrown/planetlila/|titel=The Discovery of Eris, the Largest Known Dwarf Planet|förnamn=Michael E.|efternamn=Brown|utgivare=California Institute of Technology, Department of Geological Sciences|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Det stod klart att man antingen var tvungen att klassificera även dessa som planeter, eller omklassificera Pluto.<ref>{{webbref|titel=What is the definition of a planet?|år=2004|url=http://web.gps.caltech.edu/~mbrown/sedna/index.html#planets|förnamn=Michael E.|efternamn=Brown|utgivare=California Institute of Technology, Department of Geological Sciences|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Många astronomer insåg även att man troligen skulle hitta ytterligare objekt som Pluto och att antalet planeter skulle börja öka snabbt om Pluto fortsatt skulle vara kvar i kategorin.<ref>{{tidningsref|titel=War of the Worlds|utgivare=[[New York Times]]|författare=Brown, Mike|datum=2006-08-16|url=http://www.nytimes.com/2006/08/16/opinion/16brown.html|hämtdatum=2008-02-20}}</ref> 2006 fastslogs det att Eris (då känd som {{mp|2003 UB|313}}) var något större än Pluto och några rapporter hänvisade inofficiellt till den som den ''[[Planet X (astronomi)|tionde planeten]]''.<ref>{{tidningsref|titel=Astronomers Measure Mass of Largest Dwarf Planet|utgivare=NASA's Hubble Space Telescope home site|år=2007|url= http://hubblesite.org/newscenter/archive/releases/2007/24/full/|datum=2007-06-14|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> På grund av detta väcktes heta debatter kring frågan i [[Internationella astronomiska unionen|IAU:s generalförsamling]] i augusti 2006.<ref>{{webbref|titel=What makes a planet?|url=http://www.gps.caltech.edu/~mbrown/whatsaplanet/|first=Michael E.|last=Brown|publisher=California Institute of Technology, Department of Geological Sciences|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> IAU:s ursprungliga förslag inkluderade [[Charon (måne)|Charon]], Eris och Ceres i listan över planeter. Ett flertal astronomer invände mot detta förslag och den uruguayanska astronomen [[Julio Ángel Fernández]] tog fram ett nytt förslag, i vilket en mellankategori togs fram för himlakroppar som var tillräckligt stora för att bli runda, men som inte hade rensat sin omloppsbana från [[planetesimal]]er. Detta förslag inkluderade Pluto, Ceres och Eris i den nya kategorin, då de inte rensat sina omloppsbanor.<ref name=19aug>{{webbref| datum=2006-08-19 | förnamn=Robert Roy|efternamn=Britt| titel= Details Emerge on Plan to Demote Pluto |utgivare = Space.com| hämtdatum= 2006-08-18 | url= http://www.space.com/scienceastronomy/060819_new_proposal.html}}</ref> IAU:s slutliga [[resolution]] antog detta system med tre kategorier för himlakroppar med sin omloppsbana runt solen. Fernández föreslog att dessa mellanting skulle kallas ''planetoider'',<ref>{{webbref|titel=Comments & discussions on Resolution 5: The definition of a planet - Planets Galore|förnamn=Mark E.|efternamn=Bailey|url=http://astro.cas.cz/nuncius/appendix.html|verk=Dissertatio cum Nuncio Sidereo, Series Tertia - official newspaper of the IAU General Assembly 2006|utgivare=Astronomical Institute Prague|hämtdatum=2008-02-09}}</ref><ref> {{webbref|titel=Dos uruguayos, Julio Fernández y Gonzalo Tancredi en la historia de la astronomía:reducen la cantidad de planetas de 9 a 8 ...&Anotaciones de Tancredi|språk=spanska|utgivare=Science and Research Institute, Mercedes, Uruguay|url=http://www.ici.edu.uy/perfilASTRO.htm|hämtdatum=2008-02-11}}</ref> men IAU:s division III-sammanträde röstade enhälligt för att kalla dessa för ''dvärgplaneter''.<ref name=finalresolution>{{tidningsref|url=http://www.iau.org/static/resolutions/Resolution_GA26-5-6.pdf|format=PDF|titel=Definition of a Planet in the Solar System: Resolutions 5 and 6|datum=2006-08-24|verk=IAU 2006 General Assembly|utgivare=International Astronomical Union|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Resolutionen löd i sin helhet (fritt översatt): {{citat|IAU /.../ beslutar att planeter och andra kroppar, förutom satelliter, i vårt solsystem delas in i tre distinkta kategorier på följande sätt:<br /> (1) En planet¹ är en himlakropp som (a) ligger i en omloppsbana kring solen, (b) har tillräcklig massa för att dess egen gravitation ska överkomma stelkroppskrafterna så att den uppnår hydrostatisk jämvikt (en nästan rund form) och (c) har rensat sitt närområde i omloppsbanan.<br /> (2) En "dvärgplanet" är en himlakropp som (a) ligger i en omloppsbana kring solen, (b) har tillräcklig massa för att dess egen gravitation ska överkomma stelkroppskrafterna så att den uppnår hydrostatisk jämvikt (en nästan rund form)², (c) inte har rensat sitt närområde i omloppsbanan, och (d) inte är en [[naturlig satellit]].<br /> (3) Alla andra objekt³, förutom satelliter, som cirkulerar kring solen ska kollektivt kallas för "små solsystemskroppar."<br /> :<small>Fotnoter: :¹ De åtta planeterna är: [[Merkurius]], [[Venus]], [[Jorden]], [[Mars]], [[Jupiter]], [[Saturnus]], [[Uranus]] och [[Neptunus]]. :² En IAU-process ska instiftas för att tilldela gränsobjekt lämplig status. :³ Dessa inkluderar för närvarande en majoritet av solsystemets asteroider, flertalet transneptunska objekt (TNO), kometer och andra små himlakroppar.}} Även om det fanns vissa frågetecken kring hur planeter i andra solsystem skulle komma att klassificeras,<ref name="Draft Resolution 5"/> beslöt man att inte fatta något beslut i frågan förrän en sådan himlakropp observerats.<ref name=19aug /> IAU:s resolution 6a å 2006<ref name="Resolution Result"> {{webbref| titel=IAU 2006 General Assembly: Result of the IAU Resolution votes| url= http://www.iau2006.org/mirror/www.iau.org/iau0603/index.html}}</ref> erkände Pluto som "prototypen för en ny kategori av transneptunska objekt". Namnet och den exakta naturen för den här kategorin specificerades inte utan bordlades för senare diskussion inom IAU. I debatten som ledde fram till resolutionen benämndes dessa objekt både som ''plutoner'' och ''plutonska objekt'', men inget av dessa namn fick fortsatt användning.<ref name=finalresolution/> 11 juni 2008 tillkännagav IAU:s styrelse namnet, ''[[plutoid]]'', och en defintion: alla transneptunska dvärgplaneter är plutoider.<ref>{{webbref|url=http://www.iau.org/public_press/news/release/iau0804/|titel=Plutoid chosen as name for Solar System objects like Pluto}}</ref> En månad senare, 11 juli 2008, omklassificerade arbetsgruppen för solsystemets nomenklatur himlakroppen då känd som ''(136472) 2005 FY₉'' som en dvärgplanet och gav den namnet [[Makemake (dvärgplanet)|Makemake]].<ref name=WGPSN/> ==Kännetecken== <div style="float: right; margin: 5px;"> {| class="wikitable sortable" |+ Planetära diskriminanter<ref name=soter/> |- ! Himlakropp ! Massa (''M''_E^*)<br /> ! ''Λ''/''Λ''_E^**<br /> ! '' µ''^*** |- | [[Merkurius]] | align="center" | 0,055 | align="center" | 0,012&nbsp;6 | align="center" | 9,1 × 10⁴ |- | [[Venus]] | align="center" | 0,815 | align="center" | 1,08 | align="center" | 1,35 × 10⁶ |- | [[Jorden]] | align="center" | 1,00 | align="center" | 1,00 | align="center" | 1,7 × 10⁶ |- | [[Mars]] | align="center" | 0,107 | align="center" | 0,006&nbsp;1 | align="center" | 1,8 × 10⁵ |- |- style="background: #CCF;" | [[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]] | align="center" | 0,000&nbsp;15 | align="center" | 8,7 × 10^-9 | align="center" | 0,33 |- | [[Jupiter]] | align="center" | 317,7 | align="center" | 8&nbsp;510 | align="center" | 6,25 × 10⁵ |- | [[Saturnus]] | align="center" | 95,2 | align="center" | 308 | align="center" | 1,9 × 10⁵ |- | [[Uranus]] | align="center" | 14,5 | align="center" | 2,51 | align="center" | 2,9 × 10⁴ |- | [[Neptunus]] | align="center" | 17,1 | align="center" | 1,79 | align="center" | 2,4 × 10⁴ |- |- style="background: #CCF;" | [[Pluto]] | align="center" | 0,002&nbsp;2 | align="center" | 1,95 × 10^-8 | align="center" | 0,077 |- |- style="background: #CCF;" | [[Haumea (dvärgplanet)|Haumea]] | align="center" | 0,000&nbsp;67 | align="center" | 1,72 × 10^-9 | align="center" | 0,02 |- |- style="background: #CCF;" | [[Makemake (dvärgplanet)|Makemake]] | align="center" | 0,000&nbsp;67 | align="center" | 1,45 × 10^-9 | align="center" | 0,02<ref>Beräknat utifrån uppskattningar av Kuiperbältets massa som återfinns på [http://adsabs.harvard.edu/abs/2007MNRAS.tmp...24I Iorio, 2007] av 0,033 Jordmassor</ref> |- |- style="background: #CCF;" | [[Eris (dvärgplanet)|Eris]] | align="center" | 0,002&nbsp;8 | align="center" | 3,5 × 10^-8 | align="center" | 0,10 |} <small>*''M''_E i Jordmassor.</small><br /> <small>**''Λ''/''Λ''_E = ''M''²/''P''&nbsp;&times;&nbsp;''P_E''/M²_E.</small><br /> <small>***''µ'' = ''M''/''m'', där ''M'' är himlakroppens massa och ''m''<br /> är den samlade massan av alla andra himlakroppar <br /> kring dess omloppsbana.</small> <br /> </div> ===Omloppsdominans=== [[Alan Stern]] och [[Harold F. Levison]] introducerade en parameter Λ ([[lambda]]), som uttrycker sannolikheten för ett möte som resulterar i en avvikelse i omloppsbana.<ref name=Stern/> Värdet på parametern i Sterns modell är proportionell mot massan i kvadrat och omvänt proportionell mot perioden. Detta värde kan användas för att uppskatta en himlakropps kapacitet att rensa området kring dess omloppsbana. En lucka på fem tiopotenser i Λ hittades mellan de minsta [[stenplanet]]erna och de största asteroiderna och Kuiperbältets objekt (tredje kolumnen i tabellen över planetära diskriminanter till höger).<ref name=soter/> Utifrån denna parameter argumenterade [[Steven Soter]] med fler astronomer för en åtskillnad mellan dvärgplaneter och de andra åtta planeterna baserad på deras oförmåga att "rensa området kring dess omloppsbana"; planeter kan rensa området kring sin omloppsbana från mindre himlakroppar genom kollision, infångande, eller störningar i gravitationen, medan dvärgplaneter saknar massan för att göra detta.<ref name=Stern>{{tidskriftsref|författare=S. Alan Stern och Harold F. Levison|år=2002|titel=Regarding the criteria for planethood and proposed planetary classification schemes|url=http://www.boulder.swri.edu/~hal/PDF/planet_def.pdf|format=PDF|tidskrift=Highlights of Astronomy|volym=12|sid=205–13|hämtdatum=2008-01-22}}</ref> Med andra ord, Soter föreslog en parameter som han kallade ''planetär diskriminant'', betecknad med symbolen µ ([[my]]), som representerar en experimentell mätning av den faktiska graden av "renhet" i området kring omloppsbanan (där µ beräknas genom att dividera massan hos himlakroppen i fråga med den total massan hos himlakropparna som delar dess omloppsområde).<ref name=soter>{{tidskriftsref|url=http://arxiv.org/abs/astro-ph/0608359|titel=What is a Planet?|tidskrift=The Astronomical Journal|författare=Steven Soter|date=2006-08-16|volym=132|sid=2513&ndash;19|hämtdatum=2008-01-22|doi=10.1086/508861}}</ref> Det finns ett flertal andra sätt att försöka skilja mellan planeter och dvärgplaneter,<ref name=Stern/> men 2006 års definition utgår från det här konceptet.<ref name=finalresolution/> ===Storlek och massa=== {{Huvudartikel|Hydrostatisk jämvikt}} Då en himlakropp uppnår hydrostatisk jämvikt finns det ingen obalans i [[gravitation]]en på dess yta. Skulle ett lager av vätska placeras på denna yta skulle bilda ett vätskelager med samma form, förutom mindre avvikelser i form av [[krater|kratrar]] och sprickor. Detta innebär inte att himlakroppen är en sfär; ju snabbare en kropp rör sig desto mer formas kroppen som en [[rotationsellipsoid]], men sådana krafter påverkar även en vätskeyta. Ett extremt exempel på icke-sfärformad himlakropp i hydrostatisk jämvikt är [[Haumea (dvärgplanet)|Haumea]], som är dubbelt så bred som den är lång. [[Fil:Dwarf planet masses.png|thumb|right|Jämförelse mellan massorna hos de fem kända dvärgplaneterna, plus Charon. Massan för Makemake är en uppskattning.]] [[Fil:Masses of dwarf planets vs Luna.png|thumb|right|Jämförelse mellan massorna, månen inkluderad.]] Några gränsvärden för massa och storlek hos dvärgplaneter har ännu inte specificerats av IAU. Det finns ingen övre gräns och en himlakropp som är större och massivare än [[Merkurius]], men som inte har rensat området kring sin omloppsbana skulle klassificeras som en dvärgplanet. Den lägre gränsen bestäms av kraven för att uppnå hydrostatisk jämvikt, men storleken eller massan för vilken en himlakropp uppnår denna form beror på dess sammansättning och termiska historia. Det första utkastet till IAU:s resolution 2006 omdefinierade formen för hydrostatisk jämvikt till något som gäller "för himlakroppar med en massa över 5×10²⁰ kg och en diameter större än 800 km,<ref name="Draft Resolution 5">{{webbref|titel=The IAU draft definition of "planet" and "plutons"|url=http://www.iau.org/public_press/news/release/iau0601/|utgivare=International Astronomical Union|datum=2006-08-16|hämtdatum=2008-05-17}}</ref> men detta bibehölls inte i det slutliga förslaget.<ref name=finalresolution/> [[Empiri]]ska observationer antyder att den undre gränsen kan variera beroende på himlakroppens sammansättning. Exempelvis är [[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]] den enda himlakroppen i [[asteroidbälte]]t som man idag vet har formats rund av sin egen gravitation (även om [[4 Vesta|Vesta]] kan ha varit det tidigare). Det har därför föreslagits att gränsen där andra steniga himlakroppar likt Ceres avrundas bör ligga runt 400 km i diameter. [[Michael E. Brown|Mike Brown]] (en ledande forskare inom det här området och Eris upptäckare) föreslog att den undre gränsen för en [[isdvärg|isdvärgplanet]] troligen ligger någonstans under 400 km. <ref name=Brown/> Det är ännu inte heller klart till vilken grad avvikelser från en perfekt hydrostatisk jämvikt som ska tolereras, eller om det räcker med att ''ha'' uppnått jämvikt för att inkluderas. Alla fasta kroppar i solsystemet, såsom [[Japetus]] med sina berg och [[Mars]] med sin sköld av [[vulkan]]er, avviker till viss del. Detta är avgörande när det gäller asteroiden [[4 Vesta]], som kan ha avvikit från jämvikt på grund av ett stort nedslag som avlägsnade delar av en halvklotet. ==Nuvarande medlemmar== {{FixBunching|beg}} [[Fil:2003EL61art.jpg|right|right|thumb|100px|Haumea med månarna Hiʻiaka och Namaka (illustration)]] [[Fil:2005FY9art.jpg|right|thumb|100px|Makemake (illustration)]] [[Fil:Eris and dysnomia2.jpg|right|thumb|100px|Eris (genom [[rymdteleskopet Hubble]])]] {{FixBunching|end}} {{FixBunching|beg}} [[Fil:Ceres optimized.jpg|right|thumb|100px|Ceres (genom rymdteleskopet Hubble)]] {{FixBunching|end}} I och med 2009 har IAU klassificerat fem himlakroppar som dvärgplaneter. Två av dessa, Ceres och Pluto, vet man uppfyller kraven genom direkt observation. De andra tre, Eris, Haumea och Makemake, antas vara dvärgplaneter baserat på matematisk modeller eller, i Eris fall, är större än Pluto och därigenom kvalificerar sig på grund av sin storlek.<ref name="Resolution Result">{{webbref|titel=IAU 2006 General Assembly: Result of the IAU Resolution votes|url=http://www.iau2006.org/mirror/www.iau.org/iau0603/index.html|utgivare=International Astronomical Union|datum=2006-08-26|hämtdatum=2008-01-26}}</ref><ref name=WGPSN>{{webbref |datum= 2008-07-11|titel=Dwarf Planets and their Systems |utgivare= Working Group for Planetary System Nomenclature (WGPSN) |url=http://planetarynames.wr.usgs.gov/append7.html#DwarfPlanets |hämtdatum=2008-07-13}}</ref> #[[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]] [[Fil:Ceres symbol.svg|15px|Ceres]] &ndash; upptäckt 1 januari 1801 (45&nbsp;år för [[Neptunus]]), ansågs vara en planet i halvt sekel innan den omklassificerades som en asteroid. Klassificerades som en dvärgplanet 13 september 2006. #[[Pluto]] [[Fil:Pluto symbol.svg|15px|Pluto]] &ndash; upptäckt 18 februari 1930, klassificerad som planet i 76&nbsp;år. Omklassificerad som en dvärgplanet 24 augusti 2006. #[[Eris (dvärgplanet)|Eris]] &ndash; upptäckt 21 oktober 2003. Kallad "[[Planet X (astronomi)|tionde planeten]]" i media. Antagen som dvärgplanet 13 september 2006. #[[Makemake (dvärgplanet)|Makemake]] &ndash; upptäckt 31 mars 2005. Antagen som dvärgplanet 11 juli 2008. #[[Haumea (dvärgplanet)|Haumea]] &ndash; upptäckt 28 december 2004. Antagen som dvärgplanet 17 september 2008. Ingen [[rymdsond]] har [[Rymdfart|utforskat]] någon av dvärgplaneterna. Detta kommer förändras om [[NASA]]:s ''[[Dawn (rymdsond)|Dawn]]'' och ''[[New Horizons]]'' når Ceres respektive Pluto, som planeras till 2015.<ref name=Russel2006>{{tidskriftsref|författare=C.T. Russel et al.|titel=Dawn Discovery mission to Vesta and Ceres: Present status|tidskrift=Advances in Space Research|volym=38|sid=2043–48|år=2006|doi=10.1016/j.asr.2004.12.041| url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2006AdSpR..38.2043R| hämtdatum=2007-12-08}}</ref><ref>{{webbref|titel=Pluto Mission a Go! Initial Funding Secured|förnamn=Robert Roy|efternamn=Britt|utgivare=Space.com| url=http://www.space.com/scienceastronomy/pluto_horizons_030225.html| år=2003|hämtdatum=2007-04-13}}</ref> ''Dawn'' ska även observera en annan potentiell dvärgplanet, [[4 Vesta|Vesta]] 2011. {| class="wikitable" style="margin: 1em auto 1em auto" |- bgcolor=#ccccff ! colspan=12 style="background:#dddddd;" | Egenskaper hos dvärgplaneternas omloppsbanor<ref name=asteroidorbit>{{webbref|url=ftp://ftp.lowell.edu/pub/elgb/astorb.html| titel=The Asteroid Orbital Elements Database|förnamn=Ted|efternamn=Bowell|utgivare=[[Lowell Observatory]]|hämtdatum=2008-02-12}}</ref> |- style="font-size: smaller;" !Namn !Region i<br />solsystemet !Omlopps-<br />radie ([[Astronomisk enhet|AU]]) ![[Siderisk omloppstid|Omloppstid]]<br />(år) !Genomsnittlig<br />omloppshastighet (km/s) ![[Banlutning|Banlutning till<br /> ekliptikan]] (°) ![[excentricitet |Omlopps-<br />excentricitet]] !Planetär<br />diskriminant |- align="center" ! align="left" | [[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]] | [[Asteroidbältet]] | 2,77 | 4,60 | 17,882 | 10,59 | 0,080 | 0,33 |- align="center" ! align=left| [[Pluto]] | [[Kuiperbältet]] | 39,48 | 248,09 | 4,666 | 17,14 | 0,249 | 0,077 |- align="center" ! align="left" | [[Haumea (dvärgplanet)|Haumea]] | [[Kuiperbältet]] | 43,34 | 285,4 | 4,484 | 28,19 | 0,189 | ? |- align="center" ! align="left" | [[Makemake (dvärgplanet)|Makemake]] | [[Kuiperbältet]] | 45,79 | 309,9 | 4,419 | 28,96 | 0,159 | ? |- align="center" ! align="left" | [[Eris (dvärgplanet)|Eris]] | [[Scattered disc]] | 67,67 | 557 | 3,436 | 44,19 | 0,442 | 0,10 |} {| class="wikitable" style="margin: 1em auto 1em auto" |- bgcolor=#ccccff ! colspan=14 style="background:#dddddd;" | Fysiska egenskaper hos dvärgplaneterna |- style="font-size: smaller;" !Namn !Ekvatorialdiameter i<br /> förhållande till [[Månen]] !Ekvatorialdiameter <br />(km) !Massa i förhållande<br /> till [[Månen]] !Massa<br />(×10²¹ kg) ![[Densitet]]<br />(kg/m³) !Ytgravitation<br />([[Acceleration|m/s²]]) ![[Flykthastighet|Flykt-<br />hastighet]]<br />([[Fart|km/s]]) ![[Axellutning|Axel-<br />lutning]] ![[Rotationsperiod|Rotations-<br />period]]<br />(dagar) ![[naturlig satellit|Månar]] ![[temperatur|Yttemp.]]<br />([[Kelvin|K]]) ![[Atmosfär]] |- align="center" ! align="left" | [[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]]<ref>{{tidskriftsref|författare=Thomas P.C, Parker J.Wm.; McFadden, L.A.; et al.|titel=Differentiation of the asteroid Ceres as revealed by its shape|år=2005|tidskrift=[[Nature]]|volym=437|sid=224–26|doi=10.1038/nature03938| url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2005Natur.437..224T|hämtdatum=2008-02-16}}</ref><ref>Beräknat utifrån känd parametrar. APmag och AngSize genererade med [http://ssd.jpl.nasa.gov/horizons.cgi?find_body=1&body_group=sb&sstr=1 Horizons] (Ephemeris: Observer Table: Quantities = 9,13,20,29)</ref> | 28,0% | 974,6±3.2 | 1,3% | 0,95 | 2,08 | 0,27 | 0,51 | ~3° | 0,38 | 0 | 167 | ingen |- align="center" ! align=left| [[Pluto]]<ref>{{webbref|förnamn=D.R.|efternamn=Williams|titel=Pluto Fact Sheet|utgivare=NASA|datum=2006-09-07|url=http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/plutofact.html|hämtdatum=2007-03-24}}</ref><ref>{{tidskriftsref|författare=Buie, M. W.; Grundy, W.M.; Young, E.F.; Young, L.A.; Stern, S.A.|titel = Orbits and photometry of Pluto's satellites: Charon, S/2005 P1, and S/2005 P2|tidskrift=Astronomical Journal|år=2006|volym=132|sid=290|url=http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2006AJ....132..290B&amp;db_key=AST&amp;data_type=HTML&amp;format=&amp;high=444b66a47d27727|doi = 10.1086/504422}}</ref> | 68,7% | 2306±30 | 17,8% | 13,05 | 2,0 | 0,58 | 1,2 | 119,59° | -6,39 | 3 | 44 | transient |- align="center" ! align=left| [[Haumea (dvärgplanet)|Haumea]]<ref name=Stansberry/><ref name="Rabinowitz2006">{{tidskriftsref|författare=David L. Rabinowitz; Barkume, K.M.; Brown, E.M. et al.|titel=Photometric Observations Constraining the Size, Shape, and Albedo of {{mp|2003 EL|61}}, a Rapidly Rotating, Pluto-Sized Object in the Kuiper Belt''|tidskrift=The Astrophysical Journal|år=2006|volym=639|utgåva=2|sid=1238&ndash;1251|url=http://arxiv.org/abs/astro-ph/0509401}}</ref> | 33,1% | 1150{{±|250|100}} | 5,7% | 4,2&nbsp;±&nbsp;0.1 | 2,6&ndash;3,3 | ~0,44 | ~0,84 | | | 2 | 32&nbsp;±&nbsp;3 | ? |- align="center" ! align=left| [[Makemake (dvärgplanet)|Makemake]]<ref name=Stansberry>{{tidskriftsref|författare=Stansberry, J.; Grundy, W.; Brown, M.; et al.| titel=Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope|url=http://arxiv.org/abs/astro-ph/0702538v1| år=2007| format=abstract}}</ref><ref>{{tidskriftsref|titel=The methane ice rich surface of large TNO 2005 FY9: a Pluto-twin in the trans-neptunian belt?|författare=J. Licandro, N. Pinilla-Alonso, M. Pedani, et al.|tidskrift=Astronomy and Astrophysics|år=2006|volym= 445|nummer= L35-L38 |doi= 10.1051/0004-6361:200500219|url=http://www.aanda.org/index.php?option=article&access=doi&doi=10.1051/0004-6361:200500219 |hämtdatum=2008-07-14|sid=L35}}</ref> | 43,2% | 1500{{±|400|200}} | ~5%? | ~4? | ~2? | ~0,5 | ~0,8 | | | 0 | ~30 | transient? |- align="center" ! align="left" | [[Eris (dvärgplanet)|Eris]]<ref>{{webbref|titel=Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope|förnamn=John|efternamn=Stansberry|medförfattare=Grundy, Will; Brown, Mike; Spencer, John; Trilling, David; Cruikshank, Dale; Margot, Jean-Luc|verk=University of Arizona, Lowell Observatory, California Institute of Technology, NASA Ames Research Center, Southwest Research Institute, Cornell University|url=http://arxiv.org/abs/astro-ph/0702538v1|år=2007|hämtdatum=2007-05-18}}</ref><ref>{{tidskriftsref|titel=The Mass of Dwarf Planet Eris|författare=Michael E. Brown; Schaller, Emily L.|tidskrift=[[Science]]|år=2007 |volym=316|upplaga =5831|sid=1585| doi=10.1126/science.1139415 |url=http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/316/5831/1585|pmid=17569855}}</ref> | 74,8% | 2400±100 | 22,7% | 16,7 | 2,3 | ~0,8 | 1,3 | | ~0.3 | [[Dysnomia (måne)|1]] | 42 | transient? |- |colspan=14 style="background: #FFFFFF; border-right:1px solid white; border-bottom:1px solid white; border-left:1px solid white;"|<div class="references-small" style="margin-bottom: 0em;"> </div> |} ==Kandidater== Likt det som inträffade med Ceres, kan de tre näst största himlakropparna i asteroidbältet - [[4 Vesta|Vesta]], [[2 Pallas|Pallas]], and [[10 Hygiea|Hygiea]]<ref>{{tidningsref| förnamn=Paul | efternamn=Rincon | titel=Planets plan boosts tally to 12 | utgivare=BBC News | datum=2006-08-16 | url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/4795755.stm | hämtdatum=2007-03-17 }}</ref> - komma att klassificeras som dvärgplaneter om det visas att de formats av hydrostatisk jämvikt.<ref name="New Scientist">{{webbref|förnamn=Stephen |efternamn=Battersby|titel=Three new planets may join solar system|utgivare=New Scientist.com|url=http://www.newscientistspace.com/article.ns?id=dn9761&feedId=online-news_rss20F53|datum=2006-08-16|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Om än osäkert, visar nuvarande data att detta är osannolikt för Pallas och Hygiea. Vesta, emellertid, verkar enbart ha avvikit från hydrostatisk jämvikt på grund av ett stort nedslag som ägt rum innan den tog form;<ref>{{tidskriftsref|författare=Peter C. Thomas; Binzelb, Richard P.; Gaffeyc, Michael J.; Zellnerd, Benjamin H.; Storrse, Alex D.; Wells, Eddie|titel=Vesta: Spin Pole, Size, and Shape from HST Images|tidskrift=Icarus|volym=128|sid=88–94|år=1997|upplaga=1|doi=10.1006/icar.1997.5736}}</ref> definitionen av en dvärgplanet tar inte upp denna fråga. Rymdsonden [[Dawn (rymdsond)|''Dawn'']] beräknas träda in i Vestas omloppsbana 2011 och hjälpa till att klargöra frågan.<ref name=Russel2006/> Statusen för [[Charon (måne)|Charon]] (nuvarande ansedd vara en naturlig satellit till Pluto) är fortsatt osäker, då det för närvarande inte finns någon klar definition som skiljer ett satellitsystem från ett binärt ([[dubbelplanet]]) system. Det ursprungliga utkastet till resolution 5 <ref name="Draft Resolution 5"/> som presenterades för IAU uppgav att Charon kunde komma att klassificeras som en planet på grund av att: #Charon ensam skulle uppfylla kraven för storlek och form för en dvärgplanet. #Charon kretsar med Pluto kring ett gemensamt [[masscentrum|barycentrum]] beläget mellan de två himlakropparna (snarare än inuti en av himlakropparna) eftersom Charons massa inte är obetydlig i förhållande till Pluto. <ref>Fotnoten i ursprungstexten lyder: ''"For two or more objects comprising a multiple object system.... A secondary object satisfying these conditions i.e. that of mass, shape is also designated a planet if the system barycentre resides outside the primary. Secondary objects not satisfying these criteria are "satellites". Under this definition, Pluto's companion Charon is a planet, making Pluto-Charon a double planet."''</ref> Den definitionen var dock inte kvar i IAU:s slutliga resolution och det är okänd huruvida den kommer att tas upp för framtida diskussion. ===Plutoidkandidater=== [[Fil:TheTransneptunians Size Albedo Color.svg|right|thumb|449px|Illustration över relativ storlek, [[albedo]] och färg hos de största transneptunska objekten.]] Många [[transneptunskt objekt|transneptunska objekt]] (TNO) antas ha iskärnor och behöver troligen bara en diameter på cirka 400 km - 3% av jordens - för att uppnå hydrostatisk jämvikt, vilket skulle göra dem till dvärgplaneter i plutiodklassen. <ref name=Brown/> Trots att bara grova uppskattningar på dessa objekts diametrar finns tillgängliga, antas det att ytterligare 42 himlakroppar bortom Neptunus (förutom Pluto och Eris) troligen är dvärgplaneter.<ref name=Brown/><ref name="Space.com">{{webbref|titel=Nine Planets Become 12 with Controversial New Definition|publisher=Space.com|förnamn=Robert Roy|efternamn=Britt|datum=2006-08-16|url= http://www.space.com/scienceastronomy/060816_planet_definition.html| hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Ett forskarlag undersöker ytterligare 30 sådana objekt och tror att att det totala antalet kommer visa sig vara runt 200 stycken i [[Kuiperbältet]] och många fler bortom det.<ref name=Brown>{{webbref|författare=Michael E. Brown|titel=The Dwarf Planets|utgivare=California Institute of Technology, Department of Geological Sciences|url=http://web.gps.caltech.edu/~mbrown/dwarfplanets/|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Tancredi & Favre (2008) försökte uppskatta vilka TNO som kan komma att klassificeras som dvärgplaneter, baserat både på mätdata och data från [[ljuskurva|ljuskurvor]]. De föreslog att nio av kandidaterna skulle antas vara dvärgplaneter.<ref>{{webbref|författare=Tancredi & Favre|titel=Which are the dwarfs in the Solar system?|utgivare=Asteroids, Comets, Meteors|url=http://www.lpi.usra.edu/meetings/acm2008/pdf/8261.pdf/|hämtdatum=2008-09-20}}</ref> Sex av dessa har uppskattats vara minst 900 km i diameter, storleken på den minsta kända dvärgplaneten, [[Ceres (dvärgplanet)|Ceres]]. Detta har även en tionde kandidat, {{mp|2002 AW|197}}. De tio huvudsakliga kandidaterna är: {| class="wikitable" style="margin:1em auto 1em auto; text-align:center; line-height:1.3em;" |+ {{lower|0.2em|Huvudsakliga plutoidkandidater<ref>Alla himlakroppar med en uppskattad diameter över 900 km, med tre ytterligare huvudkandidater, (Huya, {{mp|2002 TX|300}}, {{mp|1996 TL|66}}) refererad i {{webbref|författare=Tancredi & Favre|titel=Which are the dwarfs in the Solar system?|utgivare=Asteroids, Comets, Meteors|url=http://www.lpi.usra.edu/meetings/acm2008/pdf/8261.pdf|hämtdatum=2008-09-20}}</ref>}} !rowspan="2"| Namn !rowspan="2"| Kategori !colspan="4"| Uppskattad diameter <small>(km) !rowspan="2"| Massa<br><small>(×10²⁰ kg) !rowspan="2"| Omlopps-<br>radie<br><small>([[Astronomisk enhet|AU]]) |- ! <small>enligt {{lower|0.5em|<ref name="Brown">{{webbref|url=http://web.gps.caltech.edu/~mbrown/dwarfplanets/|författare=Michael E. Brown|titel=The Dwarf Planets|hämtdatum=2008-01-20}}</ref>}} ! <small>enligt {{lower|0.5em|<ref name="johnston"><!-- -->{{webbref |titel=List of Known Trans-Neptunian Objects |url=http://www.johnstonsarchive.net/astro/tnoslist.html |utgivare=Johnston's Archive.net |förnamn=Robert |efternamn=Johnston |datum=2007-11-24 |hämtdatum=2008-01-26 }}</ref><!-- -->}} ! <small>enligt {{lower|0.5em|<ref name="Barucci"><!-- -->{{tidskriftsref |titel=Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope |tidskrift=The Solar System beyond Neptune |utgivare=University of Arizona Press |författare=Barucci, M.A.; Stansberry, John; Grundy, Will; Brown, Mike; Cruikshank, Dale; Spencer, John; Trilling, David; Margot, Jean-Luc |år=2007 |url=http://arxiv.org/pdf/astro-ph/0702538 |hämtdatum=2008-01-26 }}</ref><!-- -->}} ! <small>enligt {{lower|0.5em|<ref><!-- -->{{webbref |url=http://www.ifa.hawaii.edu/faculty/jewitt/kb.html |titel=Kuiper Belt: The 1000 km Scale KBOs |författare=David C. Jewitt |utgivare=University of Hawaii, Institute for Astronomy |hämtdatum=2008-02-10 }}</ref><!-- -->}} |- ! [[90482 Orcus|Orcus]] | plutino<br>(1 måne) || 1100 || 909 || 946 || 1500 || 6,2&ndash;7,0 || 39,12 |- | bgcolor="#F2F2F2" | ''Pluto'' || colspan=6 bgcolor="#F2F2F2" | || bgcolor="#F2F2F2" | 39,48 |- ! [[28978 Ixion|Ixion]] | plutino || 980 || 570 || 650 || 1065 || ~5,8 || 39,65 |- ! [[38628 Huya|Huya]] | plutino || 480 || 480 || — || — || 0.8–1.6? || 39.76 |- ! [[20000 Varuna|Varuna]] | [[cubewano]] || 780 || 874 || 500 || 900 || ~5,9 || 42,90 |- ! {{mpl|2002 TX|300}} | cubewano || 800 || 709 || — || — || 1,6–3,7 || 43,11 |- | bgcolor="#F2F2F2" | ''Haumea'' || colspan=6 bgcolor="#F2F2F2" | || bgcolor="#F2F2F2" | 43,34 |- ! [[50000 Quaoar|Quaoar]] | cubewano<br>(1 måne) || 1290 || 1260 || 844|| 1200 || 10&ndash;26 || 43,58 |- | bgcolor="#F2F2F2" | ''Makemake'' || colspan=6 bgcolor="#F2F2F2" | || bgcolor="#F2F2F2" | 45,79 |- ! {{mpl|2002 AW|197}} | cubewano || 940 || 793 || 735 || 890 || ~5,2 || 47,30 |- ! {{mpl|2002 TC|302}} | [[Banresonanta objekt i Kuiperbältet|5:2]] SDO || 710 || 1200 || 1150 || &mdash; || 0,78 || 55,02 |- | bgcolor="#F2F2F2" | ''Eris'' || colspan=6 bgcolor="#F2F2F2" | || bgcolor="#F2F2F2" | 67,67 |- ! {{mpl|1996 TL|66}} | SDO || —|| 632 || 460–690 || — || 2,6? || 82,90 |- ! [[90377 Sedna|Sedna]] | [[E-SDO]]|| 1800 || 1500 || <&nbsp;1600 || <&nbsp;1500 || 17&ndash;61 || 486,0 |} ===Ellipsoidiska månar=== Totalt 19 kända [[naturlig satellit|månar]] är massiva nog att formas runda av sin egen gravitation. Dessa himlakroppar har inga fysiska egenskaper som skiljer dem från dvärgplaneter, men anses inte tillhöra denna kategori då de inte har någon direkt omloppsbana kring solen. Dessa är [[Månen|Jordens måne]], Jupiters fyra [[galileiska månar]] ([[Io (måne)|Io]], [[Europa (måne)|Europa]], [[Ganymedes (måne)|Ganymedes]] och [[Callisto]]), Saturnus sju månar ([[Mimas (måne)|Mimas]], [[Enceladus (måne)|Enceladus]], [[Tethys (måne)|Tethys]], [[Dione (måne)|Dione]], [[Rhea (måne)|Rhea]], [[Titan (måne)|Titan]] och [[Iapetus (måne)|Iapetus]]), Uranus fem månar ([[Miranda (måne)|Miranda]], [[Ariel (måne)|Ariel]], [[Umbriel]], [[Titania]] och [[Oberon (måne)|Oberon]]), Neptunus måne ([[Triton (måne)|Triton]]) och Plutos måne ([[Charon (måne)|Charon]]). ==Kritik== I det omedelbara efterspelet efter IAU:s definition av dvärgplaneten, uttryckte ett antal forskare sin meningsskiljaktighet med IAU:s resolution.<ref>{{webbref|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/5283956.stm|titel=Pluto vote 'hijacked' in revolt|utgivare=BBC News|förnamn=Paul|efternamn=Rincon|datum=2006-08-25|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Kampanjerna mot beslutet innehöll bildekaler och T-shirtar.<ref>{{tidningsref|url=http://www.usatoday.com/tech/science/space/2006-08-25-pluto-memorabilia_x.htm|titel=Online merchants see green in Pluto news|förnamn=Alicia|efternamn=Chang|verk=Associated Press|utgivare=USA Today|datum=2006-08-25|hämtdatum=2008-01-25}}</ref> [[Michael E. Brown|Mike Brown]] (Eris upptäckare) samtyckte med beslutet om att minska antalet planeter till åtta.<ref>{{webbref|titel=The Eight Planets|förnamn=Michael E.|efternamn=Brown|url=http://web.gps.caltech.edu/~mbrown/eightplanets/|utgivare=California Institute of Technology, Department of Geological Sciences|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> [[NASA]] har meddelat att de kommer utgå från de nya riktlinjer som tagits fram av IAU.<ref>{{webbref|titel=Hotly-Debated Solar System Object Gets a Name|utgivare=NASA pressrelease|url=http://www.nasa.gov/vision/universe/solarsystem/erisf-20060914.html|datum=2006-09-14|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Emellertid har [[Alan Stern]], chef för [[New Horizons|NASA:s ''New Horizons'']], avvisat den nuvarande IAU-definitionen för planeter, både vad det gäller att definiera dvärgplaneter som något annat än en form av planeter och även vad det gäller att utgå från omloppsbanans struktur (istället för inre kännetecken) för att definiera objekt som dvärgplaneter.<ref>{{webbref|titel=Unabashedly Onward to the Ninth Planet|förnamn=Alan|efternamn=Stern|datum=2006-09-06|utgivare=New Horizons webbplats|url=http://pluto.jhuapl.edu/overview/piPerspectives/piPerspective_09_06_2006.php|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> Därför benämner han och hans team fortfarande Pluto som den nionde planeten.<ref>{{webbref|url =http://pluto.jhuapl.edu/overview/piPerspectives/piPerspective_01_17_2008.php|förnamn=Alan|efternamn=Stern |utgivare=New Horizons webbplats|titel=Happy Birthday New Horizons! Two Years on the Road to the Ninth Planet|datum=2008-01-17|hämtdatum=2008-01-26}}</ref> ==Se även== * [[Planet#Mindre himlakroppar i solsystemet|Mindre himlakroppar i solsystemet]] * [[Isdvärg]] * [[Småplanet]] * [[Satellit]] ==Referenser== ===Källor=== {{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?oldid=264936373|språkversion=engelskspråkiga}} ===Noter=== <references/> ==Externa länkar== {{wiktionary|Dvärgplanet}} * NPR: [http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=5631291 Dwarf Planets May Finally Get Respect] (David Kestenbaum) * BBC News: [http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/4798205.stm Q&A New planets proposal], 16 augusti 2006 * Ottawa Citizen: [http://www.canada.com/ottawacitizen/news/story.html?id=a9591aed-f19f-4ac3-a324-1f8bb46d9379&p=2 The case against Pluto] (P. Surdas Mohit) 24 augusti 2006 *James L. Hilton, [http://aa.usno.navy.mil/hilton/AsteroidHistory/minorplanets.html When Did the asteroids Become Minor Planets?] {{Solsystemet}} [[Kategori:Småplaneter]] [[Kategori:Dvärgplaneter| ]] {{rekommenderad}} {{UA|en}} [[af:Dwergplaneet]] [[als:Zwergplanet]] [[ar:كوكب قزم]] [[ast:Planeta nanu]] [[be-x-old:Карлікавая плянэта]] [[bg:Планета-джудже]] [[bn:বামন গ্রহ]] [[br:Planedenn-gorr]] [[bs:Patuljasta planeta]] [[ca:Planeta nan]] [[cs:Trpasličí planeta]] [[cy:Planed gorrach]] [[da:Dværgplanet]] [[de:Zwergplanet]] [[en:Dwarf planet]] [[eo:Nanplanedo]] [[es:Planeta enano]] [[et:Kääbusplaneet]] [[eu:Planeta ipotx]] [[fa:سیاره کوتوله]] [[fi:Kääpiöplaneetta]] [[fiu-vro:Kääbätshod'otäht]] [[fr:Planète naine]] [[ga:Abhacphláinéad]] [[gl:Planeta anano]] [[gv:Planaid crivassanagh]] [[he:כוכב לכת ננסי]] [[hi:बौना ग्रह]] [[hr:Patuljasti planet]] [[hu:Törpebolygó]] [[ia:Planeta nano]] [[id:Planet katai]] [[is:Dvergreikistjarna]] [[it:Pianeta nano]] [[ja:準惑星]] [[jbo:cmaplini]] [[jv:Planet cilik]] [[ka:ჯუჯა პლანეტა]] [[ko:왜행성]] [[ksh:Zwershplanett]] [[la:Planetula]] [[lb:Zwergplanéit]] [[lt:Nykštukinė planeta]] [[lv:Pundurplanēta]] [[mk:Џуџеста планета]] [[ml:കുള്ളന്‍ഗ്രഹം]] [[mr:बटु ग्रह]] [[nds:Dwargplanet]] [[nl:Dwergplaneet]] [[nn:Dvergplanet]] [[no:Dvergplanet]] [[nrm:Ragot d'plianète]] [[pl:Planeta karłowata]] [[pt:Planeta anão]] [[qu:Tuna puriq quyllur]] [[ro:Planetă pitică]] [[ru:Карликовая планета]] [[scn:Pianeta nanu]] [[simple:Dwarf planet]] [[sk:Trpasličia planéta]] [[sl:Pritlikavi planet]] [[sr:Патуљасте планете]] [[sw:Sayari kibete]] [[te:మరుగుజ్జు గ్రహం]] [[th:ดาวเคราะห์แคระ]] [[tr:Cüce gezegen]] [[uk:Карликова планета]] [[ur:بونا سیارہ]] [[vec:Pianeta nano]] [[vi:Hành tinh lùn]] [[yi:קארליק פלאנעט]] [[zh:矮行星]] [[zh-min-nan:É-he̍k-chheⁿ]]

Tillbaka till Dvärgplanet.